Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ädelfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dyrbar perla i Sveriges krona. Körande
första upptäckaren af denna guldåder ha
meningarne varit olika. Några uppgifva
en Henrik Leijel såsom den första,
och skall ban af konung Johan III år
1581 blifvit förlänad med några gods,
med vilkor att bringa guldberget i bruk;
men om det varit denna guldmalm-åder,
är dock tvifvelaktigt, llätte upptäckaren
torde varit bergsrådet och riddaren A.
von Swab, hvilken år 1738 fann, att
svafvelkisen å Gcrmunderyds egor inom
Alsheda, strax intill Öflandehults
egogräns, ej synnerligen långt från der nu
grufvan är belägen, innehöll guld. Är
1741 slogos här de första dukaterna, 64
stycken. Samma år besöktes platsen af
Linné, som yttrar derom, att strecket
gick rakt ned åt berget, men många
anledningar funnos spridda öfverallt; ett
annat berg än det då bearbetade, skildt
derifrån af en djup mosse, förde också
guld. I början drefs för ett enskildt
bolags räkuing detta guldverk, som
erhöll namnet Ädelfors, i stället för det
fordna Gya. Ar 1743 afsade sig bolaget
ali andel uti grufvau, sedan det några
år förut hade ingått förening raed
kronan, och drefs verket derefter ensamt
för kronans räkning. Förlaget blef nu
regleradt och bestämdes först till 1,000,
men sedan till 8,000 daler silfvermynt
om året. Ar 1748 d. 10 Juli anslog
man hit, uuder guldverksfrihet, Alsheda,
Ökna, Skede, Hvetlanda, Skire, Nye och
Lemnhults socknar,såsom en bergslag
under namn af Ädelfors bergslag. Östra
härad blef satt under förbud, att inga
kronoegendomar fingo försäljas till skatte
eller skatteegendomar afyttras utom börd,
utan att först hembjudas guldverket. Till
detsamma anslogs 2V2 mantal, rätt till
körslor af 1/2 mtl frälse Repperda
Backagård samt en årlig grufdräng af
Björ-torp i Skirö socken m. m. De
guldförande strecken funnos i hufvudsakligen
två berg, Kronoberget, till större delen
i Ökna socken, äfven med jernmalmsgång,
och Klefvaberget med vackra koppar- och
silfveranledniugar. De kullriga
bergshöjderna bestå hufvudsakligen af qvartz,
glimmer och kanske hornblende. Den
guldföraude jernkisen finnes i flera
gångar, sora ofta kasta sig i olika
väderstreck, så att de likna lager. Man har
funnit guld, såväl gediget sora i förening
raed jern och svafvel och inspräugdt i
sjelfva bergarten, men mest i gångarna,
der guldet finnes i blad och taggar till
högst 8 ort pr centn. Någon tid efter
1773, man vet ej med visshet hvilken,
utarrenderades guldverket. Arrendatorn
deraf, hvilken det enligt kontraktet ålåg
att betala arrendet med dukater, slagna
af guld taget ur grufvan, köpte sådant
från Holland och gjorde deraf dukater,
begagnade körslor och dagsverken till
allt annat än arbete i grufvan, samt
utarrenderade de till henne anslagna
gärdar och egendomar mot kontanta medel,
hvarigenom verket allt mera förföll, till
dess grufvau slutligen blef belt oeh
hållet ödelagd. Intill 1773 slogos 12,000
dukater, från 1773—1795 har
guldtillverkningen varit 185,4 marker. Ar 1805
inrättades ett postkontor, sora dock
sedan indrogs, och vid samma tid fick
Adelfors ett jernbruk, men som snart
upphörde med ali rörelse, och slutligen
af-brann sjelfva äbyggnaden 1829, dervid
alla handlingar rörande grufvan
förstördes. Sora densamma numera är nästan
belt och hållet fylld med vatten, kan
hon ej besökas, hvadan närmare
beskrifning om dess inre utseende ej har
kunnat lemnas, än den sora kan erhållas
af bergsrådet Johan Hisingers år 1751
öfver Ädelfors utarbetade karta. —
Or-sakeu till guldgrufvans ödeläggande torde
såväl vara guldhaltens ringhet sora
gruf-vaus fattigdora på sjelfva malmarten eller
svafvelkisen, i hvilken guldet fanns. Dock
finnas många flera skärpningar i berget,
än de som äro i sjelfva grufvan, såsom
å Germunderyds, å Öflandebults och å
Torps egor, der eu stoll är indrifven ai’
omkring 100 alnars längd. För
närvarande åsterslår af den fordna
herrlighe-teu: Adelfors bruksgård, Vie mtl skatte,
(sedan d. 3 Januari 1836; var förut en
krono-lägenhet) med ett litet
manufakturverk eller smedja, der i medeltal åren
1861—63 tillverkades 44 ctr spik, 18
centner redskapsmateriel, 86 centner
diverse; ett färgeri, oljeslageri, Gyafors
eller Ädelfors mjölqvarn för 3 par
stenar och en sågqvarn, alltsammans
taxe-radt till 9,300 rdr rmt och tillhörigt f.
riksdagsmannen P. Persson. — Adress:
Hvetlanda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
