Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åre - Åreberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bön. De som kunde fortsätta tåget ned- j
stego derefter på svenska sidan och
lägrade sig, aftonen emot den 3 Jan., vid
Enbogen, en krökniug af Ena elf, der
de under fortfarande yrväder och köld
tillbragte en ej mindre ryslig natt.
Artilleri och bagage hade under tåget
blifvit qvarstående här och der på fjellen,
sedau både hästar och trosskuskar aflidit,
och i brist af bränsle använde man
gevärskolfvarne till lägereldar. Jämtlands
dragoner, som hade sig bekant, att
elfven löper till Handöl, höggo hål på
isen och vägledde sig jemte en del af
manskapet efter elfvens lopp. En annan
truppafdelning tog vägen öfver
Stiasa-högarne till skoglandet. På bägge
vägarne kommo de omsider iraui i spridda
flockar, men i saknad af både
inqvarte-riug och skötsel i dessa glest bebodda
trakter afledo mauga såväl iuue i husen
som ute på vägarne, och måuga
förfrusna händer ooh fötter afsågades. Bland
befälet omkommo under detta dödståg |
öfverste v. Gerdten, fortifikationskaptenen
Oxenstjerna, öfverste-kommissarien
Westling m. fl.
Socknens namn härledes från lappska
ordet Ård, som betyder skogsrand eller j
det ställe, der skogen börjar nere på en
bergshöjd, hvars öfra del är skoglös,
hvilket förhållaude ock iuträffar med
denna socken, sedd fran sjelfva
fjellryg-geu, och således har det ali sannolikhet
för sig, att denna närmast fjellet belägna
nejd af Lapparne kallats Ård, förkortadt
År, hvadau Åre. — Kyrkan, vid foten
af Äreskutan, socknens största märkvär- |
dighet, ligger l*/5 mil v. n. v. från
mo-dersockuens. Lappkapell finnes i Mo- 1
vallen. Barnundervisningen bertrides uti
flyttande skola pä 5 stationer och uti
en småskola; skolbarnens antal uppgår
till något öfver 200. Skolan har 2
donationer, eu a 1/JOO rdr af direktör P.
Wikström, och den andra ä 500 rdr af
bonden Hans Ersson i Forssa. Socknen
har skolhus sedan 1855, 2
distriktmagasin, tullbyggnader i England,
post-expedition. Till ytterligare bevis på huru
litet skydd man vid afvittringen lemnat
vart lauds nomader, Lapparne (se art.
Norrland), mä här följande ur direktör
Falkinans embetsberättelse om siu resa
i de norra länen tjena: »Are sockens
herdelappar, utgörande 10 hushåll, med
3,250 renar, ha genom afvittringen
förlorat alla sina der förut begagnade fjell,
på ett enda när; af 9 der varande
nybyggen, ha 4, innehafvande tillhopa 3ä/8
mantal, erhållit sammanräknade 140,484
geom. tid jord, och deribland 50,695 tid
lappmarksrenbetestjell och fjellmarker; de
öfriga 5 fingo Snasafjeilen och andra vid
riksgränsen belägna fjell, hvilka af ålder
begagnats såsom renbetesfjel). Under
dessa förhållanden, då största delen af
dessa renbetesfjell äro till ringa nytta
för de nya egarne i egenskap af
jordbrukare, så synas dessa både billigt och
rättsenligt böra kunna återgå till
kro-uans disposition lör att till Lapparnes
behof äuyo upplåtas».
Af hemmantalet höra nära 3V3 mtl,
med 150 persouer och upptagande 1/5
af uppgifna taxeringsvärdet, under
Gustafs och Carlbergs kopparverk. Utom
kopparverkets byggnader i Hårbörsta,
finnes endast en välbebyggd gård,
nemligen 14 Inll i byn England,
tullförvaltarens bostad. — Prestbolet är utan
skatt, 26 tuuul. äng, ingen åker; —
Berga, Handöl, Lien, England, Dufed,
Brattland, Nordhallen, Mörviken,
Medstugan, Bodsjön, Forssa, Björnänge, Hamre,
Häggsjön, Rönnberg, Såå, Stalltjernstugan,
Skalstugan, Svedje, Tångböle, Totten och
Wallen äro större bvar; Grunön, Bräcke,
Wiken och Sundsvallen, enstaka hemman.
— Äggsjön, Enbogen, Enkroken,
Gråsjölien, Vester-Flandern, Stor-Rännsjön,
Storlien, Bodsjöedet, äro krononybyggen.
— Adr.: Östersund och Are.
Åreberg, bruks- och landtegendom uti
Kyrkefalla socken, Kåkinds härad och
Skaraborgs län, 2 mil n. o. från Sköfde,
3 mil s. o. från Wärings jernvägsstation,
nära Tibro gästgifvaregård. — Bruket
(tax. till 4,000 rdr), med en ärnneshammare
och 2 härdar samt 600 skU smide af
köpetackjern (i medeltal uuder åren 1861
—1863 uppgick tillverkningen till 339
centner), är anlagdt år 1726 å Norra
Arebergs egor; smidesstämpeln är (AH).
Laudtegendomen utgöres af 2 skatte
Åreberg (tax. till 40,000 rdr), fr.-säterierna
Ingelsby och Pökan, hvartdera af 1 mtl,
samt 3j|| skatte, 1 1/8 frälse, alltsammans
taxeradt till 193,400 rdr rmt; af verk
finnas dessutom Årebergs sikt- och såg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
