Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Traneberg - Tranebergs - Tranebygget - Tranemo - Tranemåla - Traneryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synas ännu grundmurarne efter det
jagt- eller lusthus, hvilket af de la Gardie,
under anläggningen af Lidköpings stad,
användes till rådstuga; en bred, dikad
väg, som fordom ledde dit, är nu
nästan öfverväxt med skog: mot sjön synas
gamla fördämningar.
Tranebergs hytta, numer kallad
Ulleshytte. är uppförd på Öfverborgs egor
uti Gustaf Adolfs kapell af Elfdals
härad och Carlstads län, och lyder under
Geijersholms bruk.
Tranebygget, en gård uti
Christianstads län, Torups socken af Westra
Göinge härad, omkring 2 mil från
jern-vägsstationcn Hessleholm, välbelägen vid
eu fiskrik sjö inuti en bok- och
furuskog, tillräcklig för egendomens
behof, men med ringa ek, består af 3/8
mtl uts. frälse (enligt 1825 års
jordebok), skall dock enligt uppgift af
Gillberg erhållit säterifrihet den 28 Sept.
1762, då den egdes af fältmarskalken
grefve Hamilton, inom hvars slägt den
förblifvit; underlydande äro mantal
Svenstorp,1/4 L:a Kampholma.
Tranemo, regalt pastorat af 2:dra
klassen, i Göteborgs stift, utgöres
numer af socknarue Tranemo, Måssebo,
Ambjörnarp och Sjötofta, med 72 13/16 mtl
och en folkmängd af c-.a 3,800 personer,
sedan Limmareds och Tyggestorps kyrkor,
som före reformationen hört hit, dels
genom krig, dels af ålder blifvit
förstörda. Tranemo socken, som anses
hafva namn af trana (ardea grus), hvilka
foglar stundom uppehålla sig bär i
trakterna, och mo, mossa, mader, är
belägen uti Kinds härad af Elfsborgs län,
4 3/4 mil från Borås och 10 1/2 mil från
Göteborg; areal 149,037 qvadratref eller
26,614 tid, hvaraf 833 äro vatten; 31 5/16
mtl, deraf lO|,’} skatte, 1 krono, 19%
frälse; tax.värdet 492,000 rdr; 1,484
inbyggare. Marken är i allmänhet ojemn
eller bergig samt föga gifvande. Lillan
genomskär socknen och Musan är gräns
emot Ambjörnarp. Kyrkan, af sten,
byggd år 1520, är omgifven på trenne
sidor af vatten, har en ansenlig
till-bvggnad från år 1798. Fornlemningar
äro en runsten vid hemmanet Norrmanslid
och rudera efter omnämnda fordna
kyrkorna — Här märkas säterierna
Limmared med glasbruk, hvars tillverkning,
som i sednare åren betydligt stigit,
af-yttras till de flesta orter inom riket, och
Ömmestorp; 5/8 mtl Tåstarp är
välbebyggd. — Strömsfors jernbruk och
manufakturverk samt såg. — Adress:
Svenljunga.
Tranemåla, gästgifverihemman af 5/6
mtl skatte, uti Asarums socken, Bräkne
härad och Carlskrona län, med
ångbrän-neri: 14 hushåll (år 1863); skjutsar till
Gäddeviksås i n. o. Kronob. län 1 mil.
Ryd i n. v. d:o ll/->»
Möllegården i söder .... 1 »
Traneryd, en sätesgård om 2 mtl i
Säby socken, Norra Wedbo härad och
Jönköpings län, belägen uti den för sin
naturskönhet omtalade Svartådalen helt
nära Säbysjön. Mangårdsbyggnaden, ett
trevånings trähus under tak af jernplåt
samt två fristående flyglar, två våningar
höga, ligger invid landsvägen mellan
Linköping och Eksjö, 1/4 mil ifrån
Säthälla gästgifvaregård och står genom sin
storhet och prydlighet i fullkomlig
öfverensstämmelse med sina vackra
omgifningar, en stor och väl ordnad
trädgård samt en ståtlig park. I förening
med innehafvaren af det angränsande
säteriet Gripenberg, kammarh. frih. Aug.
Söderling Hermelin, företogs åren 1843
och 1844 sänkning af Säbysjön,
hvarigenom storalandvinningargjordes, ehuru,
då sjöns vatten endast sänktes tre fot,
bottensyran till en del stannade qvar i
de vidsträckta maderna, så att detta
menligt inverkar på odlingarne derstädes.
Emellertid hafva dessa mader till en
ganska betydlig del blifvit utdikade och
odlade. Den gamla åkerjorden är i
allmänhet ganska bördig, bestående af
svartmylla pä stenbunden grusbotteu eller
lerbotten. Skörden uppgifves till
omkring 600 t:r säd och 700 t:r
jordfrukter. Såväl löf- som barrskog finnes
i tillräcklig mängd för egendomens
behof, ehuru timmerskogen numera torde
vara knapp; betesmarken är af det
yppersta slag. Inegorna under hufvudgårdens
eget bruk (3% mtl) uppgifvas till 1,180
tid. Till egendomen höra kalcinerbruk,
mjölqvarn med 3 par stenar, en
såg-qvarn, färgeri, bryggeri m. m.
Egendomen har efter hvartannat
tillhört slägterna Silfverhjelm, Mörner,
Rosenborg, Weman, Meurling och slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
