Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tv^elsjö.
Ty;p!sjö. 137
äro de enda buskarter, som på slätterna
plantera sig sjelfva. Af pilarter äro
Salix alba, viridis och viminalis
allmännast planterade, alm på få ställen, vid
kyrkorna och några boningshus.
Ly-ciutn barbarum planteras ofta vid de
smärre husen och pryder deras väggar
och gaflar. Lafvar finnas få, ormbunkar
inga, och mossor får man söka på de
mer gamla halmtaken.
Socknen utgöres af endast Tygelsjö
by, före 1805 på ett ställe omkring
bäcken söder om kyrkan, nu spridd kring
hela socknen, och Pile fordna säteri af
2 mtl. Om det sednare förtäljer sagan,
att på dess ställe fordom stått en med
vallar och grafvar befäst borggård, och
in i närvarande århundrade skola spår
efter bemälda vallar varit synliga, men i
nu mer äro sådana försvunna, och plogen
samt lian gå fram öfver det fordna
herresätets spårlösa plats. Historien
omnämner hvarken hvem som grundlagt
eller bebott det, ej heller vet man, när
det förstördes. Endast några gamla
danska handlingar omnämna en herr
Ulfstaud. I en sednare tid utgjorde
Pile ett uts. frälse till Börringe kloster
och uppgifves af Gillberg år 1765 lydt
under Torups gård; det såldes dock
slutligen från Börringe och köptes af
bönder. Hemmanen, 193/8 mtl, utgöras af
4V2 mtl uts- frälse, 2"/8 krono-skatte
roterade, kr.-sk.-rusth., 23T64|g\ kr,
1 militiæ-, 1 ecklesiastikt boställe.
Folkmängden, som 1800 var 332
och 1865 uppgick till 850 personer,
har under de sednare 50 åren alltså mer
än fördubblats; en omständighet, som
i främsta rummet torde ha sin orsak
i enskiftet och, genom jordens bättre
odling, dernäst i hemmans-klyfningen.
Hela socknen består af 156 hushåll;
hemmansbrukarnes antal är 58,
husmän-ueus 65 och tjenstehjonens 116. Folket
i detta pastorat utmärker sig genom ett
stilla, ärligt och gudfruktigt sinnelag
samt rena seder. Den stilla sedesamhet,
som röjer sig i öfrigt, visar sig äfven
derutinan, att dans och lekstugor,
vanligen ungdomens käraste nöje, här icke
ega rum. Åtskilliga åboer hålla
tidningar, och flera af dem ega ock sin lilla
boksamling, som dock består nästan
endast af religiösa uppbyggelseskrifter, så-
vii.
som Luthers, Nohrborgs och Schartaus
postillor. Gamla plägseder af vidskeplig
art, som annars så ofta påträffas hos
allmogen, hafva här för länge sedan
försvunnit, hvartill undervisningen i
socknens 2:ne skolor sedau åren 1807 och
1827 väl i sin mån bidragit. Vänliga
och umgängsamina, röja bönderna en för
sin klass ovanlig frihet i
umgänges-tonen. Välståndet är äfven i jemnt
tilltagande, en följd så väl af den rådaude
idogheten som af den fruktbara jordmånen.
Boningshusen äro i allmänhet uppförda
af brändt eller obrändt tegel och
korsvirke under halmtak. Ladugårdshusen,
som äfven byggas stora och rymliga,
utgöra med manbyggnaden en fyrkantig,
kringbyggd gård, hvilket är förmånligt
på en slätt, der vinden har fritt spelrum.
— Näringar. Åkerbruk är
hufvudnä-ringen, och lemnar sädesproduktionen
betydlig afkastning. Före enskiftet var
åkerjorden till kyrkobyarna delad i tre
vångar eller gärden, i hvilka hvar och
en hade sin åkerteg. Efter enskiftet har
man lärt sig att bättre använda jorden,
och ali marken, med undantag af den
närmast stranden befintliga, de s. k.
strandängarne, är uppodlad åker. Ett hemmans
egor äro vanligen indelade i 6 à 7 lotter
under vexelbruk i följande ordning:
1:0 gödslad träda, 2:0 råg, 3:o klöfver,
4:0 korn, 5:0 ärter och vicker, 6:0
blandsäd och hafra. Lin odlas föga, ehuru
jordens godhet skulle medgifva vackra
skördar af denna nyttiga produkt, som
nu måste till höga priser införskrifvas
från utrikes orter. Bapsajt, betor och
turnips odlas obetydligt.
Åkerbruksredskapen äro engelska plogen, jernharf,
skånskt årder, vält och mullsloffa.
Boskapsskötseln är ringa här, liksom på
många andra ställen inom detta bördiga
landskap. Stora hemman med ända till
100 tid åker hafva stundom blott 6
kor. Jordbrukarens högsta bemödande
synes gå ut på framtvingandet of goda
sädesgrödor, och till följd deraf lemnar
ladugarden föga till afsalu. Jordrymden
till hvarje helt mantal varierar mellau
100 à 150 tid. Jordens
försäljningsvärde har här, som öfver allt i Skåne,
synnerligast på de fruktbara slätterna
och i städernas grannskap, nästan
fördubblats på ett halft århundrade. Ar
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
