Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundade, och hvilka fortfarande af dem
underhållas med endast bidrag af
statsmedel, hvartill kommer skolan vid Bosjö
i Wärmlands län, bekostad intill år 1864
af länets hushållningssällskap, sedermera
af landstinget. Vid 1865 års utgång
underhöll staten 6 skogsskolor, Tierps
i Uppsala län, Ombergs i Östergötlands,
Böda i Kalmar, Hunnebergs i Elfsborgs,
Danielslunds i Christianstads och Sillre
i Wester-Norrlands län, antalet elever
vid dessa läroverk uppgick till 102.
Genom särskildt statsanslag hafva dessutom
två landtbruksskolor, neml. Ytter-Tafle
i Westerbottens och Afva i Norrbottens
län blifvit satta i tillfälle, att i
vidsträcktare mån lemna undervisning i
skogs
13
anslag under åren 1861—1865 blifvit
lemnade åt 16 skogstjenstemän.
1 jemnbredd med minskad
skogstillgång och högre priser å vedbrand,
börjar användandet af bränntorf, som
förekommer i rikets samtliga län, men ej
begagnas i orterna norr om Dalelfven
(med undantag af Gefleborgs län),
alltmer tillvinna sig en allmännare
upp
märksamhet. Af stenkol, stenkolsstybb
samt coakes har importen stigit
under perioden 1861—1865 ända till
15,262,232 och 17,050,586 kubikfot för
sista året.
Rörande exporten af trävaror
meddelas följande ur kommerse-kollegii
berättelser, upptagande det lägsta och
hög
hushållning. Till skogsvetenskapliga resor, | sta tal, som förekommer under åren
hufvudsakligast i Tyskland, hafva stats. 1 1856—1865.
Bandstakar, 1. st. 13,667 år 1861, 21,580 st. år 1856.
Bjelkar och sparrar » 600,260 » 1858, 467,229 11 » 1865
13,342,388 k.f. ;
Sleepers 1. rdr 1,015 » 1857, 86,885 st. » 1864.
Bräder och plankor. . tlft. 978,345 » 1858, 58,173,227 » » 1865.
Brädstump 7 7 7 » 44,098 » 1858, 389,570 rdr » 1861.
Lister och läkter . » 3,354 » 1858, 419,281 st. » 1865.
Master, spiror o. telegr.stolp. st. 14,852 » 1856 2,935,645) » » 1865.
Stäfver 6 rdr 4,900 » 1858, 250,340 rdr » 1865.
Vol fam:r 1,800 » 1858, 13,400 » » 1865.
Ira . . . st. 18,000 » 1858, 28,000 st. » 18653.
Ej specificerade slag... rdr 149,000 » 1858, 677,000 rdr » 1862.
Tndstiokor 1. 1. » 294,841 » 1858, 2,229,354 ’ » 1865.
Dessutom af tjära. . . . . . . ctr 116,828 » 1858, 395,904 ctr » 1563.
Exporten af trävaror utaf alla slag,
är, för år 1866, beräknad till ett värde
af nära 42 millioner rdr. Sågverkens
produkter hafva blifvit beräknade att vara
åstadkomna utaf mellan 1 och 2 millioner
träd. Jernverksrörelsen anses hafva i
kolförbrukning användt minst 5 millioner
träd, utom det att kolning allmännast
sker på det sätt, att allt, både stort
och smått, fälles, hvarigenom man
således får en helt annan beräkning på
antalet af förbrukade träd — möjligtvis
tio gånger det uppgifna antalet. Det
är just för en förstöring af denna art
som en af menniskan underhjelpt
återväxt erfordras. fasa
De hamnar, som hafva största exporten
af trädvaror, klassificeras i följande
ordning: Göteborg, Hernösand, Söderhamn,
5 året 1865, men ej 1856, äro
telegraf
stolpar och spiror inräknade.
Sundsvall, Gefle, Umeå, Piteå,
Oscarshamn, Kalmar, Luleå, Hudiksvall,
Haparanda, Westervik och Stockholm. I sednare
åren har skogsexporten af större
dimensioner (plankor) minskats, deremot mindre
dimensioner (battens och bräder) tilltagit,
hvartill orsak synes varit, jemte den gröfre
blockskogens aftagande, friare
tullstadganden i England, som möjliggöra
införsel af sågade trädvaror af små
dimensioner. tävas
En omständighet förtjenar här
uppmärksamhet. Den är, att en lagstiftning,
som man ej bör tveka att kalla förderflig,
tillåter utförsel af ungskogen, hvaraf
England upptager betydliga qvantiteter till
deras s. k. Pitprops eller grufstöttor för
deras stenkolsgrufvor. Det är ett
förderf, som en förståndig representation
bör i närmaste framtid söka undanrödja.
— ehvad än må deremot af den
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
