Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärja - Ärna - Ärsta - Ärtemark - Äs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ristningen antyder, att här bodt
namnkunniga härförare, som krigat i
Österländerna. Med Galmarne har man velat
förstå Therapne på Kreta, med Teribina
Tyrus i Syrien, Sodom är beläget vid
Svarta hafvet. — Gårdar: Lida säteri, med
underlydande Skäfve l l/2> skatte, Brolöth
3/8 frälse, Siggekärr 1/8 frälse, Skrehäll
1/2 frälse, Stuguhagen 1/4 rå och rör; —
Ärja 1/2 mtl, häradsskrifvare-boställe; —
Biholm l 1/2 skatte, och Arja 1 skatte,
lyda under Stora Sundby; — Järsta by,
6 åboer. — Skogqvarn 1/4 skatte,
Krokbråten 1/16 skatte, enstaka hemman. —
Adress: Mariefred.
Ärna, egendom uti Uppsala län,
mil fråu Uppsala, vid allmän landsväg,
består af Ärna 1/4 skatte, med derunder
lydande och med egorna
sammanhängande Mälby 1 V , rusthåll, Björkby 3/4
skatte och ’/2 frälse, Kungsgården ’/4
skatte, med 400 tid inrösningsjord, inom
Gamla Uppsala socken af Waksala
härad, samt Mångelbo 1/2 frälse, med 609
tld skog, inom Skuttunge socken af
Bälinge härad. Ärna gård är väl bebyggd
med manhus, innehållande 8 rum ra. m.,
har köks- och fruktträdgårdar. Den har
på sednare tiden tillhört fil. dokt. J. J.
Svartengren, här afliden år 1866; bland
af honom utgifna arbeten må nämnas
den år 1848 utkomna »Medeltidens
historia».
Ärsta, Äresta (i raautalslängden),
gård i Runtuna socken, Rönö härad och
Nyköpings län, består af l1/, mtl skatte
(taxeradt till 3(1,om) rdr), med i sambruk
liggande 33 4 skatte, 3/4 rusthåll, 1 frälse,
och bortarrenderade 1 frälse-säteri, 3/4
skatte, Vj frälse (se under Runtuna),
alltsammans lydande under Christineholm
i Allbelgona socken, hvilket eges af
en-kegrefvinnau Wachtmeister. På Ärsta
egor står runstenen M 879 i Liljegrens
runurkunder, der inskriften återgifves
sålunda: utt)un + lit -f rasa +. stain:
at: 3uitt) . . . boanta: kotljan: kara
auk: stainbro ti) . .. at: boanti sin.
Ärtemark, Aretamarkh (1334) eller
Artamark (1531), annex-socken, är
redan beskrifven under Erteraark. Sedan
tryckningen af nämnda artikel har
folkmängden uppgått till 2,825 på 590
hushåll. Tälgstensarbeten utgöra en
bi-förtjei)8t. 1 trakten af Bengtfors har
man funnit Protogyngneiss, afsöndrad i
1 å 2 fots tjocka plattor; den har med
fördel blifvit använd till byggnadssten.
— Arealen är 1,282 qvadratmil land och
0,245 d:o vatten (efter Hahr);
hemmantalet 267/8, hvaraf 235/1(J skatte, 1 krono,
29/16 frälse, tax. 1865 till 776,800 rdr,
deraf 24,400 rdr för verk och
lägenheter, bland hvilka tnå nämnas
handelsbodar i Arebol, Hufvudgänge, Bön och
Ormansby, 9 qvarnar, 2 sågar, 2
färgerier och 2 garfverier uti Tegane, Södra
Siden, Näsbo, Gäldsbyn, Gottersbyn, Öfra
Fyllingen och Stora Flaten. Vid Norra
Greau har varit marknad från 1741
t. o. m. 1801. Näsbo kopparhytta,
anlagd 1720, hade endast kort varaktighet.
Stommen, 1 mtl krono, deraf V3 kalladt
Carlsgåfva, är pastors-adjuukts-boställe
sedan 1813. På Grenaholmen i sjön
Lelången finuas åtskilliga minnesmärken,
hvaribland öfverst på höjden ett större rör,
deruti en kittel med guld och silfver
skall finnas efter sägnen, som ock
tilllägger, att hvarje försök att uppkasta
röret, har måst uppgifvas af
mellankom-mande oväder. Röret har dock på
1840-talet blifvit hemsökt af skattsökare,
hvarvid en hällkista af på flatsidorna lagda
hällar blottats; den skall innehållit flinta
och koppar. A näset, der kyrkan står,
finnes en mängd treuddar och kretsar.
Äs, ett frälse-säteri uti Julita socken,
Qppunda härad och Nyköpings län, 2 1/4
mil norr om Kathrineholms
jernvägsstation, 4Vg mil från Eskilstuna, består
af 3 mtl, och det underlydande godset
af IIV2 mtl samt 44 torp. — Äs gård,
belägen V4 mil från Julita kyrka, vid
foten af det fordom sagoberyktade, men
nu för sina vackra utsigter
anmärkningsvärda Wiksberget, har en hufvudbyggnad,
hvars nedra del är af gråsten, jemte
2:ne fristående flyglar, omslutande på 3
sidor en rektangulär gård, enligt det
gamla vanliga byggnadssättet. Nedra
våningen är snarlik en gammal
klosterbyggnad, med låga hvalf och korridorer;
den öfra deremot, der man finner
väggar af skulpterad ek och vackra
inläggningsarbeten, är högre och lättare.
Trädgården innehåller fruktträd af goda,
egendomligare sorter, och parken anslår den
besökande så mycket mer, som man icke
väntade ett sådant stycke natur-romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
