- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Supplement /
21

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

möjligt att, till afhjelpande af en och
annan tynande eller svagt gryende
industri, som, behörigen utvecklad, kunde
skänka näring åt tusenden, anskaffa un
dervisning, förbättrade redskap och större
förlagskapital.

Den till hopplöshet gränsande
misströstan, som fattat en så stor del af
våra arbetare och i denna tid nästan
dagligen drifver äfven de bättre bland
dessa till utvandring, bör motarbetas ej
blott genom manande och varnande ord,
utan äfven och fastmera genom
öppnande af en för denna obemedlade klass
betryggad möjlighet att på redligt sätt
äfven här i landet vinna sin utkomst.
Hvilka svårigheter än tiden för våra
industriidkare och arbetare må medföra,
kunna de dock otvifvelaktigt genom flit
och endrägt besegras; den mindre
industriens underlägsenhet, i kampen med
maskintillverkningen eller den större
industrien, samt arbetarens ekonomiska och
sociala beroende, kan och bör på mer
än ett sätt finna sin hjelp i
associationen, som, långt ifrån att hämma
sjelfverksamheten, gifver åt denna en högre
kraft och betydelse; och på denna idés
upplysta och vidsträckta tillämpning beror
ovedersägligen i stor mån de mindre
bemedlade samhällskassernas
framåtskridande till ekonomisk trefnad och
sjelfständighet samt serlig lyftning och
försdling

Handl.
Utförseln och Införseln ha uppgått till:
år Utförsel Införsel
1863: 92,524,000 rdr, 96,627,000 rdr.
1865: 108,086,600 » 105,863,000 »

På det hela har decenniet 1856—1865
en öfverskjutande import af 51,644,000
rdr, medan decenniet 1846— 1855 hade
en öfverstigande export af 25,525,000
rdr rmt. — Beloppen och värdena af
landets vigtigaste export- och
importvaror äro redan anförda under jordbruk
och fabriker. Till jemnförelse med
lemnade öfversigten af Sveriges handel med
andra europeiska länder år 1855,
meddelas här följande tabell för år 1865:

Införsel. Utförsel.
Rdr Rmt Rdr Rmt
Stor Britannien o. Irland 31,440,000, 53,244,000
Meklenburg,
Hansestäderna, Hannover och
Oldenburg
Norge

31,164,000, 6,982,000
5,881,000, 3,592,000

21

Iuförsel. Utförsel.

Danmark och Schlesvig Rdr Rmt Rdr Rmt
Holstein 10,079,000, 10,850,000
Finland 2,757,000, 1,591,000
Preussen 1.670,000, 1,572,000
Frankrike 3,7 15.000, 11,343,000
Spanien 845,000, 4,038,000
Portugal 458,000, 2,126,000
halien 593,000, 1,220,000
Belgien 527,000, 2,288,000
Ryssland 2,7 10,000, 360,000
West-Indien 3,022,000, 30,000
Ost-Indien 485,000, 1,121,000
Brasilien 4,950,000, 450,000
Förenta Staterna 686,000, 1,096,000

Häraf finner man, att handeln med
Stor-Britannien tilltagit så, att exporten
endast dit uppgår än högre belopp än
som före 1855 utgjorde rikets hela
exportbelopp. l

Sjöfarten.) Enl. kommerce-kollegii
berättelse år 1865 sysselsatte inre
sjöfarten:

Landtmanna- 1,534 st. om 16,851 nyläster.

Stapelstads- 329 » » 5,964 »
och Sjöstadsfartyg 160 » » 2,244 »

Tills. 2,023 st. om 25,059 nyläster.

Häraf visar sig, att fartygens antal
blifvit, sedan 1856, tillökt med 250, men
lästetalet minskadt med 11,851 läster.

Af förpassningsfria fartyg och båtar
ankommo till inrikes orter åren 1861—
1865 från 17,000 till 14,262, om 206,096
läster (sedn. året), och afgingo till inrikes
orter från 15,000 till 11,533 st. om
170,204 läster. Af förpassade fartyg och
båtar ankommo till inrikes orter från
8,700 till 7,474 st. om 115,040 läster,
och afgingo till inrikes orter från 9,800 till
7,825 st. om 117,013 nyläster. — Till
Sverige ankomne lastade fartyg utgjorde
år 1865: 5,358 med 164,637 läster,
hvaraf 2,750 svenska, med 63,677 läster.
Från Sverige afgångne fartygen utgjorde
9,973 st. om 438,792 läster, deraf 5,008
svenska om 123,497 läster. Alla
uppmätta fartyg i landet voro 1830: 1,841
st. om 41,523 nyläster, år 1860: 3,200
st. om 88,901 läster och 1865: 3,155
st. om 83,524 läster. Ångfartyg funnos
år 1860, tillhöriga enskilda egare, 203
st. om 9,332 hästkrafter, år 1865: 288
st. om 9,293 hästkrafter.

Hvad sjöfarten å rikets större kanaler
beträffar, har den varit ungefär lika med
den för år 1856 uppgifna, med
undantag af den å Strömsholms kanal, der
passe
*) Se Lexikon sid. 34.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/supp/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free