Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänna skogarnes ytvidd) var till
ordnad skogshushållning indelad.
Årliga medelafkastningen åren 1861
—1865 för Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,
Kalmar, Elfsborgs, Skaraborgs, Örebro och
Westmanlands län beräknas till 5,850,000
kubikfot med ett värde af 242,225 rdr;
afverkningen å kronans mark inom
Kopparbergs, Westerbottens och Norrbottens
län har i medeltal åren 1861—1865
inbringat i stubböresafgift omkr. 107,000
rdr. Sednare tiders afverkning i dessa
nordliga län har på ett betänkligt sätt
minskat skogstillgången i närheten af alla
flottbara vatten, samt i allmänhet utåt hela
Östersjökusten. Der har man också föga
tänkt på att genom sådd och återväxt
ersätta det förlorade. Följden kan bli en
klimatförändring, som gör denna del af
landet obeboelig.
Den skada som sågverken gör, är, i
afseende på tillgången i dess helhet, ingen,
ty den skog som begagnas till plank
och bräder är mogen och bör användas.
Oloflig afverkning inverkar egentligen
intet i afseende på kalkylen om
skogstillgångarne. Den får särskildt afses i
moralisk och på juridisk väg. Om
nemligen intet annat än mogen skog också
i en sådan afverkning ingår, blir den
statsekonomiska sidan af saken icke
derigenom förändrad.
Med beräkning af 100 kub.fots (en
famns) förbrukning till bränsle för hvarje
person af hela folkmängden, skulle fyra
millioner famnar årligen åtgå för
spislar, kakelugnar m. m.; till
bruksrörelsen två millioner famnar. Denna
förbrukning bär landet, äfven på de mindre
skogrika delarne, utan att, i allmänhet,
ännu skogsbrist på samma delar uppstått.
Man ser således att skog ännu finnes
ilandet för menniskornas behof. Det
klimatiska förhållandet är deremot enannansak.
För dess goda beskaffenhet skulle
visserligen mera skog behöfvas äfven i de
södra delarne, likasom den för norden
är oumbärlig. När en ort blir skoglös,
blir också nederbörden mindre, och då
den i vissa årstider samlas såsom snö,
och denna smältes, bli öfversvämningarne
allt mera fruktansvärda och förstörande.
Det förra föranleder missväxter, det
sednare partiella förluster.
11
Flygsandsfälten uppgifvas 1865 till:
Jönköpings län 2,240 qvadratref.
Kronobergs » 517 »
Kalmar » 1,686 »
Gotlands » 1,760 »
Blekinge » 1,400 »
Christianstads)» 41,030 »
Malmöhus » 6,244 »
Hallands » 44,184 »
Med afseende å skogshushållningen
i de norra länen ha några beslut blifvit
utfärdade, deribland kongl. brefven den
30 Okt. 1863 och den 21 Dec. 1865,
som, för att förekomma tilldelning af
oskäligt stora vidder, närmare bestämt
behandlingen af ärenden i fråga om
utbrytning af skogsområden åt sågverk
till ersättning för stockfångstprivilegier;
Kongl. förordningen den 21 Dec. 1865,
som närmare bestämt den genom kongl.
brefven den 11 April 1844 och 24 Nov.
utfärdade utsyningsrätt, samt stadgar, att
allt virke från kronans skogar i de sex
norra länen skall, enl. utsyningsförslag,
å auktion försäljas, och att
stubböresafgift deremot skall upphöra; en Kgl.
förordning, äfven af den 21 Dec. 1865,
angående undersökning å
öfverloppsmarker för utrönande af dem, som böra
bibehållas såsom kronoparker, och om
upprättande af förslag vid afvittringen för hvarje
socken till afsättande af sådana parker,
samt om medgifvande, att kronoparker
under vissa vilkor få bildas af oafvittrad mark.
Under d. 24 Febr. och 31 Mars 1865
bar beslut fattats om anställande inom
Wester- och Norrbottens län af en
skogsinspektör, som har att tillse, huru
skogspersonalen fullgör sina åligganden, och
huru hushållningen med de allmänna
skogarne handhafves, samt att bevaka
kronans rätt och bästa vid bildande af
kronoparker, m. m. Kgl. brefvet den 31
Maj 1861 förordnar skogsutsyningarnes
i Wester-Norrlands län öfverflyttande från
krono- på jägeribetjeningen. Kgl.
kungörelsen den 21 Dec. 1865 innehåller,
att det genom brefvet till Kongl.
Kammar-kollegium d. 25 Maj 1860 stadgade
förbud mot anläggningar af nybyggen
på afvittrade öfverloppsmarker i de norra
länen, skall ega tillämpning jemväl på
*) De betydliga sandfält, som tillhöra enskilda
personer, äro ej upptagna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
