Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Disan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken af Fräkne härad, Göteborgs och
Bohus län. 8
Disan, å, se Heda socken af
Östergötlands län.
Dise, offerkälla, se Annelöfs socken
af Malmöhus län.
Disevid, ett mtl skatte-rusthåll uti
Hede socken af Lysings härad och
Linköpings län, med 1 mtl underl., qvarn,
bränneri och tegelbruk, tillsammans tax.
till 57,300 rdr.
Dissarås, frälse-säteri af 2 mtl och
rå- och rörshemman af 1/2 mtl, jemte
underl. 1/16 mtl, taxeras till 20,000 rdr
(se Månslunda i supplementet).
Dissedala, Disa-dal (år 1700),
sk.hemman, se art. Sandsjö socken af
Vestra härad och Jönköpings län.
Distingen i Uppsala, en af Sveriges
större marknader, påminner genom sjelfva
sitt namn om ett märkvärdigt
förhållande i Sveriges, liksom de festa
bildade folks äldsta samhällsskick. Den
härleder sig nämligen från ett nära
sammanhang mellan handeln och religionen.
Templen äro föreningspunkter för en
kringspridd menighet med enkla seder,
och i följd deraf blott ringa förbindelser
inbördes. Der menniskorna samlas uppstår
ett utbyte på en gång af tankar och af
materiela behof. Så har det varit i Orienten,
så äfven i Sverige och Distingens namn är
ett minne deraf. Ty liksom marknaden
ännu kallas Disting, så hette ett af de
stora offren i Uppsala afgudatempel
Disablot. Namnet är taget af Disa, en
hjeltinna, hvilken sagan, en af de
äldsta i Sverige, berömmer, men den
historiska kritiken ej kan erkänna.
Berättelsen om huru hon räddat landet i
en svår hungersnöd, kan läsas under
art. Wenngarn, hvilken gård skall hafva
tillhört hennes fader.
Disåsen, med fornminne, se
Brastads socken, sid. 310, sp. 2.
Djerfva, mineralkälla i Hedesunda
socken och Gestrikland af Gefleborgs län,
vid pass 31/4 mil från Gefle.
Djekneboda, by i Bygdeå socken
af Westerbottens län, på 5 n:r, 1 23/64
mtl, 9 brukningsdelar; är historiskt
märkysrdiga se art. Säfvars socken.
» skatte-hemman i Odestuge
52 af Östergötlands län; på egorna
Djupedal. 93
märkas runda stensättningar och en
ättehög.
Djues (efter Säfve), Jufves
(jorde
boken), gård af 1/4 mtl skatte i Sundre
socken på Gotland, är märklig deraf,
att doktor Joh. Hjorth, som i 44 år
varit den enda prov. läkaren på Gotland,
tillbragte här i en liten flattakig stuga
sina sednaste år, såsom en filosofisk
eremit. Hans möbler voro ett litet bord,
en bokhylla, en kista, en murken stol
och en slädkarme till säng. Vattnet
rann om våren vid ena väggen in i
hans bofälliga koja, men banades af
honom ut genom den andra sidan; Hjorth
blef likväl under allt detta städse glad
och munter, samt dog der 1804 vid 75
års ålder.
Djulö, säteri i Stora Malms socken,
Nyköpings län. Tillägg: taxerades år
1867, jemte underl., tillsammans 123/4
mtl, till 324,120 rår; arealen 5,784 ta,
deraf 1,274 åker, 244 äng, 2,187 skog.
Djula beboddes 1393, 1440 och 1442
af väpnaren Anders Mattsson,
underlagman i Södermanland.
Djupakås, fiskläge uti Mjellby
socken af Blekinge län.
Djupa, frälse hemman i kyrkligt
hänseende, hörande till Woxna socken,
föres i jordeboken under Ofvanåkers socken
af Gefleborgs län. Djupa, by på 5 n:r,
40 öresl. 19 pgl. (16 öresl. = 1 mtl),
ligger i Undersviks socken.
Djupadal, egendom uti Ronneby
socken af Blekinge län, 1/8 mtl frälse,
anmärkningsvärd för sitt sköna läge, se
socknens artikel, sid. 480, sp. 2, sid.
482, sp. 1. Djupadals garfveri drifves
med 30 kar jemte en barkqvarn för 1
hästkraft.
Djuped, by uti Styrnäs socken af
Vester-Norrlands län, 3 mtl, 141/2 sel.,
med 15 brukare, 27 hushåll, en såg
vid Loströmmens förening med Gåhlån;
härifrån utgick bonden Erik Eriksson,
som blef kyrkoherde 1679 och hvars
efterkommande antogo namnet
Djupeedius.
Djupedal, kapell eller Eremitkayellet
i Odeby socken af Örebro län, på
Käglan, å gränsen mellan Ringaby och
Finåkers skogar, i en skogsäng, c:a 1,000
alnar vester om hemmanet Djupdalen,
synes varit, om icke en bostad för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
