Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
318 Western qvarnar
W>stho>ia.
deraf 156 fasta och 92 flyttande (1865).
Småskolorna iiro 520; samtliga 768 skolor
äro så fördelade, att 167 falla på
Westeras län, 500 på Falu och 101 på
Örebro län. Af 49,315 i skolåldern
varande barn besökte 596 allmänna
läroverk, 1,573 enskilda skolor, 40.82S
folk-och småskolor, 5,786 undervisades i
hemmet, 244 saknade undervisning i följd
af naturfel och 288 af annan anledning.
Skollärarnes antal var 580 och
lärarinnornas 142. Skolhusens antal var vid
samma tid 436, hvaraf mer än två
tredjedelar belupo sig på Falu län. — Stiftets
areal utgör omkring 261 qvadratmil och
dess befolkning omkring 307,380
personer, af hvilka 84,000 tillhöra Westerås,
165,000 Falu och 54,000 Örebro län.
— Stiftet indelas i 15 prosterier,
hvarunder höra 97 pastorat och 105 socknar.
Kontrakter äro-.
Domprosteriet med 12 pastorat.
Munktorp » 8 »
Köping » 8 »
Arboga » 4 »
Fellingsbro » 4 »
Nora » 6 »
Norrbärkes » 4 »
Wester-Dal a 6 »
Leksands * 4 »
Rättviks » 3 »
Mora » 5 »
Stora Tuna » 9 »
Hedemora » 6 o
Fernebo » 8 »
Sala » 7 »
Westerås qvarnar, belägna invid
Westerås, äro på alla sidor omgifna af
stadens egor, och mjölnarens bostad
ligger på jord, utbytt från stadsegendomen
Karlslund; men de höra det oaktadt till
landet, S:t Ilians socken och Norrbo
härad. Dessa qvarnar, som aldrig sakna
mäld, så snart tillräcklig vattentillgång
finnes, bestå af en frälseqvarn med 4
par stenar och en skatteqvarn med 3
par stenar och stålqvarnstenar, halva ett
taxeringsvärde af 60,000 rdr och egas
sedan ganska lång tid tillbaka, jemte
tillhörande 2 mantal, af gVefliga slägten j
Falkenberg.
Westgötabergen. Med denna
benämning utmärkas de från Westgöta- i
• 9
slätten uppstigande bergen Ålleberg (447 i
par.-fot) och Mösseberg (844 par.-fot), |
Gisseberg, Fåredalsberget och Billingen
(853 par.-fot), alla belägna mellan
Tidans och Lidans vattendrag, Lugnås och
Kinnekulle (846 par.-fot — 941 sv. fot),
vid Wenerns strand mellan de begge
nämnda åarnas utlopp, samt Hunneberg
(437 sv. fot) och Hälleberg (497 sv. fot)
inellau Nossan och Göta elf. Alla dessa
berg, till hvilka äfven det på Wetterns
östra strand belägna och 869 sv. fot
höga Omberg räknas, tillhöra den s. k.
Siluriska formationen och bestå af flera
lager, nederst gneiss, dernäst sandsten,
så alunskiffer, vidare kalksten och
lerskiffer samt öfverst likasom en matta
eller ett täcke af diabas (trapp), hvilken
skjutit upp genom de underliggande hval
fven och bredt ut sig öfver dem. I alla
Westgöta-bergen förekomma imellertid
icke alla dessa hvarf; kalklagret saknas
t. ex. i Halle- och Hunneberg, Lugnås
består endast af sandsten med grå
lerskiffer och sandstensskiffer, hvilande på
gneiss-gra nit. I alunskiffern förekomma,
bland stenvandlingar, trilobiter, i
kalkstenen och lerskiffern orthoceratiter,
ce-phalopoder, brachiopoder o. a.
fornverlds-djur. Westgötabergen, hvilka hvart för
sig finnas särskildt omtalade på sina
ställen, utgöra Sveriges vidsträcktaste
öfvergångstrakt, såsom man fordom
benämnde dessa formationer.
Westgöta-Dal, se Dal.
Westgöthyttan, by om 6 mantal,
belägen i Nora socken af Örebro län,
med masugn vester om Noor och
Blex-berg samt något öster om sjelfva byn,
kallad i dagligt tal Brickan; byn, år
1864 fördelad mellan 9 egare, härmed
slåttern 96 tid åker af i allmänhet sur
och kall stenjord; norrut något lera.
Skogsmarken, 3,215 tid, är mycket
om-bytlig, så att knappast ’/•> tunnl. är af
lika slag, dock kan den anses vara
medelgod; betet utmärkt godt. Pä
Eke-berget, ej långt ifrån byn, har man den
herrligaste utsigt åt öster öfver Nora
stad och kringliggande landsbygd.
Masugnens medeltillverkning under sednaste
åren uppgifves till 32,348 ctr tackjern af
Stribergsmalm; egare 1865 voro
J.Larsson, P. Pehrsson m. fi. intressenter.
Westhorja, ett halft mtl skatte i en
på fornminnen särdeles rik trakt af
Wär-naino socken i Småland. Det är på detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
