Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säkringsanstalten i Göteborg, samt Örebro
läns Ränte- och kapitalförsäkringsanstalt,
och slutligen Lifförsäkringsanstalten,
aktiebolaget Skandia; hvarförutan till
försäkringsiurättningar kunna i viss mån
räknas de i Uppsala, Kronobergs,
Westmanlands, Jämtlands och Westerbottens
län befintliga Kassor för lindrande af
det med ruste- och roteringsskyldigheten
förenade besvär. Då de förhållanden,
som framkallat
sockenmagazinsinrättningen, så småningom förändrats och
förbättrats, har denna tillika alltmera börjat
anses som obehöflig, hvarföre ock deras
tillgångar numera, med stöd af
kungörelsen den 4 Dec. 1863, i flera län,
åtminstone delvis, blifvit törvandlade till
penningfonder, att användas till
kommunala behof; likväl synes meningen vara
mera gynnsamt stämd mot dem i andra
län, t. ex. i Göteborgs och Bohus län,
der deras antal under sednaste fem åren
nästan fördubblats, i Norrbottens län,
der, uti länsberättelsen, särskildt
framhålles deras stora vigt, emedan
derigenom beredes jordbrukaren tillfälle, att
i missväxtår kunna ega tillgång till
åtminstone utsädeskorn, som växt inom
orten, då utsäde söderifrån under vanliga
somrar der icke hinner mogna.
Ungefär samma mål, som sockenmagazinerna,
hafva de i Kopparbergs, Jämtlands och
Westerbottens län inrättade
Nödhjelpskassor, som vid 1865 års slut egde
tillsammans en fond af 175,828 rdr rmt.
— Ifrån 1856 till och med 1867 hafva
dels såsom lån, dels såsom skänk, af
staten lemnats till skogsorten (mest i
Norrland) 3,779,818 rdr, utom det att
anslagen till landtbruksmöten,
afvelsförbättringar, geologiska undersökningar,
vattenaftappningar m. m. åtgått år 1867
1,100,000 rdr.
Kommunikationsanstalter. Kanaler. *)
Under åren 1855—1865 är anlaggd:
Eskilstuna kanal, hvarigenom en del
af ån gjorts segelbar, samt delvis
utförd Dalslands storartade kanalanlägg
ning, afsedd att sammanbinda Wenern
med sjön Östra Silen (den utföres på
entrepenad för 1,365,000 rdr), Kinda
kanal, att förena Linköping med
Wimmerby, kanalen mellan sjöarne Wenern
*) Se Lex. sid. 37.
23
och Stora Lee i Wärmland. Äfven
förtjena nämnas upprensning af Strömma
kanal i Stockholms skärgård,
skyddsåtgärder för åbräddarne i Fyrisån,
uppmuddring och fördjupning af Enköpingsån
och Erikssunds segelled i Mälaren,
inloppen till Mönsterås och Gefle, Aspholms
segelled i Wenern, och segelleder å
Storsjön i Jämtland. Betydliga
strömrensningar hafva beredt möjlighet för både
ångbåtstrafik och flottning å Ljusne-,
Woxne-, Ångerman- och Tndalselfvarne
samt Ljungan.
Landkommunikationer. Intill medlet
af innevarande århundrade har varors
kringspridande i landet, och de resandes
befordran skett på våra urgamla
landsvägar, det förra medelst forslande, det
sednare medelst skjutsning, hvartill
skyldigheten, jemte den att underhålla
landsvägarna, på hvilka de resande skulle
färdas, nästan endast drabbade
jordbrukarne, har varit ett tungt onus på
jordbruket. Genom de försök, som anställts
dels medelst förhöjd skjutslega, dels
genom deligensers inrättande, skjutsningens
ställande på entrepenad m. m., för att
åstadkomma en förmildring i det
förnärmande, som rättigheten, att för några
skillingar pr mil framkommendera åkdon,
häst och körsven, hade med sig, har
dock ej det egentliga ändamålet tillfullo
vunnits; men sedan jernvägar för ett
tiotal af år sedan började anläggas,
synas de utgöra ett säkert medel för
uppnående af nyssnämnda mål. Innan vi
nämna i hvad mån jernvägsnätet utbredt
sig sedan den af oss år 1859 meddelade
öfversigten (sid. 29—41) af då
verkställda jernvägsanläggningar, vilja vi dels
ur Statistiska Central-Byråns
Sammandrag af år 1865, dels utur i
landtmäterikontoret befintliga
sockenbeskrifningar lemna några uppgifter, hvilka
röra kommunikationsanstalterna, de
allmänna landsvägarne, samt dermed
förenade kostnader.
Längden af allmänna vägar i hela
riket skall, enligt uppgifterna för år
1865, då uppgått till 5,105,89 svenska
mil (1,754 allmänna lands-, 1,787
härads- och 1,564 mil socknevägar), deraf
2,831,92 mil voro med skjutsstationer
indelade och för resandes fortskaffande
anordnade. — I afscende på vägnätets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
