- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
89

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Traneryd - Trankihl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hermelin, och tillhör nu possessionaten
friherre Axel Hermelin, hvilken på
1850-talet köpte godset med underl. hemman
samt inventarier af sin bror löjtnanten
frih. Carl Hermelin för en köpeskilling
af 200,000 rdr rmt. Under gården lyda:
1/4 mtl Barkaremålen, 1/2 Bryggestorp,
V2 Uddesbo, 1 Åvallehult, allt frälse, 3/4
Färestorp med utjord, l/2 Hulu, skatte,
särat hälften i Wiggebo qvarn och såg.

Trankihl, en socken, belägen i
sydvestra hörnet af Wärmland, i Nordmarks
härad, gränsande i norr till Fogelvik, i
öster till Blomskog, i vester till Norge,
der rikslinien enligt 1752 års utstakning,
går genom sjön Stora Lee, [1] och i söder
till Dalsland, omfattar på en längd af
1 1/2 mil och en bredd af 3/4 mil en areal
af 18,360 tid, hvaraf 5,386 tld
angränsande större, 291 1/2 tunnl. mindre sjöar.
Socknen kan indelas i tvänne hufvuddelar,
nemligen den östra och vestra, hvilka
åtskiljas af det 28 fot höga vattenfallet
Ränkeforssen; häraf utgör den vestra, der
socknens skogsmark af 10,846 tid,
befinner sig, en enda bergsträcka.
Betydligaste dalsträckningen börjar vid södra
ändan af Skårdalsvattnet, och följer
gränsen söderut, mellan hemmanet Na Wiker
och Blomskogs socken; alltså äro
hemmanens iuegor, hvars egentliga läge är
närmast sjöarne, deraf de betydligaste äro
Stora Lee, Foxen och Leelång, de enda
öppna slätter. Socknens mossar, 155 tld,
anses ej vara dugliga till odling. Bådande
jordmån är hvad åkern beträffar, som är
mycket stenblandad och besvärad af syra,
till följd af de rundt omkring belägna
bergåsarne, i allmänhet sandblandad mylla
på sandbotten, och anses vara under
medelmåttan. Åkerns areal är 832 tld och
ängens 833 tld. Utom graniten finnes
tälgsten å Skenhalls egor samt en sämre
art lerskiffer, snäcklager på åtskilliga
ställen. Inga raalrastreck eller mineralkällor
finnas. — Bland mindre vanliga djurarter
förekomma mården och gräfsvinet. På
få ställen växer eken och i vissa skogar
hagtorn (Cratægus Oxyacantha).

Hufvud näringen åkerbruket är
otillräcklig för behofvet, 1/12:del af den öppna
jorden besås med råg, samt en lika stor
del med korn, blandsäd och ärter, öfriga
jorden besås med hafra; potates odlas
blott till husbehof. Behofvet af lin
förses från Fredrikshall. Skogsbruket, som
här borde vara en hufvudnäring, kan blott
få namn af binäring. Byggnadssättet är
enkelt, intet stenhus finnes än. Vid i
socknen belägna Lennartsfors bruk
erhålla mindre bemedlade åboer säker
arbets-förtjenst. Fiske idkas af några hemman;
jagt och biskötsel äro obetydliga.
Hem-inantalet är 7 7/8 skatte, l/2 krono, tax.
till 328,980 rdr, verk och lägenheter tax.
till 54,325 rdr rmt. Hemmansklyfningen
är bringad så högt, att nära 1/3 af de
flesta hemman består af så små egolotter,
att de icke kunna föda häst. Hemmanen
äro mycket ojemnt beskattade jeranfördt
ined godheten och storloken, så till
exempel Kjällsbyn jemnförd med Gyttenäs,
der beskattningssumman af det förstn.
öfverstiger det sednare med 400 rdr, men
åkerarealen med 175 tid, jämte äng och
skogsmark i proportion derefter.
Skillnaden i uppskattningsvärdet mellan
halfhemmanen Gunnerbyn och Sandviken är
150 rdr, men Sandviken eger större
inegor, jämte 3 gånger så stor areal, då
alla egorna jemnföras. I ordinarie
rotering underhållas 4 (enligt tax.längden 3)
soldater. Väghållningen är bland de
drygare onera. — Folkmängden, sora 1840
utgjorde 791, år >1855: 1,128, var
omkring 1865: 1,190. Folket är i allmänhet
i likhet ined öfriga fjellboer gästfritt och
välmående, dock i förening med en viss
stolthet och envishet. Den gamla
klädedrägten uttränges mer och mer af nyare
tidens lyx, men att qvinnan måste
försumma väfstolen är ursäktligt, då hon,
utom sina bestämda arbeten på åker och
äng, måste deltaga i diverse karlsysslor.
Hvad sora är sagdt under art.
Skilling-mark om folkets dialekt samt boningshus
kan äfven hafva afseende på denna
socken, med undantag af att boningshusen
äro sämre, ofta betäckta med blott näfver
och torf, med oregulierare läge och utan
ali symmetri. Högtidsrummets prydnader
bestå af en sort tapeter af väf, stundom
100 år gamla, med olje- och
vattenfärgs-taflor ur bibliska historien, som gått i
arf. Ännu råder mycken vidskepelse vid
plägsederna,såsom vid barndop och bröllop


[1] Till Trankihls socken höra egentligen 2:ne
riksrös hvarutaf det ena (No 19) är beläget
på Salsholmen, der Wärmland, Dalsland och
Norge mötas; det andra (No 20) är liggande
på Mossviksön, hvarifrån gränsen går till
Trollön i Fogelviks socken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free