Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
kunde vara riksdagsmän. Behörigheten
är nu utsträckt till bekännare af hvilken
kristen-protestantisk lära som helst,
således till medtemmar af alla de särskilda
kristna kyrkor, som hylla protestantismens
tre hufvudgrundsatser: att katholska
kyrkan icke kan vara domare öfver den af
henne alldeles oafhängiga evangeliska
kyrkan: att Bibelns auktoritet är den
högsta, stående öfver conciliers och biskopars
auktoritet: att Bibeln ej får utläggas efter
traditioner och häfd, utan måste förklaras
ur sig sjelf, sitt språk och sitt
sammanhang. Riksdagen eger gemensamt med
konungen stifta kyrklag, men dertill
fordras samtycke af allmänt kyrkomöte.
De corpser eller »Utskott», hvarinom
ärenderna skola beredas, äro fem
ordinarie: Konstitutions-, Stats-, Bevillnings-,
Lag- och Banco-utskott. Det förr
tillsatta ekonomi-utskottet, der både
ekonomiska och undervisningsfrågor
behandlades, har nu försvunnit. Dessutom kunna
kamrarne öfverenskomma om »särskilda»
utskott för frågor, som eljest skolat
tillhöra ett af de fem utskottens behandling.
Äfven kan en kammare tillsätta »tillfälliga»
utskott för frågor, som icke tillhöra de
ordinarie utskottens behandling.
Successionsordningen är af d. 26
September år 1810, egentligen för den nya
dynasti, som då valdes i prins Carl
Johans person.
Tryckfrihetsförordningenär också
grundlag, hvilket man må betrakta såsom
varande af utomordentlig vigt, emedan, om
den vore inkastad i den administrativa
lagstittningen — hvilket en gång varit
försökt — lätt skulle kunna vridas till
trycktvång, och dermed den
konstitutionella frihetens palladium försvinna. I en
stor mängd stater skulle man med stor
glädje se sig i besittning af den
rättighet som man i Sverige eger, att utan i
förväg lagda hinder, skrifva och trycka
allt hvad man behagar. Ansvarighet finnes
naturligtvis, men efteråt. Ransakning och
preliminärdom af en jury som theoretiskt
synes liberal, men som kunde göras ännu
mera opartisk, om länsvis 100 jurymän
utnämndes genom Landstingsval, och af
dessa 33 inkallades för hvarje session,
men af dessa endast nio blefve fungerande,
utan att det finge bli bekant hvilka som
suttit öfver målet. :
Riks-Akten (af år 1815). Norge är
ett sjelfständigt rike under samma konung
som Sverige. Thronföljden efter Svenska
Successionsordningen af d. 26 September
1810. Vid thronledighet kan svensk
riksdagsman eller norsk storthingsman
föreslå thronföljare, dock inom åtta dagar
efter riksdagens eller thingets början.
Valdagen utsättes till inom tolf dagar efter
terminens för Interimsstyrelsens afgifna
proposition, som åter är inom åtta dagar
efter riksmötenas sammankomst. (Man
hade icke telegrafen på den tiden, eljest
skulle väl samma dag för valet på båda
ställena blifvit fastställd). En komité för
båda rikena skall samlas i Carlstad och
der anställa ny omröstning emellan de
valda, om valet fallit på olika personer.
Konungen öfver de båda rikena kan
äfven begynna krig, med anlitande af
norska krigsstyrkan, efter afgifvet meddelande
till norska regeringen i Kristiania,
äfvensom efter samråd med norska statsråder,
som alltid finnas i Stockholm. Vid ämnen
som röra båda rikena ingå tre norska
statsråd i svenska konseljen äfvensom tre
svenska statsråd i norska konseljen.
För öfrigt äro nyligen vissa
förändringar i föreningsförhållandena under
beredning, men utan att ett afgörande ännu
deraf uppkommit.
Kyrkomöte. Lag af d. 16 November
1863. I stället för presteståndets
deltagande i riksdagarne — betraktadt såsom
nödigt för religionens vård — är nu
kyrkomötet afgörande i dithörande ämnen.
Biskoparne och pastor primarius i Stockholm
äro såsom ledamöter sjelfskrifna, vidare
väljas fyra theol. professorer eller ordinarie
adjunkter. Ordinarie tjenst innehafvande
prester välja ett ombud för hvarje stift
och ett äfvenledes för Stockholms stad.
Inom pastoraterne välja alla röstegande
en elektor. I 23 valdistrikt sammankomma
elektorerna för att välja ombud. Absolut
pluralitet bestämmer ombudsegenskapen.
Vinnes detta icke vid en votering,
fortsättes röstandet till dess denna majoritet
är framtvingad. Röstberäkningen såväl
till elektorer, som inom dessa till ombud,
sker pr capita. Alla röstningar ske med
slutna sedlar, äfven vid mötet, men kunna
äfven ske öppet.
Revisioner öfver Statsverkets
räkenskaper, äfvensom öfver Bankens och
Riksgäldskontorets, förrättas årligen.
Riksdagen väljer ledamöter till dessa revisioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
