- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
463

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Söderhamn.

Söderhviddinsjo.

463

Febr. 1860 förstörde flera byggnader,
bland dem stadshuset och rådhuset.
Branden förskaffade staden tillfälle till att
bättre reglera sina tomter; den växte
snart åter upp igen, och dess rörelse har
på den sednaste tiden ytterligare
uppblomstrat genom jernvägen Söderhamn
—Bergviken, hvarifrån med ångfartyg
och hästbana ytterligare kommunikation
finnes med Bollnäs.

Bland byggnader i Söderhamn
märkes först kyrkan, en bland de vackraste
i Norrland, grundlagd år 1685, invigd
1693 och uppkallad efter drottn. Ulrika
Eleonora den Äldre. Hon är en ljus
och prydlig korskyrka i götisk stil, har
vacker predikstol sedan 1690, altartafla,
målad af Westin 1825, orgelverk och
andra i kyrkor vanliga prydnader.
Söderhamns stadsförsaraling, hvartill hörer
ett kapell på Stora Jungfrun, 6 mil från
staden, är regalt pastorat af tredje
klassen.

Det i 1860 års brand förstörda gamla
rådhuset af trä är nu ersatt med ett
nvtt af sten, hvilket innehåller embets-

v *

rum för magistraten, tullkammaren,
stadskassören ra. ra. samt societetsrum och
en större festivitetssalong. I staden finnes
derjemte Södra Helsinglands lazarett och
kurhus samt ett 1835 uppfördt skolhus,
hvilket inrymmer stadens treklassiga
elementarläroverk, som år 1864 räknade
3 lärare och 64 lärjungar. Staden har
derjemte folkskola.

Söderhamns stad är belägen mellan
Norrala och Söderala socknar, invid 2:ne
berg, till följd hvaraf den fått en
oregelbunden form, samt genomflytes af en å,
hvilken kommer från de vester om staden

o

belägna Al- och Telgsjöarna. Det 2 mil
långa inloppet från hafvet var fordom farligt
och grundt, så att man måste lossa om
lasten vid lastageplatsen Stugsundet,
mil från staden; men sedan riksens
ständer 1847 och 1848 beviljade lån och
anslag, har inloppet blifvit uppmuddradt,
så att 8 till 9 fot djupgående fartyg nu
kunna komma ända upp till staden.
Söderhamn innefattar 374 bebyggda och 9
obebyggda tomter med 892 tid äng samt
4,671 tid skog och betesmark; staden
uppskattades 1863 till 2,099,410 rdr
och erlade i allmän bevillning 5,693 rdr.
Staden, som lefver af handel och sjöfart,

exporterar hufvudsakligen skogseffekter,
jern och lin, hvaremot exporten af
väfnader afstadnat, emedan producenterna
af dessa sjelfva föra sina varor till
Stockholm. Importartiklarne äro
hufvudsakligen de redan förut omnämnda. Utom
2 större och 3 smärre ångbåtar egde
staden 1863 inalles 12 segelfartyg om
tillsammans 415 läster, och står
densamma i jemn ångbåtskommunikation
med Stockholm. Tulluppbörden steg år
1863 till 51,079 rdr, — den uppgick
1856 till blott 6,900 rdr rmt.

Staden beboddes år 1863 af 5,257
invånare, af hvilka 69 voro handlande
med deras betjenter samt 89 fabrikanter
och handtverkare med 116 arbetare. —
Bland stadens fabriker nämnas garfverier,
färgerier, tegelbruk, Baierskt bryggeri,
spiksmedja, Grundviks sågverk, en 1864
anlagd mekan. verkstad, skeppsvarf m. ra.
Strömmingsfiske är en af Söderhamns
vigtigare binäringar.

Söderhviddinge (enligt
ecklesiastikmatrikel), Söderhveddinge (enligt
mtls-längd), Södra Weddinge (enl. Forsell),
Sör- Weddinge (enl. Tuneld), Södra
Wi-dinge (enl. Djurberg). Socken i
Harjagers härad, belägen mil från Malmö,
omfattar 0,o78 qvadratmil land, fördelade
på 97/i2 hvaraf 61 /io skatte, 2V-J

krono, 1 frälse. Marken är jemn;
jordmånen består af lera och sandmylla;
ängen är bättre än åkern. Skog saknas;
men torfjord finnes för behofvet.
Folkmängden var år 1805: 374, år 1855:
807 och 1863 c:a 800 personer på 218
hushåll, deraf flera handtverkare, såsom
målare, smeder, snickare, tunnbindare,
skräddare och skomakare; här finnas
äfven handlande, krögare ra. fl. —
Boteringer. utgör 2 inan. — Ali fast
egendom var 1863 taxerad till 590,400 rdr,
hvaraf 8,700 rdr för 9 gatuhus och 2
qvarnar.

Socknen utgör med annexet Annelöf,
hvars kyrka ligger 5/g mil från
moderkyrkan, ett konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Harjagers kontrakt
i Lunds stift; pastoratet ligger l3/8
mil (enligt Skånes kalender 1862) eller
’Vg mil (enligt ecklesiastik-matrikeln) från
stiftsstaden.

I kyrkan begagnas en dopfunt af
sandsten, i hvars fot föreställes ett lejon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free