- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
348

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

Vikbolandet.

Viken.

utgör 6:te (3:dje efter Hahr) fögderiet
iuom Linköpings län, iuuefattande de
tre häraderna: Lösing, Björkekind och
Ostkind, ined 13 socknar och 3 annexer,
hvilka äro tätt bebodda, af 17,670
personer på 6,713 qvadratmil fast inark,
tördelade pa 75373 mantal, deråt dock
Qvarsebo socken med 6-’ 8 mtl i
kyrkligt afseende hör till Strengnäs stift;
vattendragen upptaga nära 1 qvadr.mil.
De två sistnämnda häraderna utgöra:
Wikbolands eller Östkinds och
Björkekinds kontrakt af Linköpings stift,
innefattande 8 pastorat: Östra Stenby; —
Östra Husby; — Häradshammar; —
Östra Ny; — Kuddby; —Å; — Tåby;
Konungssund, med eu folkm. af 11,665.
Tillsammans med Bråbo och Memmings
härader utgör Wikbolandet en domsaga
med 26,560 personer. Af det nära
grannskapet med de gamla ruinerna efter
Brå-borgs slott, Bråvalla hed med dess
betydliga minnesmärken m. m. svnes
au-ledning vara för hand antaga, att landet
varit bebodt från äldsta tider. Ar 1588
skall det varit riuga uppodladt; men för
100 år sedau beskref Broocman detta
fögderi såsom egande den bästa
åker-jordeu i hela länet, gifvande I6:de till
20:de kornet af allehanda strid och ren
säd, hvilket ock föranledt allmogen att
upptaga mycken åker, som då icke
tillfyllest kunde gödas, alldenstund ängen
icke svarade deremot; likval underhalps
gödningen medelst torf. Sedan dess lära
inga större uppodlingar skett, såsom det
synes af ännu förvarade
skattläggningshandlingar. Oförlåtligt tyckes vara, att
den tillfälliga gödningen med torf, på
ängarnas bekostnad, ej togs vid
skattläggningarnas verkställande i betraktande,
helst tydligt kunnat inses, att
hemma-uens fodertillgang derigenom borde
mycket förringas och ängarne försämras. Då
numer torflotterna försvunnit och tillfälle
ej gifves för torfvens ersättande, hafva
dock hemmanen qvar den palagda höga
skatten. Lika litet »kttogos af
skattlägg-uingsmännen de särdeles inskränkta
egoområdena så väl af åker och äng, som
isynnerhet af skog och betesmark, hvilka
sednare nästan belt och hållet saknas
hos flera hemman. Wikbolänningen, som
nära ett århundrade stitt framför en
stor del af det öfriga Sveriges inbyggare

i landthushållning, åtminstoue beträffande
åkerjordens bättre skötsel, iuaste således,
hårdt nog, vara betungad med större
skatter, oaktadt inskränktare egor, hvilka
ej lemna tillfälle att förökas eller
betydligare förbättras; och då härtill äfven
kommer, att ej några egentliga
binäringar, såsom fiske, skogsafsalu eller någon
betydligare boskapsskötsel, kunna
åstadkommas, så får mau tillskrifva deras
fosterlandskärlek, att de icke öfvergifva
så pressade, skattlagda och iuskränkta
jordtorfvor. Wikbolandets inbyggare äro
i allmänhet kända för någon lyx. så väl
i anseende till klädedrägt, som
isynnerhet hvad hästar och åkdon beträffar. Sällan
får man iuom Sveriges öfriga provinser
se så utstyrda ekipager vid marknader
och kyrkobesök, som från denna trakt.
Gårdarne äro i allmänhet väl bebyggda.

Wikeu, »Wikiu» är allmännaste
benämningen på Bohuslän i våra
forn-skrifter; namnet förekommer redan år
700 vid berättelsen om Bråvalla slag,
deri kämpar från Wiken med beröm
omnämnas, uti berättelsen om Harald
Hårfagers härfärd till Wiken år 869 och uti
konung Hakon Adalstens Gulathingslag
af omkring år 950; det gafs i äldsta
tider åt allt hvad som låg mellan Göta
elf och Glommen ända upp till Eda skog,
betecknade således rätteligen kustländerna
på båda sidor om Opslofjorden
(Christiania fjord) och tros vara taget af
dessa länders läge omkring nämnda
hafsvik. Det innefattar området för alla de
floder, som falla i Kattegat mellan
Idefjorden och Halland, så låugt in i
lau-det, som dessa floder räcka. Dess
förnämsta vattendrag äro utom Göta elf:
Idefjorden, som gifver sin ena kust åt
Norge och den andra åt Sverige samt
af hvars 2 grenar den ena,
Tistedals-elfven, hörer till Norge, den andra,
Bulla-ren, till Sverige; Qvistrumselfven, ryktbar
genom 1788 års krig; Lerjeån, gränsflod
i söder. Utom hvad som flunes nämndt
om denna trakt under art. Bohuslän,
må här vidare några historiska
tilldragelser anföras. Efter Harald Hårfagers död
933, som till följd af hans söners
ärelystnad blef lösen till eu af de
rysligaste fejder mellan bröder och slägtingar,
blef sonen Erik, med det väl förtjenta
tillnamnet Blodyx, gjord till öfverkonnng

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free