Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
som aktieantalet vunnit en betydlig
tillväxt.
Söderhamns arbetareförening har
under år 1867 med framgång öppnat
försäljningslokal för sina delegare; och under
organisation äro en arbetareförening i
Hudiksvall samt konsumtionsföreningar i
städerna Uppsala, Sala och Kristinehamn.
Äfven på landsbygden hafva af sistnämnda
slag i vissa trakter i stort antal dels
börjat bildas och dels redan trädt i
verksamhet, såsom t. ex. inom Örebro län:
i Hjulsjö, vid Hellefors, i Jernboås och
Nya Kopparberget, vid Degerfors och
Lerberg, i samband med hvilka sistn.
trenne uppköpsbolag arbetareföreningar
finnas bildade, samt inom Gefleborgs län:
i Skogs, Norrala, Söderala, Mo,
Regnsjö och Trönö socknar.
Arbetareföreningen i Skog vinner för hvarje dag allt
större förtroende och sympatier. Vid
ett sammanträde i sistl. Mars visade sig,
att föreningens verksamhet. under de 7
månader densamma fortgått, lemnat en
ren behållning af 1,500 rdr. Ett
förslag att föreningen skall bygga en qvarn
(hvilket påminner om den ryktbara
Rochdales-föreningens första uppkomst) har
vunnit allmänt bifall; och sedan man
från Jönköpings skogsullsfabrik
hemförskaffat prof på skogsull, har det blifvit
ifrågasatt att deraf hemköpa ett större
parti för att gifva medlemmarnes hustrur
och döttrar sysselsättning medelst
spinning och väfnad, eller ock att inhemta
kännedom om tillverkningssättet och att
för föreningens räkning anlägga en
skogsullstabrik. Det vore önskvärdt att denna
idé kunde såväl inom denna som andra
provinser komma till utförande; ty våra
tallskogar lemna tillräckligt af råämnen
för denna industris utöfvande i den största
skala. Afven i Skönö socken af
Westernorrlands län samt vid Svartviks
lastageplats och Matforss sågverk finnas
förbrukningsföreningar upprättade; och
benägenheten att associera sig finner i
Norrland äfven andra föremål än
omsorgen för lifsförnödenheternas
anskaffande. Under sistlidne år hafva
uppefter Kågeelf, vid Kusmark och
Kågeträsk, bland allmogen bildats tvenne
sågverksbolag, benämnda det förra Vestforss
och det sednare Räftfors, hvilka af
timmer från delegarnes egna skogar
till
verka plankor och bräder af utmärkt be
skaffenhet. Båda bolagen hafva äfven till
relativt billiga priser försett sina
medlemmar med erforderligt förråd af
spannmål och mjöl för vinterns och vårens
behof, hvilket i dessa nordliga trakter
och under en så svår tid icke kan skattas
såsom en ringa fördel. Dylika
allmogeföreningar hafva äfven uppstått vid
Klöfverfors, Långträsk, Bjurvattnet, Finnfors,
Kankberget, Svanfors och Svanström m. m.
Norrländska bondens sunda, praktiska
förstånd har härvid gjort sig gällande,
och dessa föreningar berömmas såsom
särdeles väl ordnade. Af synnerligt
intresse, såsom egnadt ej blott att
befordra ett enskildt företag, utan äfven att
stödja och utveckla en vigtig folknäring
är det i Dalarne 1866 inrättade »Mora
mekaniska fabriksaktiebolag», hvilket
sysselsätter sig med tillverkning af
byggnadsur och pendyler, sy- och
stickmaskiner, lås, husgerådsartiklar och jagtgevär.
Giltberga sockens och Millesviks
mejeribolag i Wärmland ek för
hvardera 3,000 rdr).
I denna föreningsväsendets
tilsmpning å landtmannanäringarnes område
skall associationsidén vinna en långt mera
vidsträckt och gagnrik inflytelse, än
densamma hittills egt; men för hennes
praktiska betydelse återstår, att den
arbetande klassen mera allmänt och
allvarligt må begagna det förträffliga medel,
föreningsväsendet erbjuder, å ena sidan till
motarbetande af de lefnadsvanor och
missbruk, som menligt inverka på den
allmänna och enskilda välmågan och, å den
andra, till höjande af arbetarens moraliska
och intellektuella bildning, äfvensom att
hon, genom husflitens uppmuntrande och
understödjande, söker stegra
produktionsförmågan och utkomstmedlen inom
familjerna. De beslut, som i förstnämnda
afseende blifvit i slutet af sistlidne och
i början af innevarande år fattade å
folkmöten i Norrland, äro föredömen,
förtjenta af efterföljd, likasom den af
Göteborgs arbetareförening till andra
föreningar aflåtna uppmaning till
bemödanden för nykterhetens befrämjande förtjenar
allt erkännande. I sistnämnda afseende
skulle, isynnerhet genom allmogens
föreningar på landsbygden, mycket kunna
göras, då det på sådant sätt skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>