Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkseder.
Forngrafvsr m. a. 21
gar vid bröllop, såsom »skoblackan»,
»draga kafvel», »draga krokbus», »krypa
under käppen» ra. fl.
Gefleborgs län: Delsbo s:n, II, 106.
108, 109.
Gotlands län: Älskogs s:n I, 39, sp.
2 (vid brudfärder).
Jämtlands län: Kalls s:n
(gästfriheten hos skogsboerna IV, 116, sp. 1).
Jönköpings län: Ekesjö stad, II, 199
(täflingsspel); Grönskulla höjd.
Kalmar län: Eds s:n (s. k.
kryck-gänget II, 156, sp. 2); Borrum på Öland
(leken »Höga berg och djupa dalar» torde
ha sitt ursprung från jättarnes
stendyr-kan och deras heliga gudastoder,
klippblock och offeraltare å höga berg och i
djupa dalar, som firades med nattliga
fester, dansar och lekar)
Kristianstads län: Båstads sm
(Pershög), II, 381, sp. 2.
Kronobergs län: Tingsås s:n (rista
blodsrunor).
Malmöhus län: Efverlöfs s:n
(trolof-ningar, bröllop, begrafningar, »lergille»
eller klinegille), II, 174, 175; Fjelie s:n
(gille efter den döde, bröllop).
Skaraborgs län: Klefva s:n, IV, 187,
sp. 2 (ett sätt att fria); Sätuna s:n
(offerdansen), Vf, 456.
Stockholms län: Järna Ytter- (gåfva
till nygifta); Lohärad (ringdans kring
eldar).
Södermanlands län: Frustuna s:n (vid
begrafningar och bröllop); Wingåkers
Stora, VII, 367.
Uppsala län: Danmarks s:n (vid
trolofning, bröllop, barndop, graföl).
Vester-Norrlands län: Edsele;
Lidens s:n IV, 410; Tuna s:n (ett sätt
att fria).
Vestmanlands län: Arla källa; Engsö
s:n (slotterstadga); Jäders jernverk, IV,
75 (gröngubbar).
Wärmlands län: Carlanda s:n II
(vid bröllop och begrafningar),
Yngs-hyttan VII.
Östergötlands lån: Eneby Vestra II,
246 (gemensamma måltider);
Lekarebacken IV.
Folkskollärarnes antal. Allmän
Öfversigt I, 15; Dito (S).
Folkskollärarnes aflöning, jemförd
med deras i Norge och utlandet.
Allmän Öfversigt I, 15, noten.
Fonder. Wenjans sm i Dalarne (till
bestridande af alla gemensamma
skatteutgifter för jordegendomarna). Dalarne
II, 74, sp. 1; Falun II, 297; — Gestads
s:n i Elfsborgs län; Ramsfalls, Torpa s:n.
Allman Öfversigt I, 15, sp. 1 (för
folkskolelärares pensionering). Åtvids s:n i
Östergötland. Se Donationer,
Arbetare-Besparingsfond.
Forngrafvar, Begrafningssätt")
(bautastenar, grafkistor, grifthögar, kiströr,
kummel, stensättningar, ättebackar och
ättehögar), Domkretsar (tingsställen m.
m), Dyrhus, Offerplatser,
Skeppssfttt-ningar och Tempelrör.
*) Rörande Atta-grafvar, högar etc., tillåta vi
oss anföra följande ur »Wärend och Wirdarne»:
De voro gemensamma för ett antal familjer,
sina emellan förbundna genom gemensamhet
i härkomst, traditioner och
egendoms-besittning; förekomma talrikt i närheten af de
äldsta byarne å nlgon ås eller backe, hvaraf
tydligen skönjes, att de blifvit uppkastade af
ett soldyrkande folk såsom våra äldsta
gotiska förfäder voro. Vid många af högarne
är fästad traditionen af något rent gotiskt
person-namn, såsom Hake-rör, Tumlinge-rör
(se art. Blädinge s:n), Locka-rör, Har-knllen,
Sota-kullen, Tola-hög, Ubba-graf o. s. v. Den
plats, der de i större mängd förekomma, tör
namn af en åtta-plats eller älta-hage, troligen
af den hägnad, hvarmed stället en gång varit
omgifvet. Men liknande ätta-högar
förekomma äfven från kristna medeltiden; så fanns
på 1660-talet en med stenmur omgifven
kyrkogård i Bosgårds gärde i Urshults s:n
af Kronobergs län, derpå en ihålig ek stod,
med Jungfru Mariæ hnfvnd, måladt i vacker
färg, och ännn i dag förekomma i Finvedens
socknar (Rydaholm, Nättja och andra) vissa
gårdars ätta-högar. Af hittills bibehållna
spår visas ock, att våra gotiska förfäder från
äldsta tid plägat uppå sina ätla-grafvar äfven
hålla sin gudstjenst och fira sina högtider.
På åsen invid den gamla stambyn låg
således redan i hedna tid ätta-backen, med sina
knmmel och högar, omgifna af byns
belge-Innd; icke långt derifrån den heliga källan
eller något annat heligt vatten, hvari man
förrättade de religiösa tvagningarne.
Förberedd genom dessa och kallad af åldermannen
genom tätning i b_va-horuet (se Klefva IV,
187, sp. 1), samlade sig ätten eller byn
omkring ätta-högen, för att der, under bar
himmel, fira sina solfester med ofler,
böner och nattliga eldar, hvartill slutligen kom
en glad offermåltid med minnes-drickning
och lekar. Att ätta-fädren i sina grafhögar
osynligen njöto af håfvorna och deltogo i
gästabudaglädjen, vbt en allmän tro. Desaa
samqväm aynas i äldsta tider blifvit hållna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
