Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Tyngsjö.
Tyresö.
kyrkohögtiderna eller Presthclgerna
betraktades mer som samliugstillfàllen för
att uppgöra de verldsliga bestyren, blef
andakten en bisak, tills omsider genom
Liljendals bruksegare och den ar 1859
tillsatte predikanten ett bättre utsäde
blifvit nedlagdt till folkandans lyftning.
Råskilnaden mot vestra Finnmarken
antages framgå öfver södra delen af sjön
Liv in; af sjöar finnas vidare vid allmänna
landsvägen till Wermland Tyngsjön och
Bredsjön, Upp- Grund- och Fjällrämeti
samt Jfilsjön. Såsom vanligt inom
finnmarkerna, hafva inbyggarne, hvilkas antal
1864 uppgick till nära 800 på 128
hushåll, äfven här valt sina bostäder på
kullar och berg, der gårdarne, hvaraf
många äro ganska väl byggda, med
storartade utsigter, ligga spridda. De gamla
rökstugorna äro nästan helt och hållet
försvunna; nu mer ha Finnarne till och
med tapetserade väggar, målade bord
och stolar och väl försedt husgeråd af
koppar, tenn och porslin. Finnen har
vanligtvis snyggare inom hus än
sockenboerna. Lefnadsvilkoren äro i allmänhet
bergliga; åkerfälten, hvilkas höga läge
skyddar dem i det längsta för frost,
giiva genom Finnens odlingsflit bättre
skördar än åkern i de stora dalgångarue;
afkastningen af ladugården är ock
rikare; dessutom eger Finnen genom kolning
och hvarjehanda skogskörningar, jagt och
fiske goda biförtjenster. Dessa skogars
första bebyggare anses ha inkommit från
Finnland, och skall Af radsberg i medlet
af 1600-talet tagits i besittning af Lars
Kokkoinen, ehuru redan Gustaf Wasa
skref, »att hvem som helst skulle få
odla den här socknen.» För omkring
50 år sedan talades här finska, men
nu mer temligen ren svenska med
någon tillsats af Wermländska. Sägner
om jättar i Finnmarken före Finnarnes
hitkomst och om strider dera emellan
saknas ej heller här; de äro anförda af
M. Axelsson, i Westerdalarnes beskrifn.,
sid. 63. I grannskapet af kapellet var
under året 1864 en fast skola under
byggnad, och kommer församligen alltså
hädanefter att hafva eget skolväsende,
liksom den 1858 erhöll egen fattigvård.
— Byar: Norra Tyngsjö, areal 53,401
qvadratref (= 7,750 tid), hvaraf 485
(=86 tid) åker; Södra Tyngsjö, areal
53,487 qv.ref, hvaraf 210 åker; Norra
och Södra Af radsberg, areal 13,875
qv.ref, hvaraf 109 åker; m. fl. Ifrån
härvarande gästgifvaregård skjutsas till:
Rågsveden n. o......3 mil.
Ytter Malung i norr . . . 23 4 >»
Laggåsen i Wärmland ... 11/2 »
— Adress: Malung.
Tynninge, en gård i Kumla socken
och härad af Nerike, 5 8 mil öster om
Halsbergs jernvägsstation, är
hufvudsakligen bekant för det der anlagda
sten-huggeriet, vid hvilket, bland andra arbeten,
utförts de stenornamenter, som nu pryda
det nya stadshuset i Örebro.
Tynningsö (efter jordeboken),
Tynninge (efter Tham), två mantal
frälsesäteri uti Skägga Ijerding af Wermdö
socken^ och skeppslag samt Stockholms
län. Ar 1560 donerades Tynningsö af
kon. Erik XIY till Jacob Bagge, köptes
sednare af riksrådet Herman Fleming,
reducerades, utbyttes af Gyllencreutz,
innehades 1741 af Wrede och har sedan
1849 och ännu 1863 varit skiftadt
mellan 6 bönder; tax.värdet sistnämnda år
var 70,000 rdr rmt.
Tyresö, socken i Sotholms härad uti
den del af Stockholms län som
kallas Södertörn, vid hafvet, 13/4 mil från
hufvudstaden, utgör östligaste kanten
af Södermanland; arealen är, gemensam
med Dalarö kapell, 0,774 qvadratmil =
17,992 tunnland, hvaraf 0,032 vatten,
fördelade på 22% mtl, deraf 19l s frälse
på 17,192 tid höra till Tyresö. Socknen
: består till ej ringa del af skärgårdslik
skogs- och bergmark, genomskuren af
vattendrag, dock inåt landet mer
sammanhängande, i allmänhet skogrik, men
med ej ringa odlade marker å ler- eller
sandjord i norra midten, kring ortens
största vattendrag, sora kominer från
Drefviken och utfaller i Granö fjärden.
Skärgården och äfven de inre
bergstrak-1 terna förete flera spår af forntida
naturrevolutioner; särskildt nämnas jättegrytor
vid Uddby, berggrottor vid Tyresö.
Näringar äro åker- och skogsbruk,
fabriksrörelse, fiske, skälfångst och sjöfart. Ali
fast egendom var 1863 tax. till 673,100
rdr rmt, deraf ungefär hälften för
Tyresö tegelbruk, Uddby qvarn med 16
par stenar, Ny fors pappersbruk, Wättinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
