Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äggegrund - Äland - Älberg, Stora- - Älby - Älby - Äleberg - Äleklinta - Älfvestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äggegrund, skär vid inloppet till
Gefle; med en fast lvsande fyr.
Äland, by med fiskodlingsanstalt och
gästgifvaregård uti Säbrå socken, Södra
Ångermanlands fögderi och
Wester-Norrlands län, vid Alandsviken, 3 s mil norr
om kyrkan, hvarifrån räknas 1 2 mil till
Hernösand; 41’ 4 seland (24 sel. = 1
mtl) på 5 nummer, 4 torp; 7 åboer och
e:a 100 inbyggare på 20 hushåll; har
krit- och tullqvarn, ålfängst i ån;
taxeringsvärdet 64,000 rdr rmt:
fiskodlingsanstalten inrättades år 1864; härifrån
skjutsas till Mark i söder 1 mil, till
Weda i norr 1 ’ 8 mil, till Hernösand i
öster 1 mil.
Älberg, Stora- (Rosenlund), ett mtl
skatte i Harderao socken och Örebro
län, 21 4 mil från Örebro, eges af
garf-varen P. Grevelius.
Älby, ett mantal frälse och 1/2 mtl
skatte uti Wendels socken af Uppsala
län, i sambruk med x „ mtl frälse Åsbo,
eges af notarien C. H. Tottie; Alby har
en areal af 2,239 qvadratref, deraf 666
aker; Åsbos areal är 475 qv.ref, deraf
106 åker.
Älby, Äleby (i jordeboken), två mtl
skatte, 1 mtl frälse i Öfver-Selö socken
af Selebo härad och Nyköpings län,
tillhörde pa 1830-talet grefve Fersen, hade
vid samma tid nv manbyggnad i modern
smak, och vackert belägen; jordbruket
var ganska betydligt.
Äleberg, egendom uti Mellby
socken af Kållands härad och Skaraborgs
län, »/« söder om kyrkan; se under
socknens artikel.
Äleklinta, berg i Kalmar län, med
trigonometriskt bestämdt låge af 56° 58’
43,4*" latitud och 1° 16’58,h9" longitud
från Stockholms observatorium.
Älfvestad, Elfvestad, Alfvestadh eller
Elfilestatha (på 1300-talet), annex-socken
till Skeppsås pastorat, är belägen uti
Bobergs härad af Linköpings län, 2 3/4
mil vester frän Linköping, 1 1/2 mil från |
Skenninge, mellan Klockrike i Ö3ter och
norr, Fornåsa i nordvest, Skeppsås i
vester, samt Svartån i söder och sydost
mot Normlösa oeh Westeriösa; arealen, i
0,i84 qvadratmil (efter Tham), 0,187 (efter
Hahr) = 4,328 tunnland (Forsell
uppgaf 4,258 tunnland, deraf 40 vatten),
är fördelad på 35Viß mantal, hvaraf
29 V2 skatte, l3/4 krono, 3fr3 frälse. —
Socknen, med 270 fots höjd öfver
haf-vet, bör till landthöjdens södra lutning
mot Svartån, som följer södra gränsorna
öfver ,/2 mil långt utan fall; mellersta
norra delen upptages af en fortsättning
af den utplattade ås, som börjar från
Motala ström och stryker äfven genom
denna socken, med slättmark å ömse
sidor, med små vattendrag, utfallande i
nämnda å. Jordmånen är dels lera, dels
svrsaud, dels ör. Inbyggarnes antal var
år 1810: 700, år 1850: 885 och år
1865: 890, deraf 23
utskrifningsman-skap. Hufvudnäringen är åkerbruk i
förening med ängsbruk och boskapsskötsel
samt bränvinsbränning. Ali fast
egendom var 1865 taxerad till 581,300 rdr.
— Kyrkan ligger vid Svartån, 3 8 mil
från modersocknens, och anses dess läge
ha gifvit socknen namn; hon är
gammal, men, efter tillbyggnaden år 1756,
ljus och rymlig, har stentorn; vid
kyrkobyns brand 1818 skonades kyrkan.
Inuti henne märkas: altarskåp, ett vackert
arbete, föreställande Kristus med de visa
och fåvitska jungfrurna; gammal ej illa
målad altartafla i 6 fält, afbildande
be-bådelsen, nattvarden, korsbärningen,
korsfästelsen samt Jesu död och
himmelsfärd; dopfunt af messing, omkring 2
alnar hög, m. m. Barnundervisningen
bestrides i 2 fasta skolor om 3 klasser
af en examinerad lärare för cirka 100
barn, medan 24 undervisas hemma.
Dessutom finnes en flickskola, stiftad af löjtn.
C. J. Tisell på Köhlbäck och donerad
till Skeppsås och Elfvestads församlingar,
men först år 1866 blifvit församlingens
tillhörighet; den förestås af en diakonissa,
som aflönas till 2/;j församlingen och
till V3 af donationen. Af fornminnen
finnas: grafhögar vid Försjö, och runstenar,
deraf en vid Örevad och en i
vapenhuset; å den sednare läses: "ilitar: auk:
ikir: 13ro: Hiutl): l)ialbi: stalu: Ijatis.
— Vid katholska tidens slut hörde 17
gårdar till kyrkor och præbenden, 7 1/2
till kloster; på 1600-talet hade adeln
ungefär 2/3 af bela antalet, nu bestå
hemmanen dels i byar, mestadels under
bönders ego, dels i gärdar, till betydlig
del adels och andra ståndspersoners. —
Större gårdar äro: Carlshof, fr.-säteri,—
Börringe, berustadt säteri, med 1/2 skatte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
