- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Supplement /
31

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Statsrådets ansvarighet. Statsrådets
ledamöter skola gifva konungen
samvetsgranna råd, men ej jemte honom regera.
Ansvarighet i och för Embetet är inför
konung och riksdag, men ej inför enskilde.
De kunna ej beskyllas för mindre god
utgång af en åtgärd, när det gifna rådet
grundadesig på goda, anförda skäl. En
ledamotaf konseljen kan af konungen förordnas
att såsom ledamot för tillfället i Högsta
Domstolen rösta öfver mål, som
ditkommit ifrån krigsdomstolarne. Protokoll föres
i statsrådet. Dock skall ledamot inlägga
sin reservation emot hvad han anser
oriktigt i konungens beslut. Denna
reservation fritager äfven från personligt ansvar,
men hindrar icke sakens verkställighet
sådan konungen beslutit.

Kommunal-lagen. Hvarje svensk
undersåte, som är medlem af en kommun
samt till densamma är förbunden att
erlägga skatt, och ej häftar för oguldna
kronoutskylder, är berättigad att deltaga
i besluten på kommunalstämma.
Rösträtt medgifves ej den, som är uppförd i
längden till mindre än sex fyrkar. I
öfrigt röstas efter förmögenhet. Detta
system, som föga öfverensstämmer med
riksdagsordningens mera liberala
föreskrifter, öfverklagas med djup harm — och
kan icke blifva bestående.

Landsting. Den år 1862 utfärdade
förordningen härom föreskrifver, att ett
landsting i hvarje län, med minst 20
efter folkmängd *) valda ombud från
stä
*) Hvarje stad med 2,500 invånare och
derunder utser en landstingsman; med öfver 2,500
till och med 5,000, två landstingsmän; med
öfver 5,000 till och med 7,500, tre
landstingsmän, o. s. v. efter samma beräkning för
öfverskjutande folkmängd. — Hvarje tingslag
med 5,000 eller derunder — 1 landstingsman,
utöfver 5 till 10,000 två; utöfver 10,000 tre;
o. s. v. — Valmännen utgöras af 1 valman

en kommun om 1,000, med deröfver t. o. m.
3,000 inv. två valmän; med 3,000 t. o. m. 6,000
tre valmän; öfver 6,000 t. o. m. 9,000 fyra
valmän. Landstingsman skall vara öfver 25 år, vara
boende inom länet och utöfva valrätt inom
det distrikt för hvilket valet sker. —
Stockholms kommunalstyrelse utöfvas af 100 valda
»stadsfullmäktige». Äldern hos dessa minst
25 år. Valkretsar äro 62, utom städerna
Stockholm, Göteborg, Norrköping, Malmö,
Carlskrona, Gefle, Uppsala, som ega rätt att utgöra
valkretsar hvar för sig. Smärre städerna
utgöra tillhopa 25 valkretsar; men Haparanda,
Skellefteå, Borgholm och Trelleborg välja
tillsammans med de domsagor hvarunder de lyd».

31

der och härader, utan afseende på stånd
eller klass, samt med ordförande
förordnad af Kgl. Maj:t, skall årligen under
högst åtta helgfria dagar sammanträda
till lagtima möte, för att rådslå och
besluta om för länet gemensamma
angelägenheter, hvilka afse den allmänna
hushållningen, jordbrukets och andra
näringars utveckling, anstalter för
kommunikationsväsendets befordrande, helsovård,
undervisning, allmän ordning och
säkerhet med mera dylikt. För att gifva
bindande kraft åt en stor del landstingets
beslut erfordras konungens
befallningshafvandes godkännande, och hvad särskildt
angår nya s. k. ekonomiska förordningar,
har landsting endast rätt att derom ingå
till Kongl. Maj:t med underdåniga
framställningar.

Finanser 7) och Skattebidrag.

Under art. Sverige äro redan
upptagna statens inkomster och utgifter för
åren 1864—1866. Kronouppbörden
(inberäknadt restantier) inom hvarje särskildt
län för åren 1865 och 1866 visar sig af
foljando.

år 1865 11 år 1866 2)
Norrbottens län 308,142 333,940
Westerbottens län 189,750 292,984
Jämtlands län 201,048 173,033
Wester-Norrlands län 450,521 434,251
Gefleborgs län 702,810 634,164
Kopparbergs län 639,688 569,891
Uppsala län 769,104 732,371
Stockholms stad 589,797 609,871
Stockholms län 1,073,109 743,952
Södermanlands län 907,900 650,638
Örebro län 608,967 611,586
Westmanlands län 1,170,823 647,290 3)
Wärmlands län 706,261 589,310
Elfsborgs län 852,460 949,248
Skaraborgs län 2,051,645 993,270 3)
Östergötlands län 3,164,404 1,473,033 3)
Jönköpings län 981,420 683,435
Kronobergs län 479,454 479,253
Kalmar län 1,318,985 865,982
Gotlands län 272,648 262,800
Blekinge län 1,415,468 243,153 3)
Göteborgs o. Bohus län 772,178 800,880
Hallands län 625,558 402,465
Christianstads län 3,251,023 503,442 3)
Malmöhus län 1,910,862 967,613 3)

25,498,010 15,647,855 3)

*) Se Lexik. sid. 51.

1) Efter tab. 4 12 Stat. Byråns Sammandrag af
Befallningshafvandes femårsber. 1861—1865.

2) Efter Landsböckerna för år 1866.

3) Den betydliga skilnaden mellan båda årens
uppbörd inom dessa län och i hela riket
har isynnerhet sin grund i för sednare året
ej upptagen bränvinsbränningsafgift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/supp/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free