Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Kopparbergs län, samt att, hvad angår
kronomarker, för hvilka afvittring ännu
icke blifvit fastställd, tillstånd att å
sådan mark anlägga nybyggen tills vidare
ej må meddelas, hvari dock kongl.
brefvet den 29, Juni 1866 sedermera gjort
ändring. År 1865 bestod skogs- och
jägeristatens förvaltande personal af 8
öfverjägmästare, 12 jägmästare, 34
öfverjägare och 57 extra öfverjägare;
hvartill komma 1 skogsinspektör, gemensam
för Westerbottens och Norrbottens län,
samt 1 föreståndare för planteringarne å
Wisingsö. Bevakande personalen för
samtliga län, utom Södermanlands,
Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Malmöhus och
Göteborgs (för hvilka uppgifter saknas),
uppgick år 1865 till 270. Alltså har
väl i allmänhet en mera instruerad
forstmästare-corps börjat sin verksamhet, men
en verklig bot för skogsförstörelsen fås
icke förrän den enskilde jordegaren ändrat
åsigter och vanor i afseende på skogens
behandling, hvilken helt enkelt bör
reducera sig dertill, att all mogen skog bör
afverkas, och all växande sparas, och att
alla platser, der skogen blifvit borttagen
och som icke användas till odling, böra
besås, så att man i behörig tid får skog
till återväxt, der den blifvit nedhuggen.
Det är detta som utgör en verklig
skogshushållning — och som nu icke
iakttages, utom på sådana kronoskogar, der
en nitisk jägeribetjening söker godtgöra
förra generationers försumlighet. Annu
anser Central-byrån afverkningen »å
enskilda skogarne bedrifvas utan beräkning,
så att äfven i bästa fall mångenstädes,
der man verkligen afser skogens
framtida bestånd, detta syftemål dock
ingalunda vinnes, enär dels afverkningen, d.
v. s. blädningen, sker planlöst, och dels
intet göres för skogens upprensande och
de yngre skogsbeståndens trefnad, genom
hvilket felaktiga behandlingssätt skogarne
alltmera lida af stormar och skadliga
insekter. Bland det mest förderfliga för
skogarne är utan tvifvel den i vissa
trakter å enskilda skogar i betydlig
utsträckning bedrifna afverkningen till
sparrar (synnerligast af så små dimensioner
som under 6,6 decimaltum), hvarigenom
ämnet till mången vacker timmerskog
ödelägges». Detta slags afverkning synes
vara allmännast i Norrbottens län.
Om
sorgen för en bättre skogsvård vaknar
emellertid tyvärr först i samma mån, som
tillgången minskas å tjenligt
byggnadsvirke och ännu mera å bränsle.
Imellertid börjar det alltmer snarare höra
till regeln än till undantagen, att
skogarne å de större egendomarne,
synnerligast bruksegendomarne, i de mellersta
och södra landskapen, blifva behörigen
indelade till ordnad hushållning,
hvarförutom, om än mera hörande till
sällsyntheterna, i en och annan landsort
äfven hos de mindre hemmansegarne
spörjes en större sparsamhet med
skogseffekter och ett sorgfälligare
tillvaratagande af mindre värdefullt virke.
Skogsoch jägeritjenstemännen anlitas alltmera
af enskilda i och för uppmätning och
indelning af skog, och vid flera större
enskilda skogar i riket hafva egarne
antagit särskilda skogsförvaltare och
skogvaktare. Af Hush.-sällskaperna äro
dessutom gjorda många bemödanden för att
befordra större insigter i skogsskötsel och
och för förbättrad skogsvård. Sålunda
äro af flera Hush.-sällskaper forstmän eller
skogsplantörer antagna, att tillhandagå
skogsegare, vare sig emot en ringa
afgift eller kostnadsfritt, med råd och
biträde vid uppgörande af hushållsplaner
och vid skogsskötsel. flera af dessa
under forstmännens förvaltning ställda
privatskogar hafva barrträdsskolor blifvit
anlagda. Hushålln.-Sällskapet i
Kronobergs län har på förmånliga vilkor
utlemnat »lån från 300 till 1,000 rdr åt
de jordegare, som, i förhållande till
länens storlek, vilja beså eller plantera
någon inom deras hemmans område
befintlig skoglös jordrymd».
HushållningsSällskapet i Kalmar län har till hvarje
socken inom sällskapets område
kostnadsfritt utlemnat en vedbesparande
jernspisel, för att derigenom väcka
uppmärksamheten på möjligheten att minska den
vanligen öfverflödigt stora åtgången af
skog till bränsle. Äfven hafva flera läns
hushållnings-sällskaper nitiskt verkat för
undervisning i skogshushåällningsläran, för
bildande af skickliga skogvaktare och
skogsuppsyningsmän. År 1865 funnos
nemligen tre skogsskolor, vid Skogshall
i Södermanlands län, vid Strömsberg i
Jönköpings län och vid Fenneslunda i
Elfsborgs län, alla af hushållningssällskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
