Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna - Tuna - Tuna - Tuna - Tuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afstått Tuna till Brasken såsom
»skadegjäll» vid en förlikning. Ännu i början
af 1600-talet skref sig Jöns Eriksson
till Tuna, som efter biskop Brasks
bortvikande ur riket hemföll till kronan och
1602 donerades till Otto Heimer
Mörner, egdes och beboddes 1634 af Carl
Mörner, som fanns liggande bredvid
Gustaf II Adolfs lik, och hvilken konungs
synnerliga förtroende han egde; frän
slägten reducerades gården och anslogs
till öfverste-boställc. Fältmarskalken II.
Hamilton uppgifves dött på sin gård
Tuna 1748; troligen menas denna. Äfven
i sednare tider hafva flera medlemmar
af slägten Mörner skrifvit sig till Tuna.
hvaribland den år 1821 aflidne norska
riksstäthallaren exc. gr. Carl Mörner. —
Abyggnaden består af tre stenhus, ett
från 1651, ett från 1652, ett af 2
våningar från 1754. uppsatt i stället för
ett äldre, som året förut nedtogs; af en
insänd uppsats i Aftonbladet för den 6
Okt. 1862 synes sjelfva boningshuset da
varit i «bedröfligastc skick» — med fult
och lågländt läge — och det oaktadt att
i sednare tider otroliga summor blifvit
påkostade detta statens hus — men
städse har något väsendtligt blifvit
ofullbordadt.
Tuna, som år 1818 egde c:a 60
tlds utsäde, höbergning till 300 lass,
hjelplig skog, fiske i sjön Roxen, var
1863 taxeradt, jemte bränneri, till 155,500
rdr rmt. På egorna är ett ansenligt
slipstensbrott, bekant under namn af
Tvärskogsgrytet. Slipstensbergen äro 2
till 4 alner ner i jorden, men hafva
merändels i jordbrynet några visare,
kallade vallstenar.
Tuna, ett frälse-säteri af 2 mtl, uti
Wester-Haninge socken af Sotholms
härad och Stockholms län, omkring 2 1/2
mil från Stockholm, har lydt under
Årsta och Häringe, lydde på 1840-talet
och ännu 1863, jemte 1 7/24 mtl, under 1
mtl fr. Hammar eller Mulsta, tillhörande
revisor M. Upmark. Tuna, som 1818
uppgafs ega omkring 20 t:rs utsäde,
bördig jordmån, godt höbol, tillräcklig
skog och försvarlig manbyggnad af trä
med liten trädgård, var år 1863 taxeradt
till 36,000 rdr rmt.
Tuna, tre och 1/8 mtl skatte uti Skå
socken af Färentuna härad och
Stockholms län, omkring 2 mil från
hufvudstaden, donerades 1553 till Raloff på
Wellinge, reducerades 1683 under
Svartsjö slott, tillhörde omkring 1700 Colvin,
1772 friherre Leijonhufvud, 1825 och
1847 Halldin, sedan 1849 E Lallerstedt;
det var år 1863 i sambruk med 2 mtl
skatte Edeby samt 4/9 mantal Wäsby;
1 till Tuna och Edeby höra 2 qvarnar;
Tuna ensamt taxerades 1863 till 100,000
rdr rmt.
Tuna, ett berustadt säteri af 6 3/8
mtl, uti Öster-Åkers socken af Åkers
skeppslag och Stockholms län, beläget
omkring 3 1/2 mil från hufvudstaden, vid
en vik af Trälhafvet, der Åkers-ån
utfaller, förekommer 1298 och oftare
såsom erkebiskopsgods, och har äfven varit
kalladt Biskopstuna, »synes dock» —
skrifver Wilh. Tham — »emellanåt ha
varit reklameradt såsom kronogods;
indrogs såsom sådant vid reformationen,
förlänades af kon. Johan III till Claës
Fleming, af kon. Carl IX och Gustaf II
åt Axel Iivning, sedermera åt Peder
Banér, hvars son, r. r. Gustaf, † 1689.
äfven innehaft det. Åter indraget vid
reduktionen och berustadt,[1] utbyttes det af
kongl, rådet Claës Fleming 1683;
innehades 1741 af frih. Sack, 1820 af frih.
Åkerhjelm, 1847, med underlydande 9 1/4
mtl, af polismästaren Bergman, 1849.
ensamt för sig, af Ehrling och 1863.
jemte 3/4 mtl frälse, af herr J. P.
Wickholm.
Tuna uppgafs år 1818 ega 40 t:rs
utsäde, hvilket genom cirkulationsbruk
ansågs kunna förhöjas med l/3, ansenlig
trä-åbyggnad, fastän gammal och många
gånger reparerad, betydlig trädgård, ingen
skog, men försågs dermed af underl.
hemman, som egde vidsträckta skogar,
deremot ängar lemnande rika skördar:
taxerades 1863 till 100,000 rdr; s. år
bodde på egorna 43 personer med 11
hushåll.
Tuna, egendom uti Tensta socken
af Norunda härad och Uppsala län,
belägen vid Wendelsån, består af 1/2 mtl fr.
och 1 sk., med såg. Tuna har i sednare tider
tillhört slägterna Flemming och Anner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
