Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
täthet intagas första rummen af
Malmöhus och Christianstads län, deraf
förstnämnda har 6,35 mil allmän väg å hvarje
qvadratmil fastland, det sednare 4,82 mil;
sista rummet, i de mellersta och södra
provinserna intages af Wärmland med
2,21 mil; i de norra länen har t. ex.
Norrbottens, med minsta väglängden, icke
mer än 0,09 mil på hvarje qvadratmil
fast land, Kopparbergs, med största, 0,89
mil. Jemnför man åter de olika länens
vägars längd i mil å hvarje 1,000-tal
invånare, kommer största längderna, 2,19,
2,16 och 2,14 mil på Jönköpings,
Gotlands och Kronobergs län, minsta, 0,59,
0,74 och O,s2 mil på Göteborgs och
Bohus, Blekinge och Malmöhus län.
Medeltalet för hela riket blir 1,24 längdmil
väg på hvar 1,000 invånare. Enligt af
Statistiska byrån för mantal beräknade
medeltalet af väglängd att underhålla
har mantalet i Westerbottens län
längsta vägstycket; derefter följa Wärmlands,
Kronobergs, Kopparbergs, Jämtlands,
Gotlands, Jönköpings, Norrbottens och
Wester-Norrlands län, alla med mer än 1/10
mils väglängd på mantal. Kortaste
vägstycket faller i medeltal på mantalet i
Uppsala län. Under åren 18661—1865
har i medeltal årligen 14,49 mil ny väg
fulländats och afsynats (i Norrbottens
län 4,92, i Kopparbergs 1,53, i Kalmar
1,42 och Gotlands 1,338 mil äro längsta
väglängderna; Malmöhus o. Östergötlands
hafva kortaste väglängden 0,01 mil). —
Längden af omlaggda eller betydligt
förbättrade vägar uppgifves för nämnda
period till 95,02 mil (i medeltal årl. 19
mil), största längden 4,31 mil (årliga
medeltalet) inom Christianstads län,
minsta 0,038 mil i Uppsala och Kalmar län.
Bland nya väganläggningar under
sednare åren förtjenar särskildt omnämnas
den i många hänseenden betydelsefulla
kommunikationsled, som fulländats
mellan Sundsvall och Levanger i Norge.
Kostnaden för i hela riket fulländade
nya vägar skall i medeltal åren 1861
—1865 uppgått till 134,469 rdr, och
kostnaden för ombyggda eller betydligt
förbättrade vägar till 210,269 rdr; af
dessa kostnader har staten bidragit med
169,017 rdr rmt och kommunerna med
177,721 rdr årligen. Högsta
utgiftsbeloppet för nya vägar förekommer för
Norrbottens län med 52,085 rdr, deraf
staten lemnat 39,500 rdr; närmast
härefter kommer Kalmar län med en utgift
af 22,055 rdr, deraf staten endast
lemnat 5,000 rdr. För det sistnämnda länet
har ock största kommunala bidraget varit
till omlagda och betydligt förbättrade
vägar med 20,282 rdr, derefter
Göteborgs och Bohus län med 15,523 rdr.
Kostnaderna för det vanliga
vägunder
hållet kan ej tillförlitligt uppgifvas, men
att en stor olikhet är rådande vid dess
bestridande uti olika kommuner visar sig
af gjorda beräkningar socknevis inom
hvarje län; så finnes i Wärmland socknar
som betala härför från 180 2 till 90 b à
20 rdr, i Kopparbergs från 105 4 till
48 e à 30 f rdr, i Gefleborgs från 100 8
till 32 h à 15 i rdr, i Gotlands 46 rdr,
i Kalmar * 100 till 44, ja, till och med
à blott 3 1 rdr pr mtl, i Jönköpings 24 rdr,
då det i Kronobergs län gifves socknar,
som skulle blott erlägga 8 rdr pr mtl.
Vid beräkning af kostnaden på
tunnlandet visar sig skilnaden mindre, t. ex.
då kostnaden på 1 mtl inom en socken af
Malmöhus län skulle belöpa sig till 23
rdr, som blifver 10 öre pr tld, så
blifver kostnaden pr tld inom en socken af
Wärmland, med 180 rdr pr mtl, 5 öre,
alltså skilnaden i kostnad, pr tld räknad,
hälften, men pr mantal nära 4 gånger
(se vidare under rubriken Finanser och
skatter, tabellen öfver socknars utskylder).
— I vårt land förekommer blott såsom
undantag afgift för allmän vägs
begagnande och erlägges veterligen blott för
3 fjellvägar till Norge, samt för kortare
chausséer från Göteborg och Lund.
Antalet broar synes vara i stark tillväxt,
då under åren 1861—1865 minst 27
blifvit ny- eller ombyggda; flera färjor
ha ock blifvit utbytta mot broar. För
12 län uppgafs broarnas antal år 1865
till 88 st., och bland dessa inom
Wärmland 22, der ensamt inom en socken,
Skillingsmark (se den art.), finnas 12
broar, hvilka kosta i årligt underhåll
15 rdr pr mtl. Inom Kopparbergs län
skola finnas 55 dels fasta-, dels flottbroar
8 Boda. b N:a Finnskoga. c Högerud. 4
Wenjan. e Mora. f Rättvik. 8 Hille. h Ugglebo.
i Hedesunda. * Förlösa. 1 Hossmo. ™
Ekeberga och Dänningelanda. 1 a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
