Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiken.
Wiken.
349
i Norge; men invånarne i Wiken
utropade hans broder Olof till sin konung.
Genom att behålla ensam ali skatten
af sitt land, uppretade han sin
broder Erik, så att denne öfverrumplade
Olof i förening med en tredje broder
Sigrod vid Töusberg, der de blefvo
nedhuggna, hvarefter Erik lade under sig hela
Wiken och blef der öfver sommaren år
935. Men under denna tid antogs hans
yngste broder, Hakon Adalstensfostre, till
konung i Norge, hvarefter Blodyx
nödgades fly till England.
Bohuslän och landet upp till
nuvarande Christiania lemnades såsom länrike,
mot half skatt, till förutnämnde Olofs
son, Tryggve, som, blifven vapenför, drog,
efter tidens sed, med sina Wikveriar pä
härnadståg till de Britanniska öarna;
men deremot anställdes svära
plundringar på Wikens kuster af Danskarne
under Erik Blodvx’ hämndgiriga söuer,
kallade Gunildssöner, hvilka dock rönte,
vid Tryggves återkomst, tappert motstånd,
tills Tryggve slutligen blef slagen
utanför Sotenäs, hvilket nederlag hämnades
af konung Hakon genom segern vid
Aug-valdsnäs, hvarigenom Tryggve och hans
Wikveriar så förbundos med denna
Norges älskvärdaste konung, allmänt kallad
»den gode», att de äfven efter sedan hau
stupat i kampen mot brorsönerna
förblefvo hans vänner. Konung Hakon dog
af en pil på samma klippa, der han
blifvit född. Ibland de allmänna
inrättningar denne konung gjorde, och hvilka
äfven gällde Wiken, var landets
indelning uti härader eller skeppsreden, hvilka
i krigstider skulle utreda ett visst antal
skepp. Denua indelning sträckte sig så
högt i landet, som laxen gick i
strömmarna, d. v. s. så långt från kusten, som
man kuude framskaffa skeppen.
Dessutom anordnade han om vårdeldar och
budkaflar samt var i öfrigt eu god
lagstiftare, en tapper och vänsäll herre.
Efter Tryggves död, som är omnämnd
under art. Tryggö, innehades landet en
tid af Thorkel Leyra, tills Tryggves son
med den sköna Astrid, den namnkunnige
Olof Tryggvason, genom hvilkeu kristna
läran, änskönt planterad med svärdet,
skulle fästa djupa rötter kring Norges
fjällar, fördref härifrån Erik Jarl och för
en tid hade sitt hof i Wiken, der han
begynte införa kristendomen (se artikeln
Bohuslän).
Om den märkvärdige konung Olof
den Helige påminna äfven här
mångfaldiga ställen och sägner, se art. Olofs
källor, Olsborg, Kyrkesund; Wiken
befinnes ock varit denna konungs trognaste
landsända och aldrig deltagit i de
öfriga länens uppror. Efter hans död varade
ock god fred under lång tid i Wiken.
Att ifrån Danskarnes korta regering i
detta land härleder sig en del af
Bohusläns kronoskatter, torde äfven få nämnas.
En svår storm öfvergick sedermera
Wiken, då Sigurd Slembidjaku gjorde
misslyckade försök att få Norges krona efter
att lia mördat Harald Gille, och
slutades omsider genom drabbningen vid
Hol-mengrå 1139, der nämnde’Sigurd blef
på ett qvalfullt sätt dödad. Dock
uppkom snart osämja mellan Haralds söner,
af hvilka Inge blef segrare, emedan de
mäktige voro på hans sida, eftersom de
under honom kunde obehindradt drifva
sitt sjelfsvåld. Under dessa partistrider
kunde hvarje orostiftare vara säker om
att i det oroliga Bohuslän finna
medhåll och understöd; derföre kommo de
ock vanligen först hit och upptände här
de inhemska krigslågor, som förhärjade
S:t Olofs rike. Folket härstädes, »öster
i Wiken», var ock mäktigt och ganska
enigt, hvarför ock den, som fick det på
sin sida, kunde ega godt hopp om
framgång för sina planer, särdeles om dessa
gingo ut på hvad ondt var. Deraf
uppkom ett ännu allmänt gängse ordspråk:
»Det är godt att ha en vän i Wiken».
— Under åren 1174 och 1175framforo
Birkebenerua med mord och rof
härstädes, så att inbyggarne fattade ett
outsläckligt hat till dessa och förenade sig
fördenskull med de många bedragarne,
som framkommo med föregifna anspråk
på kronan. Baglerna, som spela i
Norges historia en betydande roll, voro till
största delen från Wiken. Striderna
afstannade väl något genom Hakon
Ha-konssons utnämnande till konung af båda
partierna, men var dock af kort
varaktighet, dä ett nytt parti uti Ribbungarne
uppstod och tillställde en förfärlig oreda
i Wiken, tills pä herredagen i Bergen
den 15 Aug. 1223 konungen nödgades
afstå åt. Skule Jarl Bohus län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
