Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Westkinde.
Vestmanland. 319
hemmans egor den vidtbekanta Wärnamo
marknad hålles vid Korsmessotiden.
Westkinde, Weskinde (i jordeboken),
Wäskinde, Weskende och Bro,
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen under
Wisby stifts norra kontrakt, med 2lV>>
v
mtl, bebodda af omkring 895 personer.
Prestgård, % mtl (5/g mtl efter
eckl-matrikel). — Westkinde, socken på
Gotland, 1 mil nordost om Wisby, hörer
till Wisby läns Norra härad; arealen
6,063 tid (= 33,952 qvadratref) och
0,o«y qv.-mil vatten; 14V8 mtl. Socknen
har merändels jemn mark, endast mot
hafvet något bergig; sand och sandmylla
till jordmån, dock hafva några hemnian
å östra sidan svartmylla med lera; skog 1
till nödigt bränsle och stängsel.
Inbyggarnes antal är 590. Kyrkan, som
utgöres af aflångfyrkantigt skepp, fyrkantigt
chor och fyrkantigt torn i vester, är
. ° 7
uppförd af huggen och tuktad kalksten; !
i tornets första afdelning finnas i södra
sidomuren två mindre rum, af hvilka ;
det ena beträdes utifrån, men det andra
inifrån. (Se Gotlands konsthistoria af ,
C. G. Brunius, II delen, sidd. 8—16.) !
Kyrkovägen är 1mil. Fornminnena
utgöras af svärd, stridsyxor och
guldringar, funna på Björkume hed, strax
söder om kyrkan. En sägen från 1440- |
talet förmäler om tvenne mäns tvist
rörande ett stycke skog i Westkindemyr;
den ene, Brusings i Weskinde, nedhögg
skogen; men den andre, Snaldarfve i
Martebo, körde den hem till sig; derpå
kallade till ting, aflade Brusings ed på
att skogen var hans, under bekräftelse |
att i motsatt fall måtte skogen sjunka,
innan julen vore slut. Julnatten kom
och skogen sjönk; ännu i dag skola
trädstubbar synas under vattnet, och år
1794 hittades under metning i Weskinde
myr en brynsten, liggande på en stubbe
en aln under vattenytan. — Sista
Caro-linen på Gotland, Johan Nordal, som
blef öfver 100 år, bodde här i socknen,
och år 1862 begrofs på kyrkogården en
gammal fattig, men aktningsvärd veteran
från sista Finska kriget, med namnet
Fredrik Färtn. — Största byar äro St.
Blüsings, 11/8 skatte, Qviungs, 13,8, Nors,
St. Klintegårda, Skäggs, hvardera af ett
belt mantal.
Westlandaholm eller Westlanda, en
säteriegendom i Vestra Schedvi socken
af Åkerbo härad och Westerås län,
vackert belägen på en udde i
Westlanda-sjön, består af sjelfva hufvudgården, 1
mtl frälse-säteri och en del underlydande,
som äro redan uppgifna under socknens
artikel; vidare höra härtill Eriksbergs
ångmjölqvarn och såg vid ett vattendrag
mellan sjön Rölen och Westlandasjön
Gården beboddes i slutet af 1200-talet
af konung Magni älskeliga råd, biskopen
i Wexiö, den lärde och rike Israel
Erlandi Ängel, som härifrån skrifvit
många af sina bref; egdes under
medeltiden af Westerås domkyrka, indrogs år
1527 till kronan, men kom snart i
enskildas ego; tillhörde 1666 assessor Joh.
Löfling, som dog här nämnda år, kom
med dottern Märta till kometten Johan
Sneckenborg, egdes i slutet af
1600-talet af brukspatron Nils Larsson, adlad
Svedenstjerna, hvars son, kapten Erik,
lät vid Eriksberg (se den art.) u&pföra
en stångjernssmedja. Sedermera har
godset flera gånger ombytt egare och synes
tidigt på 1700-talet kommit till slägten
von Schultzenheim, af hvilken det ännu
eges. Vid 1866 års industri-exposition
visades prof på sädesrensningsmaskiner från
Westlandaholm, med fem olika såll
under hvarandra, det sista genomsläppande
ogräs-frön, mindre än sädeskornen
(belönad med hedersdiplom). Grau säger
i sin beskrifning om Westmanland, att
»vid denna gården är det kosteliga fisket,
som man kan få tvenne skeppund
småfisk om dagen med en liten not, då
dreffogeln drifver fisken här i
Westlandasjön». Vid gården finnes en mejerielev.
Westmanland, omfattande en del af
de äldsta bygderna i Svea rike, är
beläget mellan 59° 18’och 60° 17’nordlig
bredd samt 31° 58’ och 35° 3’ östlig
längd. Provinsen har erhållit sitt namn
af sitt läge i vester om Uppland,
huf-vudlandet i det gamla Svia vældi. Detta
landskap, som hör till norra
Mälarslutt-niugen, ligger mellan Hedströmmens
vestra strandas och Sagåns södra; i söder
bildas en naturlig begränsning af
Mälaren med dess stora vikar, Granfjärden,
Westeråsfjärden, Blacken och Galten,
vidare x\rbogaån under hela dess lopp
från sjön Wäringen till Mälaren,
sedermera Dyltaån, och längst mot vester går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
