Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tynnelsö.
mil från Stockholm, 3 4 mil sjö- och 21 .,
mil landväg från det midt emot
liggande Strengnäs, dit en gång under sjön
skall varit ledd. Tynnelsö är anlagdt
af en, vid namn Anton eller Tomas, som
benämndes Tynne, och fanns redan på
1250-talet. Efter denna tid anslogs det
till prebende åt biskoparne i Strengnäs,
och en af dessa, Conrad Rogge, vanligen
Cordt kallad, byggde der på 1490-talet
Tynnelsö slott. Under kon. Gustaf I:s
regering gafs befallning om
fästningsverkens raserande, sedan de blifvit
intagna från Danskarne, och egendomen,
som innehades af biskop Måns Sommar,
blifvit indraget till kronan, hvarefter det
kongl, huset vistades på Tynnelsö slott
tidtals, intilldess Gustaf I:s andra gemål,
Margaretha Lejonhufvud, derstädes med
döden afgick den 26 Augusti 1551.
Sedermera förlänades Tynnelsö till
åtskilliga kongl, personer, och egendomen
fortfor att vara kronogods, tilldess
drottning Christina år 1644 bortskänkte den
åt sin hoffröken Elisabeth Gyllenhjelm,
gift med Axel Thuresson Natt och Dag,
som fick bibehålla kungsgården med
flera kringliggande hemman, fastän
allesammans bort, såsom förbrutna gods,
indragas, hvilket ock i en sednare
reduktion skedde. Efter Carl XILs död
förlänades Tynnelsö åt kosakhöfd. Mazeppas
systersons enka, grefvinnan Woynarowski,
1 afbetalning på ett lån, som konungen
gjort hos hennes man; öfvergick derefter
genom köp i de begge grefvarne von
Hessensteins ego, af hvilka den äldre,
Fredrik Wilhelm, försålde det år 1779
till kommerserådet S. B. Hebbe, hvilken
år 1800 gjorde deraf ett fideikommiss,
som nu innehafves af brukspatron J.
Philip Hebbe.
Slottet, bygdt nära fyrkantigt, med
2 utbyggnader, och fyra våningar högt
samt fordom försedt med torn, i hvars
ställe nu öfverst på taket finnes inrättad
en salong med fönster åt alla fyra
sidorna, reparerades med stor kostnad till
sitt yttre åren 1826—27 af
kommerserådets son Philip B. Hebbe. Det kan
ej bebos, utan utgöres manbyggnaden af
en obetydlig träbyggnad. På slottet satt
som lifstidsfånge den und.:r Gustaf I
för förrädiska stämplingar dömde
borgmästaren Gorius Holst.
Ty i» »sjö. 141
Detta, bland de gamla biskopssätena
det märkvärdigaste, torde äfven vara det
i fruktträdgårdsväg. Beläget i eu af
våra äldsta kulturbygder, förråder äfven
I dess trädgårdsodling sina gamla anor;
1 »men Tynnelsö gods skulle» — skrifver
O. Eneroth — »vara lika hemfallet till
i barbari i trädgårdsvng, som de flesta
; andra, om icke nuvarande egaren hade
ordnat sin verksamhet i denna rigtning
enligt den grundsatsen, att hans
under-hafvande borde beredas så mycken
hem-j trefnad, som med god ordning kan på
trädgårdsvägen åstadkommas.» Vid alla
| bondgårdar och torp äro anlagda
planteringar, dels nya, dels äro de gamla
j planteringarne ökade; de större
trädgårdarne utläggas till och med på kartor.
Sjelfva Tynnelsö trädgård är en af
Sve-I riges nuvarande förnämsta
fruktträdgårdar, ehuru den väl ännu icke är
täck-dikad, ej heller finnes der införd en
’ högre drifven fruktträdgårdsskötsel; men
! den är rik på valda varieteter, och, skött
med exemplarisk ordning, är den
tilllika trädskola för bela godset. I fråga
om jordmånen, så är grunden närmast
I slottet uppblandad med kalk- och
murgrus efter byggningar och murar; längre
; ned råder gamla leran; på det gamla
’ slottets murar trifvas förträffligt äfven
aprikoser och persikor.
Vid Tynnelsö visades länge en ek,
med sägen, att uti den lät kon. Gustaf I
hänga junker Thomas, kon. Christian ILs
trogne höfvidsman på Abo slott, och
säges Thomas dervid icke hafva beklagat
sig öfver någonting annat än att repet,
i deri han hängdes, var af bast och icke
af hampa.
Tynnelsö frälse-säteri är skattlagdt
! den 25 Mars 1725 till 75/g mtl och
i har en egorvmd af 909 tid, hvaraf 157
o J
j åker, 274 äng, 459 betesmark, 17
gårdsplats och trädgård; det utgör med 231 8
frälse ett gods, hvars egor ligga spridda
dels på Selaön, dels på Aspön och
Tosterön. Säteriets tax.värde är 152,500
I rdr rmt.
Tyngsjö, kapell-församling till
Mal-i ungs pastorat, hvars södra del den
in-I tager, är belägen i Wester-Dalarnes
fögderi af Stora Kopparbergs län och utgöres
j af fordna Östra Finnmarken, der väl
länge bönehus funnits; men som de tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
