Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
(eller inemot 17 proc.) trädesjord. Den
naturliga ängen beräknas till 3,900,000
tld, då hela rymden af den i bruk
varande jorden blir 8,600,000 tld; alltså
med 1,700,000 tld öfverstigande den för
året 1850 efter Ljungberg lemnade
uppgiften, och skulle nu utgöra 103/58 proc.
af rikets hela yta i fast land och öar,
hvilken räknas till 81,360,000 tunnland.
Under åren 1861-—1865 antages omkr.
58,000 tld blifvit nyodlade, samt omkr.
27,000 tld torrlagda genom
vattenaftappning. Till ledning för bedömande af
brukningssättets allmänna riktning, må
anföras att trädet i Uppsala län intager
35 proc. af åkerarealen och 32 proc.
på Gotland, men endast 13 i Malmöhus
län och 12 i Christianstads län eller
t. o. m, 5 proc. i Wester-Norrlands län.
Det gamla 2- och 3-skiftesbruket har
ännu betydlig öfverhand i rikets
mellersta län, medan ensädesbruket är det
rådande i de norrländska länen, men
vexelbruket har nu blifvit ganska allmänt
infördt i Malmöhus län, samt i allmänhet
å större egendomar i de flesta öfriga
länen; åtminstone arbetar man der med
ifver på öfvergången från det uråldriga
till ett mera rationelt brukningssätt. I
flera län hafva under sednare åren
ängsvattning och mergling blifvit utförd, den
sednare hufvudsakligen i de skånska
länen, inom andra län, t. ex. Wärmlands,
har ock jordförbättring genom kalk
vunnit stort insteg. Uppgifterna på skörd
och utförsel för år 1865 utvisa, att
landet tillbyter sig mot sitt öfverskott af
hafra och korn en del af det hvete
och den råg, som det behöfver, men
sjelf ej producerar (år 1850
producerades mest råg).
Utsäde. Skörd.
(utan utsädes-afdr.)
Hafra 1,214,550 t:r. 5,501,400 t:r.
Råg 561,500 » 3,640,800 »
Korn 565,500 » 2,602,700 »
Blandsäd 171,450 » 881,400 »
Hvete 76,350 » 522,350 »
Arter 69,350 » 297,550 »
Wicker 26,300 » 92,700 »
Bönor 10,950 » 43,350 »
Bohvete 950 » 4,900 »
Potates 1,369,250 » 8,434,650 »
Af andra rotfrukter än potates
beräknades skörden till 713,750 t:r, af
linfrö 40,100 t:r, af lin-, hampa- och
spånadsämnen 89,050 centner, gräs och
hö 26,400,000 centner, af raps 27,360
t:r, hvitbetor till socker 124,720 centn.;
dessutom skördades af tobak 13,120 ctr,
af pepparrot 700 centner.
Hela skörden torde, då man dageri
beräkning hvad som förbrukats samt
exportöfverskottet, uppgå till:
Säd 15,000,000 t:r (7,000,000 t:r mer än 1850),
Potates 10,000,000 » (5,000,000 » » » » ).
Strå- o. trindsăd. Potates.
häraf till utsäde 2,601,600 t:r 1,369, 250 t:r.
föda åt befolkn. 10,136, 1650 » 7, 908, 100 »
» » husdjuren 1,196.965 »
bränvinsbränning 191,220 » 1,563,350 »
exportöfverskott 1,618, 950 »
Spanumålsimporten Spannmålsexporten
i medeltal på 11 år i medeltal på 11 år
(1856 1866). 856— 1866).
1,633,650 kubikfot, 12,224,400 kub.fot.
mal. säd 373,860 centner. 19,643 centn.
Utförseln af hafra har stigit från
2,600,000 kub.fot 1856, till 1 1,850,000,
år 1865, införseln af råg var störst år
1861: 3,125,700 kub.fot, år 1865
endast 613,800 kubikfot.
Införselöfverskottet af råg utgjorde i medeltal på de
11 åren 762,808 kubikfot,
exportöfverskottet af hafra 7,245,620, af korn och
malt 1,382,120 k. fot, af hvete 177,400,
af ärter och bönor 27,776, af andra
sädesslag 11,530 kubikfot.
Införselöfverskott af hvetemjöl 96,700 ctr, af
rågmjöl 202,920 ctr, af andra slags ”1
1,304 ctr.
Hemmantal.*) För
landsbygdenuppgifves nu mantalen till 66,341,945, deraf
38,694 sk., 21,589,979 fr. och 6,057,894
krono. Den högsta summan mantal
förekommer i Östergötlands län, den lägsta
i Norrbottens. Stockholms län har
högsta antalet frälse-hemman, hvaremot
sådana ej förekomma på Gotland och blott
till 0,875 i Jämtlands län. Högsta
antalet kronohemman förekommer i
Skaraborgs län, det lägsta i Blekinge län.
Under perioden 1861—1865 hafva 200
mtl och 465 lägenheter blifvit
skatteköpta. Antalet brukningsdelar uppgifves
till 281,420, eller ett medeltal af 4,24
brukningsdelar på hvarje mantal; största
brukningsdelen uppgifves inom
Södermanlands län till 197/8 mtl med 2,381,8 tld
odlad jord; minsta brukningsdelen skulle
*) Se Lexik. sid. 56, och art. Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
