Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åmot - Åmot - Åmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande odlingsföretag; af verk finnas
vidare en nyligen uppförd större såg
med 2:ne ramar samt särskild kantsåg
och hyfvelmaskin, mjölqvarn med 2 par
stenar; bela taxeringsvärdet är 1865 var
297,400 rdr, hvaraf 123,000 rdr för
bruket och verken. Åmot utgör ett af
de i. k. Ocklebo- eller Ugglebo-verken
(se den art.)
Åmot, stångjernsbruk, se Åmått.
Åmål, uppstad och enda staden på
Dal, i Tössbo härad af Elfsborgs län,
under 59° 3’ polhöjd, 42 1/2 mil från
Stockholm samt 8’ 4 mil från
Wenersborg, 71 mil från Carlstad, ligger
mellan tvänne bergshöjder vid den i Wenern
utfallande Amålån. Den har sitt namn,
som i offentliga handlingar finnes
skrifvet på icke mindre än 20 olika sätt
(deribland Åhmule, Ömord och Amord),
af Amålstom krono-hemman, på hvars
egor (der förut på Åmålabacken varit
en urgammal marknadsplats) staden
börjat anläggas år 1640, så vida man icke
vill antaga Lignells härledning af
namnet från medeltidsordet mord = skog,
hvilket omsider förvrängts till Amål.
Staden erhöll sina privilegier af
drottning Christina 1643; de bekräftades år
1646, och samma jemte följande år
erhöll den nyanlagda staden åtskilliga
donationer af jord, tillsammans 6 mantal,
innehållande 2,860 tid. Dessa
donationer tillkommo förmodligen, för att
upp-hjelpa stadeu efter den olycka, som
träffat den år 1645, då den under den
s. k. Hannibalsfejden nedbrändes af
Danskarne. Af samma olycka och från samma
håll drabbades^staden äfven 1679; men
sedan förblef Amål förskonad för sådana
olyckor ända till 1777, då en eldsvåda
ödelade en tredjedel af staden. Följande
året intogs staden af öfverste Stricker,
dervid borgmästaren Åberg lofordades af
general Armfelt för sitt berömliga
förhållande. Sednaste gången Åmål
hemsöktes af eldsvåda var d. 17 Jan. 1846,
då 31 gårdar nedbrunuo. Staten
beviljade då 45,000 rdr till återuppbyggande
af staden och reglering af dess tomter,
och Åmål är nu mer en liten prydlig
stad, genomskuren af täcka kanaler, med
ej särdeles breda, men raka och väl
stenlagda gator, knuthuggna hus, de
flesta af 2 våningar, betäckta med
skiffer, ett 290 alnar långt, 195 alnar bredt,
med träd planteradt torg, och 1,675
invånare, vacker kyrka, uppförd af sten år
1806 på en kulle norr om staden (har
den enda orgeln på Dal), treklassigt lägre
elementarläroverk, med 3 lärare och 50
lärjungar (år 1864), flickskola, bokhandel
(sedan 1832), boktryckeri (från 1846),
theater (frän 1848), sjömanshus,
arbets-oeh fattighusinrättning (af brukspatron
Åberg 1846), sparbank (stiftad 1836),
telegrafverk (sedan 1858), postkontor,
jernväg och goda handtverkerier. För
öfrigt lefver staden, som redan på
1600-talet dref timmerhandel och bergsbruk,
af handel i minut med vanliga
köpman-navaror, jordbruk, fiske och af sjöfart,
! hvilken dels transporterar dessa varor
från Göteborg, dels gör fraktresor med
jern- och trävaror för bruksegarne på
Dal och i Wermland; äfven skiffer
utskeppas.. Är 1866 anlöptes hamnen af
152 ångbåtar och 130 segelfartyg. Bland
importerade varor nämnas: 200 tolfter
bräder, 50,000 kannor bränvin, 89,500
centner tackjern, 1,200 kubikfot strid
säd; bland exporterade: 70,860 kubikfot
hafre, 2,700 kubikfot strid säd, 1,060
kubikfot kummin och linfrö, 2,500 k:r
lingon, 1,550,945 löpande fot pitprops, 6,690
tolfter plankor, 46,000 centn. stångjern,
189 kistor tändstickor m. m.
o
Amål, med 197 hustomter (250 i
Bitters lexikon, deri troligen inberäknas
48 hus, belägna på stadens jord) på 50
tids areal och ofvanuppgifna jordbruk
(enligt Stat. Tidskr. 2,496 tid, och enligt
femårsber. 1855—60 endast 640 tid),
uppskattades år 1865 till 1,106,500 rdr
(deraf 67,000 rdr för offentliga
byggnader), hade 17 handlande, 50
fabrikanter och handtverkare, en nyanlagd,
säker och beqväm hamn, till hvilken
1860 års riksdag anvisat både anslag
och lån. Vid lastbryggan är 12 1/2 à 13
fots vatten, i hamnen är djupet 13 à 18
fot. Vid inloppet till Åmålsviken finnes
fyr- och båkinrättning. Är 1863 egde
staden en ångbåt om 25 hästkrafter samt
9 segelfartyg om 176 läster, på
1840-talet egde den 15 fartyg; med Arvika,
Wenersborg och Göteborg står Åmål i
direkt ångbåtsförbindelse. Skattebidrageu
uppgå till 13,000 rdr, deraf 2,390 i
bevillning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
