Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
patronen, sedermera frih. P. A. Tamm,
som derpå dels inköpt, dels ärft den
andra hälften. Fastän år 1806 tvänne
härdar af förekomna skäl nedlades, är
det dock under hans förvaltning först,
och sedermera i hans ego, som både
verk och gods förökats och på allt sätt
förbättrats samt genom byggnader och
anläggningar förskönats, så att bruket,
som för öfrigt har ett vackert läge, nu
liknar en välbyggd småstad, med raka
gator, åtföljda af stora alléer; hvartill
kommer en härlig park och en trädgård,
som räknas bland de största och bäst
vårdade i landet; i den sednare ses en
minnesvärd öfver fru Grill.
Dammbyggnaderna äro utmärkta. Herrgårdens
ståtliga åbyggnad, af sten, å en höjd med
omgifvande löfskog, begränsad af en
insjö, hvari ligger en holme, i hvars
småskog täcka promenader äro anlagda, och
som medelst broar är förenad med
parken, omfattar äfven, i särskild flygel, den
på brukets bekostnad uppförda kyrkan,
samt i eu annan ett bibliothek. Här
finnes äfven ett tafvelgalleri, innehållande
bland annat många originaler af den
gamla Flamandska skolan och några af
den Italienska samt en gravyrsamling.
— Efter frih. Tamms, år 1856, timade
död, har Österby egts af hans arfvingar,
efter följande fördelning: baron Gustaf
Tamm 1/l-, underlöjtn. August Tamm
Vis, ryttm. H. S. Tamms fru ’/15, fröken
Clara Tamm (nu död, var gift med
kammarherren Gustaf F. von Kræmer),
fröken Ebba Tamm l/-l- (eller
tillsammans l/3); brukspatron C. A. Tamm l/3
och studeranden H. P. P. Tamm V3.
Den egentliga Österby gård utgöres
af 1 f/4 mtl frälse-säteri (Käbboda 1, och
Hofgården ’/4), 6V2 frälse af åtskilliga
slag (Käbboda och 1 rå och rör,
Ladugården 4 frälse, Gamla Österby 1 frälse,
Aspeboda och Tyskboda V4 frälse
hvartdera). Utom under eget bruk varande
9V2 mtl (hvarå de sednare åren stora
odlingar blifvit verkställda), lyda under
Österby följande, af landbönder brukade
hemman: 1:0 I Uppsala län: inom Films
församling 187/12 mtl; i Dannemora d:o
84/7; i Alunda 18’/g, jemte 2:ne
mjöl-qvarnar; i Morkarla 123/10; i Rasbokil
8 9/10, jemte 1 såg och 1 qvarn; i
Stafby l3/4, jemte 1 såg och qvarn; i Tuna
3 mtl samt i Wiksta socken 2l/g mtl.
2:o T Stockholms län: inom Wahlö s:n
’ 10%fi mtl, i Almunge 21/.,, och i Börstil
l/2 mtl, tillsammans 85 mtl, jemte
la-stageplatsen Källerö vid Stenfjärden af
Bottniska viken. Under gården lyda 106
dagsverkstorp. Dessutom eger bruket
frälseräntor af 66 mtl inom
ofvannämnda socknar. — Masugnen, hvartill
malmen hemtas dels från egna
brytningar vid Dannemora, dels från andra
spridda grufvor, har producerat omkring
9,000 centner tackjern årligen;
stång-jernsbruket, som med 2 hamrar och 4
härdar liar oinskräukt rekognitionssmide
med 15 skU. hammarskatt, har årligen
lemnat omkring 10,700 ctr stångjern;
äfven finnes en stålhammarstock, med en
produktion af vid pass 1,700 ctr stål;
jernmanufakturtillverkningen har utgjort
omkring 400 skti. Kolåtgången uppgick
år 1860 till mer än 12,700 läster. Ut
skeppningen på Stockholm sker öfver
ofvannämnda, bruket tillhöriga lastplats.
Vidare finnes på stället tegelbruk,
bränneri, kalkugn, 1 husbehofs- och 2
skatt-lagda qvarnar, tröskverk och
linbråk-ningsmaskin för vatten. — På brukets
frälse-egor äro Dannemora grufvor
belägna. Sjelfva bruksverken voro år 1865
taxerade till 255,000 rdr, och hela
egendomen, som är den näst största i länet,
till c:a 2,034,000 rdr; dess samtliga
befolkning var år 1848: 2,241 personer
på 388 hushåll, hvaraf 958 personer på
141 hushåll voro frälsebönder. —
Bruket har egen predikant, som det förser
med både bostad och tillräcklig lön, dels
i penningar, dels in natura; men den lilla
församlingen, c:a 500 personer, sorterar
dock under kyrkoherden i Film. Såsom
anmärkningsvärdt torde böra nämnas, att
här var det sannolikt första ställe i
Sverige, der folket af sin själasörjare
inöfvats i fyrstämmig sång (Dillner
begynte något sednare i Funbo). Det var
brukspredikanten Rollin (sedermera
kyrkoherde i Wassunda), som med synnerligt
nit och skicklighet utförde detta i
sanning förvånande verk, till stor glädje och
uppbyggelse för både brukspersonal och
egare; på 1830-talet var sången här i
sitt flor, och vid ett besök i grufvan af
kronprinsen Oscar, öfverraskades han på
ett högst gripande sätt af en der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
