Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äs - Äs - Äsbron - Äshult - Äskhult - Äskja - Äskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
midt uppe bland sädesfälten. På gården
förvaras en ganska rikhaltig
tafvelsamling jemte andra värdefulla konstarbeten,
deribland må nämnas en snusdosa,
förfärdigad af en elgklöf, ett prof på
målaren Hörbergs fallenhet äfven för skulptur.
— as var ännu i medlet af 1600-talet
en bondgård, med ringa odling, troligen
lydande under Julita; den köptes väl 1645
till frälse, jemte andra under Julita
lydande hemman, af den rike tysken,
generalen och riksrådet Paul Kewenhüller,
men beboddes ännu 1663 af bönder.
Med Kewenhüllers dotter, Anna Regina,
öfvergick Ås till baron Mathias Palbitzki,
som en tid var drottning Kristinas
ministerpresident i Rom, — den förste med
det namnet, som besutit jord i Sverige.
Gården, varande då med Julita och
Österåkers socknar tillsammans i en
besittning, öfvergick på 1680-talet med
Palbitzkis dotter Kristina Beatrix till
gen.-löjtnant Nils Alex. v. Ungern-Sternberg,
och har alltsedan förblifvit inom slägten,
åtminstone på qvinnolinien. Sonen,
fältmarskalk Mathias Alexander, bebyggde
Ås i medlet af 1700-talet och gjorde
det dermed till ett verkligt herresäte;
han dog der 1763 eller 1767. Om
honom må ock nämnas, att han i fältslaget
vid Helsingborg anförde den 28 Febr.
1710 med mycken tapperhet ett
kompani af grefve Aschebergs dragoner. Ås
gick i arf från far till son, tills löjtn.
Mathias Alexander, död 1826, slutade
ätten på svärdssidan, hvarefter Ås raed
en hans dotter (en annan blef gift
med Mathias Palbitzki) öfvergick till
general-adjutanten Stafs von Post, † 1845,
hvarefter enkan, Kristina Sophia von
Ungern-Sternberg, jemte barnen alltsedan
innehaft godset.
Sedan 1822 och intill 1861 har,
genom att flera hemman och torp blifvit
lagda till de, förstnämnda år, under eget
bruk varande 4’/2 mtl, samt genom den
naturliga ängens jemte beteshagars
uppodlande, så att åkerarealen ökats från 200
till 600 tid, utsädet uppgått från 68 t:r
till 170, och skörden från 230 till 1,683
t:r, deraf 770 t:r hafra; höskörden, år
1851: 454 lass om 30 lU., var 1861:
1,500 lass. Skogen är indelad till
trakthuggning i 3 hyggen på 130, 120 och
100 års omlopp. I början på
innevarande århundrade underhöllos här 12 till
15 hästar, 16 par dragoxar, 70 till 100
gödoxar, 20 kor, 30 får och 100 getter,
nu födas här 28 par dragoxar, 70 till 100
gödoxar, 40 till 50 kor, 40 ungnöt, 200
får, deribland af fullt äkta leicester-race,
men endast 8 hästar och inga getter.
— Ås säteri, med tegelbruk och qvarn
för 3 par stenar samt Geteboda såg var
1865 taxeradt till 82,800 rdr, och hela
godset, bestående af 3 mtl säteri, 3 V»
frälse och ,/8 skatte, under eget bruk,
samt 53/4 frälse och 2’/4 skatte,
bortarrenderade, var tax. till 222,000 rdr. —
Vid Äs finnes postexpedition.
Äs, by om 4 mtl krono i
Romfertuna socken, Norrbo härad och Westerås
län, är donerad af kon. Gustaf II Adolf
till Uppsala universitet.
Äsbron (i 1825 års jordebok),
Essbron (i 1777 års jordebok), ett
skattehemman af 1/4 mtl, uti Askers socken
och härad af Örebro län, lyder under
Bysta fideikommiss; utgör med Alltorp (?)
ett skoldistrikt raed 2 småskolor, som
årl. uppbära 28 rdr utaf en donation.
Äshult, Ässhult (i mantalsuppgiften),
ett frälse säteri uti Wirserums socken,
Aspelands härad och Kalmar län, vid
pass 5Vo mil från Wimmerby, af 2 ratl,
egdes 1864 af enkefru Liedbergius,
taxerades till 40,000 rdr och brukades
gemensamt med Eksebo säteri, hvarunder
det förut äfven lydt.
Äskhult, ett frälse-säteri uti Solberga
socken, Södra Wedbo härad och
Jönköpings län, vid pass 1 mil sydvest från
Ekesjö, består af 2 mtl, och de
underlydande af 3/4 mtl; är redan beskrifvet
under art. Eskhult. Godset taxerades
1865 till 45,000 rdr.
Äskja, by i Ullångers socken af
Norra Ångermanland och
Vester-Norrlands län, vid pass 5’/2 mil norr om
Hernösand; 2 ratl 3V2 sel., 7
hemmansbrukare, 19 hushåll; med grofbladig såg,
2 hästmanglar, skeppsvarf, marknadsplats
och förträfflig gästgifvaregård, hvarifrån
skjutsas till Docksta 1 mil, till Herrskog
l3/4 mil.
Äskog, Eskogen (i 1777 års
jordebok), ett halft mtl frälse och
rektorsboställe uti Almby socken af Örebro län,
1/2 mil från Örebro stad; är köpt 1621
från kronan till skatte af doktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
