Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
sin del med bestämdhet utbruten, så att
han icke har den tillsammans med
andra. Skiftesverket har detta syftemål.
Under qvinqvenniet 1856—1860 har
staten för dylika förrättningar påkostat nära
5,000,000 rdr; och för qvinqvenniet
1861—1865 var kostnaden 8,500,000
rdr, använda på 4,983) (år 1861: 1,050,
år 1865: 790) skiften. I utflyttningshjelp
utbetalades af staten i medeltal åren
1856—1860: 111,194 rdr, och åren
1862—1865: 189,345 rdr. Statsverkets
kostnader i och för storskiftet och
afvittringen i Kopparbergs, Jämtlands,
Westeroch Norrbottens län har utgjort 556,000
rdr rmt.
Utom Landtbruksakademien och
Hushållningssällskaperna, hvilkas verksamhet
må särdeles värderas, och hvarförutan en
så stark höjning i methoden som den
skedda visserligen icke egt rum, erbjuder
staten en särskild konkret-praktisk
undervisning för dem som sådant äska. Det
är genom kringresande
landtbruks-ingenieurer, som, på begäran, meddela råd
på stället i afseende på vattningar,
vattenaftappningar, draineringar m. m., och
hvarigenom personer, som vilja
förbättra sin jord, men icke förstå sättet,
få hela planerna på en gång för sig
uppgjorda.
Utom allt hvad man genom långa
experimenter med vexelbruk inhemtat och
derigenom tillgodogjort sig en stigande
afkastning, har en, sednare tidens uppfinning
gjort underverk der den blifvit utförd. Det
är draineringen, eller att man i sjelfva
alfven lägger afledande vattenrör, som
borttaga bottensyran. Det torde vara
det största bland jordbrukets i sednare
tider gjorda framsteg.
Ifrån och med 1856 till och med
1866 hafva progressionen och
resultaterna af denna institution varit följande:
1856 funnos blott 4 sådana ingenieurer,
år 1866 hade antalet stigit till 10, och
antalet förrättningsställen på hela denna
tid varit 5,120. Förrättningarne hafva
bestått i: indelning till vexelbruk 36,828,
planer till underdikning 712,380;
planer till odling af högländ mark, 88,318;
planer till sidländ marks odling 1,060,343;
till ängsvattning 106,206; undersökningar
*) 11,000 enl. Särskilda utskottets utlåtande vid
innevarande riksdag, sid. 29.
~
för blifvande sjösänkningar till 429,044;
eller till sammanräknadt förbättringar på
en areal af 2,433,000 qv.-refvar (svarande
mot 434,486 tunnland.
Af priserna, i hvarje län särskildt, å
den arbetskraft, hvaraf jordbruket har
behof, synes bristande tillgång till
billigare arbetskraft vara ett bland hindren
för jordbrukets framsteg i de delar af
landet, der äfven klimatets beskaffenhet
ökar svårigheterna; men möjligt är, att
sedan jordbruksarbetet i sednare tider
blifvit föremål för undervisning i
särskilda läroanstalter, dess pris allt mer
och mer torde betingas icke så mycket
af den fysiska styrkan som än mera af
förvärfvade insigter och uppöfvad
konstfärdighet. Den lägsta årslön för dräng
uppgifves under sednaste åren ha varit
50 rdr för Kronobergs, Hallands,
Elfsborgs och Skaraborgs län, den högsta
vara 225 rdr för Wester-Norrlands,
Jämtlands, Härjeådalen och Norrbotten.
Värdet af stat och lön för dräng vexlar
mellan 150 och 300 rdr i Kronobergs,
Kalmar, Hallands och Elfsborgs län,
mellan 250 och 300 rdr i Stockholms,
Uppsala och Malmöhus län, uppgår till 400
rdr i Örebro och Gefleborgs län, till 450
rdr i Kopparbergs och Wester-Norrlands
samt till 480 rdr i Härjeådalen; i
Norrbottens län anses 400 rdr vara det
lägsta värdet. Såsom lägsta pris å mans
sommardagsverke uppgifves 25 à 50 öre
i Elfsborgs, Skaraborgs, Södermanlands
och Gotlands län, såsom högsta 21/2 rdr
i Wester-Norrland och Jämtland.
Skogshushållningen. Någon
tillförlitlig uppgift på rikets hela
skogsareal kan lika litet nu som år 1859
lemnas. Uti Statistiska Central-byråns
Sammandrag år 1865, saknas från
Hush.sällskaperna uppgifter på skogs-arealen för
Jämtland, Blekinge, Halland, Wärmland,
Westerbotten och Dalarne, Kalmar,
Gotland och Elfsborgs län (de tre sistnämda
torde dock ega en million tlds
skogsareal), för de öfriga 15 länen uppgifves
hela arealen till 14,300,000 tld. De
allmänna skogarnes areal (d. v. s, Kgl.
Maj:t och kronan tillhöriga,
boställsskogar, härads- och sockneallmänningar)
uppgifves till 14,700,000 qvadratref (eller
3,28 procent af rikets hela ytvidd), deraf
1,493,924 qvadratref (10,16 proc. af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
