- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
383

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wisby.

Wisby.

383

räknade i 13:de århundradet 18 kyrkor,
5 kloster samt 12,000 borgare, utom
dem, soin bodde utanför stadsmuren, af
hvilken ännu stora sträckor qvarstå,
försedda med höga torn. Men staden har
delat de flesta andras öden, att nedsjunka
till en obetydlighet mot sitt fordna
anseende, och dessförinan fått genomgå
härda öden, såsom digerdöden 1350, som
skall bortryckt öfver 8,000 menniskor,
eldsvådor 1311, 1314, 1400 och 1610,
belägringar och thy åtföljande förstörelser
af fienden 1361, 1448, 1509 och 1525.
I korthet må nämnas rörande stadens
öden i historiskt afseende, att han jemte
ön i äldre tider lydde under Sverige,
men synes sedan ha blifvit oberoende och
försvarade med tapperhet sin frihet mot
kon. Birger Magnusson; de stolta Wisby
borgare blefvo dock tuktade af
Waldemar Atterdag förutnämnda olycksår 1361,
då 1,800 borgare stupade; till deras minne
finnes upprest ett stenkors. Knappt hade
dock konuugen hunuit återvända heiu,
förrän fogdarne blefvo ihjelslagna och
staden samt ön gåfvo sig åter under svenskt
öfverlänsherrskap. Af konung Albrecht
pantsattes ön för 20,000 nobler till
preussiska korsherrarne, men återlöstes af
drottning Margaretha. Förblef dock
sedermera i nära två århundraden i danskarnes
händer ända till freden i Brömsebro år
1645, hvarefter staden och ön förblifvit
i svensk ego ined undantag af 1675—
79, då de eröfrades och innehades af
danskarne, samt tre veckor under året
1808, då ön hölls besatt af Byssarne.
— Närvarande staden intager till största
delen en bergsluttning, är regulier med
961 tomter, deraf 901 bebyggda, på en
stadsplan af 141 tunnl. och företer en
blandning af modernt och gammalt,
med storartade ruiner, har 5 torg, deraf
Stora torget, midt i staden, är ganska
litet, Södra torget är någorlunda rymligt
och intager bergshöjden nära Söder- och
Usterport. Dessutom märkas: Donners
plats, Packhusplan, Fiskarplan,
Specks-rum, Helgeandsplan, Klosterplan och S:t
Hans plan. Innanför Jungfrutornet, der
för få år sedan lågo ganska vidsträckta
åkrar, visar sig nu en vacker plantering.
Af gatorna äro de flesta så smala, att
tvänne vagnar icke utan stor svårighet
kunna mötas derå; stundom måste den
ena t. o. m. inköra i en gränd, tills den

i andra kört förbi. Hvad steuläggningen
beträffar, är den så eländig, att derå
tyckes ingen förbättring vara vidtagen
sedan hanseatiska tiden. Flerstädes
märkas uråldriga hus, tre till fyra våningar
höga, med spetsiga och tinnade
gafvel-rösten åt gatorna. Bland dessa bemärkes
I ett vid östra sidan om Strandgatan, in
rymmande ett apothek, och som är ett
af de äldsta, ansenligaste och bäst
bibehållna; söder om denna byggnad ligger
ett ansenligt, fyra våningar högt
boningshus, med årtalet 1234 på östra gafveln.
Nära Donners plats ligger Hotel Gotland,
likaledes ett gammalt ansenligt hus al
tre våningars höjd, hvaraf deu första är i
sitt ursprungliga skick, de öfriga lia fått
ny inredning. Flera af de hus, hvilka
ligga vid Strandgatan, ha bassiner med
ganska friskt vatten i källrarna, och Linné
anmärker, att de begagnas såsom
fiskdammar, der gädda trifves dubbelt
län-gre än aborre. A södra sidan, belt nära
intill S:t Nikolaus, ligger ett boningshus
af huggen och tuktad kalksten, som
uppstått under medeltiden och länge varit
förfallet, men nyligen blifvit af enkefru
Carlén »stilmessigt» och ändamålsenligt
iståndsatt. Medaljonger, sora blifvit väl
inlagda med petrifikater, utgöra ovanliga
och intressanta prydnader i rummens djupa
fönstersmygar; ett mindre trähus från år
1661 röjer dåtidens enkla, men äfven
praktfulla byggnadssätt; ett gammalt
residenshus frän 1647 raed en skylt, hvarå
finnas initialbokstäfver, betecknande
Got-| lands förste landshöfding Achatius
Hans-I son Ulfsparre och hans fru, har nyligen
blifvit inköpt af en bonde, sora derå
gjort kostsamnia förändringar.
Residenshuset, af sten i stadens södra del, två
våningar högt, liknas af beskrifvareu utaf
Gotlands konsthistoria vid en
båtsmans-kasern. Bland nyare byggnader intager
■ främsta rummet Elementarläroverkets hus,
grundlagdt år 1855 och invigdt 1859.
Cellfängelset, nära hamnens inlopp. Den
enda änuu qvarstående kyrkan är
Domkyrkan eller S:ta Maria, i stadens norra del,
i uppförd 1190—1225 af Lübeckare, hou
består af ett aflåugfyrkantigt långhus, med
8 pelare i två rader, och är fördelad i tre
1 lika stora skepp raed hvartdera fera
kors-1 hvalf; iure breddeu utgör 70, längden
II7V2 fot; ett fyrkantigt torn befinnes
1 på östra sidan, 200 fot högt, och mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free