Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Winsarp.
Winsarp. 371
Kyrkan är af huggen sten.
Pastoratet utgör ett, skoldistrikt roed fast skola
i Winköl, nytt skolhus anses af nöden
för Marurns socken; antalet skolbarn är
200. Anders Henrik Porssenius,
kyrkoherde här 1756, blef sedermera biskop
i stiftet. I vestra kyrkogårdsmuren har
man anmärkt runstenen M 1,348 i
Liljegrens runurkunder. — Här märkas:
Blom-backa, 1 mtl frälse-säteri med
underlydande 3l/g mtl; militiæ-boställena ’
Syltan, x/.. Stora Dr öglan, V4
Böre-slätten, V4 Gräsöna, V4 Knutstorp eller
Oxenåna, 3/4 üstorp, Vg Lillebacken. —
Vg Björnön är skogvaktareboställe.
Under säteriet Höberg i Wånga socken
lyder ’/g skatte Sänneberg. — Stora och
Lilla Solberga, Frösviken, byar. — Adr.:
Skara.
Winsarp, Winstorp, Wintzetorp, två
och Vo mantal frälse-säteri uti Dalums
socken af Redvägs härad och Elfsborgs
län, beläget på norra sidan af
Wins-arpssjön. 1 mil öster om kyrkan, som
ligger 1% mil n. o. om Ulricehamn,
på en högläud ort,- der Ätrans, Tidans
och Nissans källor spårats. Der von
Linné träffat Westgötafjellar och
sednare forskare funnit en gren af
Seve-berget, fanns redan i 12:te seklet ett
herresäte »Winstorp», som uppgifves ha
tillhört en Ambjörn, Svea rikes råd, af
hvars slägt fem afkomlingar i rakt
nedstigande linie från 1230 till 1337 skola
äfven beklädt Riksrådsembetet och
skrifvit sig alla till Winsetorp. Enligt
Rhy-zelius skall Sigge Uddesson, bipkop i
Skara, död 1435, varit af den gamla
och ädla Winsetorpska slägten, gjorde
på riksdagarne fäderneslandet mycken
nyttig tjenst under Erici Pomerani välde
och bullersamma regimente, blef
omsider afdagatagen af lönnmördare för sin
trohet mot Unionsförslaget. Bengt
Udde-sou och hans son Carl Bengtsson voro
riksråd och ha äfven skrifvit sig till
"Winstorp, den sednare var fader till fru
Anna, gift först med Erik Karlsson Wase
och sedan med Erik Erikson
Gyllenstjerna, som skall blifvit der ihjelslagen
af bönderna 1502 för det ban
öfvergifvit Elfsborg (Orestens slott), under
dess belägrande af prins Kristian och
Danskarne. Winstorp skall sedan
förblifvit inom slägten gemensamt med Årås
till 1586, men på 1520-talet innehades
Wåstorp af en fröken Hand, sora
försvarat gården mot Danskarne,
utgjutande öfver dem beck och tjära, måste dock
omsider gifva sig, då gården brändes
och den gamla sätesbyggnaden, hvaraf
nedra våningen qvarstår begagnad till
sädesmagasin, aldrig sedan blef bebodd.
Sedermera uppgifves gården haft
följande egare, år 1547 fiu Anna, sora hade
gården fritt för ali »fodring»,") 1564 br
Erik Larsson, 1596 hr Sten Banér, som
frikallade sina hemman för konungs
utlagor, 1597 den ädle oeh välborne br
Hans Eriksson (Ulfsparre), om hvilken
det heter, att ban i likhet med flera af
adeln försvarade sina egna hemman för
konungens oxneu pä en mil nära sina
sätesgårdar, hvilka kammarråd ej vilja
bestå flera än iuom rä och rör belägna
äro. Eu del af skatten utgick nemligen
i oxar, deraf uttrycket »konungsoxnen».
År 1618 fru Elin till Bråksvik, 1629
välborne herr Erik Hansson, 1658 herr
i Gustaf Bonde, 1681 välborna fru Anna
Kristina Persdotter, 1692 herr Henrik
Falkenbergs arfvingar, 1698 jungfru Eva
Falkenberg, såldes 1701 till ryttmästaren
Lars Fägersköld, förblef inom slägten
tills pä 1840-talet, då det tillhörde
fabrikören Johannes Boman, som ännu är
egare.
Förut omnämnda gamla byggnads
tvänne våningar bestodo af brandfria
hvalf och utgjorde ett enda rum
hvardera. Då öfra våningen raserades, så
funnos flera igenmurade skåp eller
gömställen i murarne, och i norra hörnet
en igenmurad vindel- eller spiral-trappa.
Inne i väggen påträffades äfven en
bredyxa (stridsyxa) 14 tum djup och 10
tum bred i eggen, hvilken innehafves
af hr baron J. Ph. Fägersköld på
Lönn-arp. — Säteriet, med ett utsäde år 1818
af 80 tunnor uti sandmylle-jord,
ansenligt höbol och skog, en förfallen
manbyggnad, var i 1863 års bevillning åsätt
ett värde af 44,000 rdr rmt, utom
underlydande 3/4 frälse Dalum.
*) En afgift, uppkommen deraf, att hästar
(kongs-hästar) voro kringdelade till underhall på
hemmanen i laudet, och hvilkeu, då ingen häst
var utlemnad, uppbars såsom en slags
vacance-afgift, af konungens landtbofogdar, enl. kung
Göstas bref af Uppsala d. 14 April 1541.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
