Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna, Stora - Tuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antändes år 1652 af åskan. Bland kyrkans
prydnader torde fa räknas ett på en
pelare i choret uppsatt porträtt af J. O.
Wallin, hvilken som en fattig yngling utgick
från sin födelsebygd Tuna, och slutade
som Sveriges erkebiskop med ett namn,
som hålles i vördnad öfverallt i den
skandinaviska norden och som åt sig
sjelft skapat en minnesvård i dessa
kyrkosånger, som förskaffade honom namnet
af »Davidsharpan i norden». Från
katholska tiden omnämnes ett minne, ett bakom
det gamla altaret fordom befintligt och
igenmuradt straffrum, kalladt
Huthålsgången (af »hut halten», hålla vakt), och
bestående af en låg, trång gång, innerst
i hvilken det befunnits ett kors, till
hvilket mot sina andliga fader uppstudsiga
munkar eller prester måste krypa på knä,
för att kyssa detsamma. Härifrån vill
man leda upprinnelsen af ett gammalt
ordspråk, »krypa till korset», eller att
»rida till Tuna och lära sig veta hut».
— Ar 1609 utfärdades af kon. Carl IX,
i Nyköping, privilegier för en stads
anläggande kring Tuna kyrka, och som
efter dåvarande kronprinsen Gustaf Adolf
skulle kallas Gustafs -iud. Denna plan
gick emellertid icke i fullbordan,
eftersom Falun vid samma tid fick
stadsprivilegier. Men icke desto mindre har
ett slags stad uppvuxit kring kyrkan, och
nu befinnes här en af Dalarnes största
handelsplatser. Att Stora Tuna likaledes
i fordna tider varit en handels- och
samlingsplats för de öfra socknarnes allmoge
bevisas genom de här hållna talrika s. k.
landstingen, vid hvilka tvenne sigill varit
begagnade! det ena af dessa föreställde
en yxa och en båge med omskriften:
Sigillum Dala, Anno Dom. MCDXXXV;
det andra två i kors lagda pilar med en
krona och omskriften: Sigillum
Communitatis in Vallibus, utan årtal, eller samma
symboler, som ännu förekomma i
provinsen Dalarnes vapen.
Rörande undervisningen har
församlingen beslutat nyomreglering af hela
skolväsendet, och kommer i följd deraf
socknen att fördelas i några och 20 skolrotar
med 2 afdelningar i hvarje, hvartill
kommer 4 småskolor. Skollärarens lön
kommer att utgöras efter jordtalet, utom 1
rdr, som skall betalas för hvarje barn
inom skolåldern. Under åren 1862—65
äro här uppförda icke mindre än 21 nya
stora skolhus med bostad för läraren,
tillsammans kostande 42,000 rdr.
Dess-; utom finnes ett större invid kyrkan förut
uppfördt skolhus, som kostade 6,000 rdr,
samt flera skolhusbyggnader inom det
till pastoratet hörande Sillbergs kapell-lag.
— Bland de vidsträckta utsigterna från
uddarne lofprisas synnerligen utsigten
från en klippa, efter sin form kallad
Predikstolen. Båtstads färjestad saknar icke
heller historiska minnen, både från Gustaf
Wasas och hans söners tid.
Socknen indelas i Utombron,
innefattande 5,256 tld, med ett
fastighetsvärde af 1,744,330 rdr, samt i Of
vanbron, innefattande 7,472 tld, med ett
fastighetsvärde af 2,202,736 rdr rmt. I
förstnämnda del märkas af gårdar och
verk Grängshammars bruk med Ulfshytte
masugn, Östra Silf berget med svafvelbruk,
rödfärgsverk, qvarn och såg, Risshytte
stångjernsbruk, Räms masugn och hytta;
Forssbacka säteri, Watthammars egendom;
landshöfdinge-bostället Silfbergstäckten;
kaptens- och mönsterskrifvare-boställena
i Holms by. Pastorsbostället. 1 5/8 mtl,
1/4 komministerns, 1/8 klockarens, 1 .,fi
skollärarens. I Buskåkcrs bv finnas flera
handelsbodar. Norrbo finnmark,
Westansjö, Ö. Svärdsjö. I Ofvanbron märkas:
Noraå stångjernsbruk; Forssa såg med
6 ramar; Domnarfs sågverk; Gimma såg
och qvarn; Hästbergs och Sqvatterbergs
grufvor; Åselby, Alderbacken,
Hångsarfvet, Bro, Ånges, Båtsta och Utanfors
egendomar; boställena: Hushagen,
lands-höfd:s (skall fordom tillhört drottning
Margaretha), Brusala kaptens, Österby
öfv.-löjtn.-bost.; Gyllkya, Gylle,
Yttermore, Moråkers, militiæ-hemman.
Tuna, öfverste-boställe af 5 7/8 mtl
uti Bystads socken, Åkerbo härad och
Linköpings län, beläget nära Roxen,
omkring 5/8 mil från staden Linköping; har
af gammalt varit kungsgård, som synes
1288 blifvit förlänad till riddaren Knut
Mathiasson; tillhörde år 1450 riksrådet
Erik Holmstensson (Rosenstråle), hvars
son, lagmannen i Östergötland Jöns
Eriksson skall, enligt Adelns Ättartaflor,
försålt Tuna till biskop Hans Brask i
Linköping; men enligt Tuneld försåldes Tuna
af Holmsten Eriksson till Sten Sture d. v.
för 1,200 mark, och synes ban hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
