Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
Wisbors;.
Wisby.
spiran. — Sa belägrades slottet en läng ,
tid förgäfves af Svenskarne, under Magnus
Grens och Birger Trolles anförande, tills
undsättuing från Danmark ankom, hvarpå
slottet öfverlemnades af kon. Erik till Olof
o
Axelsson Tott. Ar 1482 förlänades slottet
och ön af Sten Sture d. ä. åt svågern |
Ivar Axelsson Tott, som skall på detta i
slott firat sitt ståtliga bröllop med kon. i
Carl Knutssons dotter, den sköna Mag- j
dalena: af honom öfverlemnades slottet i
och ön 1487 åt unionskonuugen Haus
af Oldenburg vid hans besök härstädes.
Mellan åren 1509 och 1525 bodde kon.
Christian II:s trogne anhängare, amiral
Norrby, på Wisborgs slott, slog egna mynt
och lefde som sjelfständig furste. Här
uthärdade han en 8 månaders belägring
af både Sveuskar och Liibeckare i
före-uing under anförande af Bereudt von
® T
Mehlen. Ar 1526 öfverlemnade Norrby
slottet till danska konungen Fredrik I
mot löfte om Sölvesborgs slott och län. j
Genom freden i Brömsebro 1645 öfver- i
lemnades det till Sverige, men
öfverlemnades åter uti kriget 1675 af
kommendanten Michaël Schultz åt danska öfversten
Martin Bartils och förblef i tre år uti
Danskarnes våld. Dessa läto vid ryktet
om fredsunderhandlingarna i Fontaineblau
spränga slottet i luften genom minor,
för att endast i förstördt skick återlemna
det till Sverige. Sålunda har slottet med
ön i öfver 200 år forfarit att vara en
kastboll mellan svenska, danska och
tyska befälhafvare. Åren 1710 och 1711
företogos åtskilliga arbeten att sätta
ringmuren ikring staden i försvarsstånd, och
man uppförde då en sträckmur ned till
hamnen.
Af Wisborgs slott återstår nu mer
endast en obetydlig lemning, Frustugans j
nordvestra hörn, der kommendanten bott, 1
och som åt sjösidan sträcker sig vid
pass 30 och åt landsidan 38 fot, samt
en mursträcka, ungefär 126 fot lång och
9 fot tjock. Hvad man vet, om slottets
utseende finnes antecknadt i Gotlands
konstanteckningar af C. G. Brunius, sid.
302—312. Här må endast följande
näm-uas: ringmuren, som blifvit uppförd af
huggen kalksten och hade samband med
södra stadsmuren, bildade en irregulier
femhörning, intagande nuvarande
slottsbacken längs bergssluttningen åt sjösidan.
Fästet hade 4 utåtgående mer och min-
dre spetsiga vinklar och en iuåtgående
trubbig. Fyra dithörande hörntorn hade
följande naiun: Segeltornet, Smale
Henrik, Bläckan och Klocktornet.
I midten af den rymliga fästningen
stod sjelfva slottsbyggnaden, hvilken hade
utseende af 2:ne på längden sammansatta
kyrkor, med ett torn å midten och ett
å vestra delen. Tvenne borggårdar
funnos. Slottet omgafs till största delen af
palissader. — Har fästet varit ett säte
för våld och despotism samt bidragit till
den fordna mägtiga stadens reducerande till
en obetydlig plats, så har
vedergällningsrätten emot den fallna borgen sträckt sig
ända derhän, att dess lemningar, till
största delen huggen och slipad sten,
blifvit brända till kalk i en nära invid
varande ugn, till en början uppförd af
kon. Carl XI, och som numer i enskild
persons ego bibehålles till föga fromma
för kringliggande socknars skogar och
innehafvarne af de hemman, som äro
skyldiga att leverera ränteved in natura,
utan afseende om tillräcklig skog finnes
å hemmanet eller ej.
Wisby, Wisebu på 1200-talet.
Stapelstad, landshöfding- och biskopssäte på
Gotland, ligger vid 57° 38’ 34" nordlig
bredd, 35° 59’ 30" östlig längd från
Ferro, 66 mil från Stockholm och 24
mil från Kalmar. Staden synes ha
tillkommit efter medlet af elfte seklet,
sedan Bothiar byggt en kyrka på den
hedniska offerplatsen Wi (se art.
Ake-bäck; om man icke vill antaga sägnen,
att staden uppbyggdes af flyktande
borgare från handelsstaden Vineta på ön
Usedom och derefter blifvit uppkallad
Vinetas by eller, sammandraget, Wisby;
Af Si|lén anser staden uppstått 300 år
efter Kristi födelse), dit det beqväma
läget vid sjöstranden och dess goda
ymniga springvatten troligen lockat många
fremlingar för idkande af handel, så att
platsen redan vid början af tolfte seklet
varit rätt ansenlig. Med visshet vet man,
att kejsar Lothar gaf staden förmånliga
handelsprivilegier, hvilka af hans ättling
i tredje led, hertig Henrik i Baiern och
Saxen, 1163 stadfästades. Efter
Hanse-förbundets tillkomst 1241 upptogs Wisby
deri och tillvann sig namnet »Östersjöns
öga», blef bekant genom sin »Waterrecht»
eller sjölag, som antogs icke blott uti
Skandinavien utan äfven i andra riken;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
