Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vida de icke få tillskrifvas ett mera
öfvergående ondt af enskild natur; torde ock
vara en följd af Svenskens kända
hetsighet *) i förening med tidsandan att vilja
bli rik för att lefva stort, och förmögen
för att lefva väl; äfven njutningslustan,
som begagnat den förgörande
skuldsättningsmethoden för att underhålla den
vanliga åtrån, på framtidens bekostnad,
har bidragit till detta uppenbara vingleri.
— En minskning kommer dels
omedelbart att inträda då bysättnigstvånget en
gång (och förmodligen snart) försvinner,
och således några hundrade ur
fångnummern afgå, dels medelbart dymedelst
att vingleriet förminskas derigenom att
den falska krediten upphör när den icke
styrkes af kreditgifvande personers tillit till
bysättningen såsom tvångsmedel. För
öfrigt bör märkas, att från fångarnes
egentliga antal bör afdragas den stora
mängd, som enligt nya strafflagen, häktas
blott för att aftjena ådömda böter.
Försvarslöshets-stadgarne öka också
(måhända onödigtvis) antalet af fångar.
Om frivilliga fångar (i korrektionshusen
och vid kronoarbetscorpsen) undantagas,
har förhållandet af arresterade till antalet
fria personer år 1866 varit blott en
arresterad på ett antal af 868 fria
personer, och är alltså, mot hvad det var 1852,
betydligt förbättradt. — Fångvårdens
kostnader för år 1866 äro upptagna till
1,765,418 rdr (500,000 rdr mer än år
1853).
Sparbankerna. Har man grämt
sig vid beräkningen af en stor
skuldsumma, som till ej obetydlig del
tillhör den improduktiva sidan, så har
man en liten tröst i sparbankernas
företeelse. Väl hafva de långsamt utvecklat
sig. men med en jemnhet, som visar
att de, och deras bestämmande
grundsats, sparsamheten, småningom arbetar
sig fram till motsats mot den
lättsinnighet och njutningslystnad som elj st
synes vilja blifva nationela ovanor.
Sedan den första sparbank inrättades i
Göteborg 1829, den andra i Stockholm
1831, hafva de spridt sig öfver hela
riket. 1834 var delegarnes antal
den 31 Dec. 22,964, eller en på 130
invånare, och den insatta summan var
2,333,536 rdr. Grundsatsen har visat
7) Gustaf I:s omdöme om Svensken.
7
/ sig verksam i jemnt stigande, ehuruväl
uttagningen af insatta medel ökat sig
betydligt under de mindre gynnsamma
åren 1863—1865. Den innestäende
surman år 1865 d. 31 Dec. var 35,983,636
rdr. Delegarne voro 244,726, eller en
på hvar 17:de invånare; och
sparbankernas antal var vid samma tid 186.
Denna vigtiga institution kan aldrig nog
uppmuntras, och detta sker kanske bäst
genom mångfaldigade tillfällen för
folket att kunna få aflemna sin
innehafvande umbärliga penning, hvilket
underlättande torde i moraliskt afseende vara
af än större inflytande än sjelfva den
pekuniära vinsten. En ännu mera
glädjande företeelse hafva vi i
»associationerna», se längre fram.
Af det som redan nu i både
ekonomiskt och sedligt afseende blifvit vidrördt
och af det som kommer att ännu mer
visa sig under följande rubriker, framgår,
oaktadt flera missgynnande teckningar,
att landet gått långt framåt, om ock
icke i allt som önskligt hade varit,
på den väg till förkofran, hvartill
grunden lades under Carl XIV Johans
lyckosamma regering, då också
ställningen i Europa i allmänhet var hvilande
från den myckna oro, som under
föregående 20 år plågat verldsdelen.
Näringsfång, Fabriker,
Handel. 1)
Jordbruket fortfar att vara Sveriges
hufvudnäring, såväl hvad antalet af den
dermed sysselsatta befolkningen angår,
som ock i afseende på det summariska
värdet af produkten. Den ytvidd, som
intages af åker och annan odlad jord,
beräknas i Statistiska Centralbyråns
»Sammandrag åren 1561—1865», med
ledning af uppgifter från Hush.-Sällskapen
och Länsstyrelsernas femåärs-ber., såsom
minimum för 1865 utgöra 4,700,000
tunnl., deraf 700,000 tunnl. till höstsäd,
1,219,035 tld till vårsäd (eller 51 proc.
af stråsäd), 54,000 tld till träd-,
humleoch kålgårdar, 108,000 (eller något öfver
2 proc.) till ärtväxter, m. m., 260,000
(eller nära 6 proc.) till potates, 13,800
(eller omkr. 3/10 proc.) till andra
rotfrukter, 30,110 tld till lin och hampa,
1,000,000 tld (eller inemot 23 proc.)
till gräs- och foderväxter, 74,000 tld
*) Se Lexik. sid. 17—35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
