Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österby - Österby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördold, på förhand nedstigen sångchör. —
Här finnes ock egen folkskola, som är
fast, om 2 klasser, der c:a 55 barn
undervisas af en examinerad lärare;
underhålles af bruksegaren, med tillskott frän
Films skolkassa; har en årlig inkomst
af 31 rdr i donation af
trädgårdsmästare-enkan Kammarbom. Ej blott brukets,
utan hela godsets fattigvård och öfriga
dermed likartade förhållanden, äro
inrättade pä oberoende, för församlingarne
ej betungande fot. Bruksfolket, som i
allmänhet är välbergadt, utmärker sig
för en viss grad af hyfsning, som bland
annat yttrar sig i en mindre vanlig
höflighet. — Resande finna här äfven ett
ordentligt värdshus. — Adress: Österby.
Österby, frälse-säteri uti Ålands
socken af Hagunda härad och Uppsala län,
vid Säfveån, nära kyrkan, hvarifrån
räknas l 7/8 mil till Uppsala, består af G
mtl, och har, med i sambruk liggande
3/8 frälse Österby, en egorymd af 15,894
qvadratref, deraf 2,291 åker, 1,608 äng
och 1 1,728 skog. Till gården hör
vacker trädgård, qvarn och såg;
skogstillgången är högst betydlig. — Österby
liar tillhört slägterna Liljeström, Göthe
omkring år 1740; från början af
innevarande århundrade bergsrådet Adolph
von Engeström (en son till biskop
Engeström i Lund), från 1825 hans son,
major Adolph Ludvig, och från 1841
dennes son, löjtn. Ludvig Wilh. v.
Engeström ; taxeras med underl. 6 mantal
Westerbv och l\ mtl Åhlbo till 148,000
rdr rmt. — På Österby egor skall finnas
runstenen M 82 i Liljegrens Run-urk.,
der inskriften återgifves med: $0U. ull.
Xuütattyr. auk. tljurir–––-
fattjur. sill. — I Juni 1854 hölls här
ett landtbruksmöte, dervid några råd och
erinringar till landtmannen uttalades, som
äro väl värda att förvaras och ej böra
ljudlöst förklinga, hvarför de här ock
intagas:
»Ett landtbruksmöte har eu icke så ringa
betydelse. Alla som bevista ett sådant, lemna
derigenom en gärd åt den sanning, att af alla
näringar, ingen har så stort intresse att följa,
som landthushållningen i alla dess grenar.
Mycket återstår deri att inhemta, icke allenast för
den som följer erfarenhetens rika skola, utan
äfven för den, som medelst förvärfvade
kunskaper, söker vetenskapligt ådagalägga och
praktiskt, ruedelst anställda rön, bevisa nya lärors
företräde för de gamla och deras antaglighet
I äfven för den mindre jordbrukaren. Första
vilkoret för en reform, var plogens införande.
Sladden, välten och harfven hafva äfven
undergått betydliga förbättriugar. De enklaste
allmüuna grunder för jordbrukaren kuuna ej för
ofta anföras — dessa äro: plöj din åker oin
hösten, som skall bära säd nästa år; välla,
sladda och harfva tlitigt om våren och
försommaren; plöj om din trädesjord och framför allt
fördjupa och upprensa dina diken; anlägg
bc-täckla sådana efter råd och lägenhet. Nedplöj
grundt, straxt efter utbredningen, gödseln och
sneda med trädslock det triide du ej kan göda.
Använd endast godt och fröbart utsäde, och mylla
ej ner kornen för djupt. Vill du förändra ditt
brnkningssiitt från tviiskifte till vexclbruk:
indela då din åkerjord först i 4 skiften och sedan
i 8, sa att, oin du t. ex. har 48 tunnlands
åkerjord, delar du den först i I skiften med 1 2
tunnland i hvardera. Låt deraf "4 bli trüde,
1 4 bära råg och hvete, ,/i ärter, vicker och
klöfver samt ’/4 korn och hafre; dela sedan
åkern i 8 delar med G tunnland i hvardera, då
1/s blir gödslad med träde, 1 ö ogödslad träde,
2/8 råg och hvete, Vg klöfver med timothej,
’/g korn, ’/g ärter och grönvicker samt 1 g
hafra. Sädesföljden blir då: l:o gödslad träde,
2:0 råg, 3:o klöfver med timothej, 4:o korn och
blandsäd, 5:o ogödsladt träde, ti o hvete, 7:0 ärter
och grön vicker, 8:0 hafre. Sålunda komma "V4
af din åker att bära säd och foderväxter och V4
ligger i träde. Innan du likväl företager ett
sådant vexelbruk, bör du ega gödseltillgång, så
att du minst kan göda ’/g af din åker.
Derföre sköt först väl din äng, så att den ger dig
goda grässkördar. Ar den mossbelupen eller
hemsökt af mask, öfversila den tidtals med
vatten, eller i brist deraf, plöj och odla den, samt
igenlägg den sedan med timothej och andra
grässlag. Stundom kan flåhackning och en
lindrig bränning äfven vara fördelaktig. Haf ej
flera kreatur än du väl kau föda. Bättre hafva
fyra kor, som äro vid godt hull och
mjölkgif-vande, än dubbelt så måuga knappt födda.
Iakttag dessa hufvudregler, och goda skördar, trefnad,
förnöjsamhet och välstånd skola blifva din
belöning.
Derefter meddelades några utdrag af deu store
Amerikanaren Benjamin Frauklins råd. Både
unga och gamla, fattiga och rika, kunna gerna
lyssna till dessa råd, hvarföre de ock införas:
»Om ditt lif är dig kärt, så förspill ej tiden, ty
tiden är det ämne, hvaraf lifvet består. Om
tiden är det dyrbaraste af allt, måste slöseri med
tiden vara den största misshushållning, tv
förlorad tid kan aldrig återfås. Sysslolöshet
beskattar oss högre än någon anuan. Lättja, likt
rosten, fräter mera äu bruket nöter. Eu nyckel
som stäudigt nyttjas, är alltid blank. — Huru
mycket förlora vi ej genom längre sofvande än
som behöfves; man glömmer att den sofvande
räfven tar ingen höna, och nog få vi sofva i
grafven. Derföre använd din tid väl, om du
vill blifva lycklig; förspill ingen timma, då
du ej är säker om minuten. Ledighet är en
tid att göra något nyttigt och denna ledighet
skall den flitige vinna, aldrig den låte. Idoghet
och flit ge trefnad, välstånd och aktning. Fly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
