Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
372
Winslöf.
Winteråsa.
Winslöf, regalt och konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen af Lunds stift,
utgöres af socknarna Winslöf och
Käflinge, ined 541/,6 mtl och 3,450
inbyggare. — Winslöf, moderförsamling,
belägen i Vestra Göinge härad af
Christian-stads län, 2 mil n. v. från Christianstad,
innefattar 14,511 tid med 43l 8 mtl,
deraf 20 skatte, 5’ 4 krono och 17|g
frälse, med en folkmängd af 2,485
personer. Rådande jordmån iir sand, med
knapp tillgång på skog. Sockenvägen
utgör % mil. — Fyra nya skolhus
upp-bvggdes 1838 och uvligen har
försara-lingen anslagit 8,000 rdr till byggnad
af en slöjdskola för allmogens döttrar,
■försedd med sina nödiga inventarier.
Såsom årlig lön åt lärarinnan anslogos
300 rdr, i förhoppning att ytterligare
200 rdr erhållas af landstinget, som
au-slagit 1,000 rdr rmt att utdelas iuora de
församlingar iuora länet, som först
inrättade dylika skolor. Af nyligen (1861)
aflidne afskedade artilleristen Per
Nilsson Roth äro 2,000 rdr skänkta att
förräntas till mindre bemedlade sockenboers
barns uuderhåll. Inom socknen finnes
en by, beuärnud RingelisUitt, ett minne
från suapphauetideu. Sägnen förmäler,
att öfver landsvägen, som gått der
nedanför, stått en grind, vid hvilkeu
snapp-hanarne, när rof och byte var i
förväntan, fäst ett snöre, som gått till en
riugklocka i deras läger, gifvande
tillkänna de vägfarandes ankomst. Deraf
skall byu blifvit kallad Ringelislätt och
O
förklarades, af A. A. Afzelius, ordet slätt
betyda i landets språk slag; således
ringelislätt klockslag. Flera ohyggliga
tilldragelser frän den tidén kuniia läsas i
Afzelii sagohäfder, IX band., 2 häft.,
sid. 131. Barnen leka nu i sten klyftor
och jordhålor, som ännu kallas
snapp-hanestugor. Inom socknen är archiater
Kilian Stobæus d. ä. född 1690. Han
var den förste svensk, som bearbetat
Skånes petritikater; hans namn är ock
uppkalladt i Aiumonites Stobæi. På
1750-talet var den bekante
riksdagsmannen Carl Kroger kyrkoherde i Winslöf.
Här är jernvägsstation l,i mil frän
Hessleholm, med anhaltsstationeii Attarp.
Största gårdarne inom socknen äro:
Araslöf, ett beru&tadt säteri, Oretorp,
l’/2 mtl säteri, Prestgård, 2 mtl, å hvars
egor sänk mark är invallad samt en
väderpump uppsatt, annex-hemman ’/2
mtl, byarne Winslöf och Wanneberga
med gästgifvaregård samt hemmanen
Bo-arp, Bymöllan, Lommarp m. fi. — Adr.:
Christianstad.
Winterviken, en frälse-lägenhet på
Hägerstens egor i Brännkyrka socken af
Stockholms län och Svartlösa härad,
utmärkt vackert belägeu mellan tvänne
höga berg, vid eu vik af Mälaren, V2
mil s. s. v. om hufvudstaden och V 4 mil
från Liljeholmens jernvägsstation, är
nyligen inköpt af ett bolag för anläggning
af nitroglycerinfabrik. Här är äfven
zinkhytta, gruudad på malm från Isåsa och
Knalla grufvor i Lerbäcks socken af
Nerike samt Godegårds socken af
Linköpings län. Halfva lägenheten egdes
år 1866 af amiralitets-kammarrådet P. O.
Bäckström.
Winteråsa (i jordeböckerna och
tax.-längden), Wintrosa (på orten), socken i
Örebro län, belägen dels i Örebro, dels
i Lekebergs härad, utgöres af två
särskilda delar — en större östlig,
omfattande Örebro häradsandelen och i n. v.
en liten del af Lekebergs härad,
begränsad i norr af Tysslinge och Gräfve, i
öster af Änsta och Täby, i söder af
Kräklinge, i sydvest af Knista och
Hi-dinge socknar, samt den mindre delen
längre i nordvest, innesluten af
Tysslinge, Hidinge och Carlskoga sockuar.
Arealen utgör 0,383 qv.-mil, med 343/4
mtl, af hvilka 21’/2 äro skatte, 3%
krono och 10 frälse i Örebro härads
andel och 0,iC3 qv.-mil land, 0,oio dito
vatten med 6!/2 mtl skatte, l1/.» krono
i Lekebergs härad. Folkmängden
beräknades 1805 till 1,212, 1840 till 1,499
och uppgick 1865 till 1,673 personer.
År 1855 steg folkmängden till 1,432,
hvaraf 1,109 personer tillhörde Örebro
härad och 323 Lekebergs härad.
Tax.-värdet är för 42% mtl 1,258,000 rdr,
för lägenheter 49,000 rdr.
Socknens nordvestligaste del,
genom-fluten af Garphytteån och belägen
omkring sjöarne Kermen, Gilsåssjön o. a.,
är en bergstrakt, ofta vild och ödslig,
med en höjd af 5 till 600 fot öfver
hafvet. Deu del af socknen åter, som
tillhör Örebro härad jemte den dermed
sammaiihängaude mindre andelen af Le-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
