Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åmål - Åmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åmåls pastorat af 3:dje klassen,
bestående af en stads- och en
landsförsamling, är regalt. Kyrkoherden eger i
boställe Hanebol, mtl. Staden, efter
folkmängden räknad den 44, innehar
76:te riksdagsnumret bland 5:te klassens
städer; har en borgmästare, två rådmän,
lyder under Wenersborgs sjötullkammare,
har marknader i Januari, Juni och
Oktober. Utom staden, på dess vestra grund
märkes länderiet Fredriksberg, på dess
norra Anneberg och på dess södra en
tändsticksfabrik
Åmål, landsförsamling, uti Tössbo
härad och Elfsborgs län, omfattar 16,764
tld med 1 1/3 mils längd och 1 mils
bredd, är belägen vid sjön Wenern och
genomskuren dels af en vik af denna
sjö och dels af tvenne åar, Åmåls- och
Lerbyån, hvilka utfalla i Wenern, den
ena genom staden Åmål, Denna å
förorsakar ofta, i synnerhet vårtiden, skada
genom öfversvämningar, men drifver
deremot flera nyttiga vattenverk, som skänka
rörelse och förtjenst åt ortens
innebyggare. Här har ock funnits
Åmåls-ham-maren, med privilegier af år 1665, vid
ett vattenfall, ännu kalladt Hammaren,
men som dock snart lär kommit i
ödesmål. Det andra vattendraget har med
bidrag af staten blifvit uttappadt,
hvarigenom flera hemman tillvunnit sig
betydliga egor. Marken är i allmänhet jemn.
Största slätten ligger 1/4 mil norr om
staden och har, likasom trakten omkring
och söder om densamma, cn jordmån af
kalkblandad lera. I socknens norra och
vestra del är deremot mer eller mindre
bördig sand och mossjord rådande. Skog
till afsalu linnes numer endast i
socknens vestra del. Närmast Wenern
förekommer gneis såsom den rådande
sten-arten; men ju mer man närmar sig
socknens vestra del, börjar graniten visa sig
i större mängd. På Vestra Knättkärrs
egor synas i dagen smärre klimpar af
svafvelkis och silfvermalm, men till ringa
del, glimmerskiffer vid Gerdsbyn,
jernmalm vid Århult. Nygårds kopparhytta
för smältning af malm från Kingæbols
och Kesebols grufvor i Ånimskogs och
Fröskogs socknar, anlades omkring 1718,
men begagnades föga och förföll snart.
En mineralkälla finnes på Årbols egor,
hvilken dock numer föga begagnas;
deremot har en brunn vid Berga på
sednare tiden blifvit anlitad. Invånarnes
antal har från 1,543 år 1846 uppgått
år 1865 till 1,965 personer.
Hemmantalet är 21:1/4 mtl, deraf 19% skatte, 3/4
krono, lV2 frälse, taxerade till 820,100
rdr, deraf 5,000 rdr för Storön, Sandön,
Svagön, tilldömda staden år 1700;
härtill komma 44,000 rdr rmt för verk. —
Folkets tarfliga, men snygga klädsel och
lefnadssätt antyder förnöjsamhet och
arbetsamhet, också är, en nästan allmän
välmåga rådande. Hufvudnäringen är
åkerbruk. Åkern upptager omkring 3,700
tunnland, brukuingssättet är
cirkulationsbruk i 8 skiften, deraf 38 bär klöfver,
% höstsäd, ’/g trädas och resten besås
med vårsäd. Hufvudsädet är hafra, korn
odlas obetydligt. Naturliga ängar finnas
ej; boskapsskötseln står på en låg
ståndpunkt. Bland binäringar intager
timmerhandel främsta rummet; utvandringar till
Norge att söka arbetsförtjenst äro
allmänna. Fiske idkas endast till husbehof. —
Socknen, hvars namn skrefs 1312 Omordh,
Amord 1397, har med Åmåls stad
gemensam kyrka, var förut annex till Edsleskogs
eller Hesselskogs pastorat, utgör sedan år
1655 med staden ett reg. pastorat i
Carlstads stift. Folkskolan, hvartill bruks-
o 1
patron J. Åberg skänkt både byggnad
och jord, är i anseende till socknens
vidsträckthet indelad i trenne stationer med
4 skolhus, äfven småskola finnes;
skolbarnens antal är 350; lärare antogs år
1846. Sockenmagasin och bibliothek
finnas. Af fru Anna Maja Åberg äro 3,000
rdr testamenterade den 14 Aug. 1839 åt
hennes ålderstigna underhafvandes
värnlösa barn och deras afkomlingar, som
ega uppbära 5 % ränta deraf. Af
fornminnen från hednatiden märkas 22
ättehögar, 17 stenrör, flera hällekistor m. m.
Bland personer, härstammande från detta
pastorat, må nämnas den utmärkte
filologen Johan Gabr. Sparfvenfelt, född i
Amål 1655. — Bland gårdar märkas:
Nygård, 1 mtl frälse, med qvarn, stamp
och såg; — Berga, Stora, 1 mtl skatte
med 5 qvarnar, Lilla Berga, l/8 skatte,
med 2 qvarnar och såg; qvarnarne egas
under 1/8 skatte Kasenberg; —
Fagerhult, 1skatte, eges af bokhandlare J.
A. Peterson; — Gunnarsbol, 1 mant.,
Tjuke, 1 mtl, Årebol, 1 mtl, Århult, %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
