Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
136
Tyft.
Tygelsjö.
5.832 tid, utom Tydjesjön, som
upptager 0,012 qvadratmil vatten;
hemmantalet är 13% mtl, deraf 75/8 sk., 2 kr.,
3;l 4 fr., bebodda 1865 af 860 inbyggare.
Socknen har silfver- och jernmalmsstreck
vid Bjövby, Slädekärr och Nötön, sistn.
en udde i Wenern, samt kopparkis, gul
brunspat, antimonialisk fahlerz; en
mineralkälla kallad Hålekällan.
Ofvannämnda Tydje sjö, deri Hvitlanda-ån
utfaller, sänktes är 1821. då fallet vid
Forssnäs bortsprängdes. — För
barnaundervisningen finnes
vexelundervisnings-skola sedan 1835. Socknens fornminnen
utgöras af hällekistor, stenrör, en
ättehög, bautasten, dessutom äro en mängd
sägner satta i förbindelse med de många
i sockuen varande berg och bergsgrottor,
fjellsjöar och andra naturmärkvärdigheter;
från en seduare tid har socknen än
minnen från Gyldenlöws-fejden år 1678, då
kyrkan brändes. — Bland gårdar
nämnas: Forsnäs, l/„ mtl, ärfdt af Thure
Jönsson, och sedan 1834 anslaget till
häradsskrifvare-bost.; — l/2 mtl Westra
Sjögar och l/4 mtl Skäggebol,
militiæ-hemman; — 3 4 mtl Tydje stom; —
Björbyn och Westanå, hvartdera af 1 mtl
frälse. — Adress: Araål.
Tyft, gästgifvaregård uti Göteborgs
och Bohus län; skjutsar till
Östad i n. o.......3/4 mil.
Grimmelund i öster .... 1 »i
Hede i vester......1 »
Tygelsjö, som i gamla danska
handlingar kallas Tyelse, Tielse, Thiulfuelse,
och utgör tillsammans med K lagstorp
ett pastorat, begränsadt i norr af
Bunkeflods och Glostorps församlingar, i
söder af Gesie, i vester af Öresund, är
belägen i Oxie härad af Malmöhus län,
1 mil söder från Malmö;
hufvudsträck-ningen är 11,000 alnar, bredden vexlar
mellan 2,400 och 3,900 alnar, arealen
2.5101 4 tid, inberäknadt till l/8 mtl
Gesie hörande 15’/4 tunnland, som äro
sammanblandade med Piles öfriga egor.
Socknen utgör ett herrligt slättland, som
sakta sluttar ned mot hafvet, och visar
sig såsom ett enda fruktbart sädesland,
eller, till följd af de allmänna
pilplan-teringarne, som en storartad trädgård,
prydd med tätt liggande vackra hus och
gårdar, hvilka likt spridda lustställen,
och omgifna af vackra planteringar, små
parker och fruktträdgårdar, i hög grad
försköna taflan, hvilken i vester innefattas
af sundets blåa vågor, med sina deröfver
sakta framglidande seglare. Jordmånen
består öfverhufvud af lermylla på
ler-botten; den sednare hvilande på ett
underlag af kritsten, såsom fallet är med
bela den sydvestra delen af provinsen,
ehuru intet lager af kritarten framträder
blottadt; endast sjelfva hafsstranden är
af magrare beskaffenhet, sandig och
grus-blandad, samt måste i följd af
öfversvämningar endast begagnas till bete.
Ali bergformation saknas, endast på
flinta, såsom alltid åtföljande
kritbild-ningen, finnes god tillgång. Vatten finnes
till husbehof, men endast i gräfda
brunnar eller dammar, ty ingen kallkälla,
intet kärr, icke en gång en torfmosse
finnes iiiom pastoratets område. Ett enda
obetydligt vattendrag genomlöper
socknen förbi kyrkobyn, men uttorkar
vanligen om sommaren. På säteriet Piles
strandmark finnes en dam, numer kallad
»Andkojan», sannolikt deraf att en mängd
vildänder och annan sjöfogel vid vissa
tider af året under nattetid sam’as i
dammens vatten. Klimatet är synnerligen
mildt och helsosamt. Vårvindarne äro
de skarpaste och derföre mest farliga för
såväl helsan som växtligheten; deremot
äro sena vår- och tidiga höstfroster
ovanliga. Detta, jemte den i allmänhet
mindre stränga vinterkölden, gör, att flera
växter med ett egentligen mycket mer
sydligt hemiand här kunna bära mogen
frukt, såsom flera drufsorter, mullbär,
aprikoser, persikor, m. fl., samt t. o. ni.
utan betäckning öfvervintra. Utom vid de
flesta kusttrakter förekommande skrofler,
äro inga sjukdomar här endemiska.
Växtligheten är ytterst yppig hvad odlade
växter vidkommer, men den vilda floran
är fattig till följd af att nästan ali mark är
uppodlad. Hvarken hvit- eller blåsippor
finnas, icke en gång Arnica, inen
deremot Veronica, Draba verna, Lamicum
ra. fl. tidiga åkerblomraor i öfverflöd.
Bland sällsyntare växter, förekommande
i åkrarne äro: Sagina ciliata, Elatine
rn. fl. Af vilda bärsorter finnas endast
Rubus cæcius (käringsbär) och Fragaria
collina (bäcksmultron), hvilken sednare
är temligen sparsam och ofta steril.
Fläderbusken och krypvidet (Salix repens),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
