Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Djupedal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 Djupedal.
Eremitmunkar, så dock ett bönehus, der
de resande kunde förrätta sin andakt,
innan de företogo den vådliga färden
öfver Käglan till Westmanland.
Djupedal, by, se Ufvereds socken,
Skaraborgs län.
Djupedalsmölla, qvarn för 4 par
stenar, uti Färingtofta socken, Norra
Åsbo härad af Christianstads län,
omkring 41/2 mil från Engelholm.
Djuphamn, lastageplats mellan
Oscarshamn och Kalmar, har 11 à 12
fots djup hamn, 10 à 11 fots vatten
vid lastbryggan; hufvudexport är
trävaror.
Djupsundet, gård uti Hammarö
socken af Wärmlands län, vid pass 1/2 mil
från Carlstad, består af 1 mtl skatte,
med 1/4 mtl Mormon; taxeras till 35,000
rdr rmt.
Djupsundet, inlopp vid Harsö i
Södermanland.
Djupsås, Stora, frälse-säteri i
Essunga socken af Skaraborgs län.
Tilllägg: Det gjordes 1785 af kapten
Alexander Björnberg och hans fru, född
Fleetwood, till fideikommiss för slägten;
taxeras med qvarnar, såg och 17/8 underl.
till 83,750 rdr.
Djupvik,
Sandvik. 3
Djupön i Ångermanelfven, vid den
ena af de 2 broar, som sammanbinda
de på båda sidor af elfven framlöpande
landsvägarne, inom Sollefteå socken af
Vester-Norrlands län; här anlöpa de
ångbåtar, som göra dagliga turer mellan
Sollefteå och Hernösand.
Djura, kapellförsamling i
Nedan-Siljans fögderi af Stora Kopparbergs län,
hade 1866: 1,195 inbyggare.
Djuramåla, by uti Tingsås socken
af Kronobergs län, omkring 41/4 mil
från Wexiö, 1/4 mtl skatte, 2 mtl frälse;
några hemman såldes 1691 af major
Gabr. Gyllenståhl till bönder. Här är
nu gästgifvaregård; år 1839 fanns på
egorna en jernurna med aska och ben.
Djurby, egendom i Litslena socken
af Uppsala län; tillägges: den tillhörde
1805 sekr. Graaner, taxerades 1866 till
62,000 rdr; arealen är 4,317 qv.-ref,
deraf 1,899 åker, 786 äng, 1,230 skog.
Djurgården, Kongl., vid Stockholm;
uthamn för Umeå, se
Djursta.
tillägg: den förra landsförsamlingen
utgjordes år 1866 af 900 personer;
jordbruksfastighet taxeras till 103,000 rdr,
annan fastighet till 1,602,300 rdr. Hela
Kongl. Djurgården är numera förenad
med hufvudstaden.
Djurgården, se Köpings
landsförsamling.
Djurgårdsudden, äfven kallad S:t
Britas näs, uti Ekbyborna socken af
Östergötlands län (se den art.); här
skola finnas lemningar efter Ulfåsa
äldsta åbyggnad.
Djurgårdsängen, Stora och Lilla,
uti S:t Lars socken af Östergötlands
län, tax. till 80,000 rdr, disponeras af
landshöfdingen.
Djurhamn, lotsplats på Sandön inom
Djurö församling af Stockholms län. I
Djurhamn låg flottan 1633 och 1636
utrustad, färdig att möta fienden.
Djurröd eller Görröd, f. d. Dinuröd,
socken i Gärds härad af Christianstads
län; 1,040 (1,070 år 1865) inbyggare;
tax.-värdet 535,700 rdr.
Djursdala, f. d. Jurzdal, socken i
Sevedes härad af Kalmar län, 1,175
inbyggare; jordbruksfastighet taxeras till
537,700 rdr, annan fastighet till 9,200
rdr rmt.
Djursholm, f. d. Dyursholm,
sätesgård uti Danderyds socken af Stockholms
län; tillägg: den är belägen 1/4 mil
öster från kyrkan, hvilken ligger 3/4 mil
från Ensta gästgifvaregård och 11/2 mil
från hufvudstaden, utgjorde 1866 med
underl. 53/8 mtl, ett gods, taxeradt till
471,500 rdr. — Den Oxenstjerna, som
egt Djursholm, var ridd. Niklis Jönsson,
som sedan blef riksföreståndare. År 1719
under ryssarnes härjningar, hade
drottningens gemål sitt högqvarter här.
Djurshult, Djursshult (1715 års jor;
debok), ett frälse-säteri af 1/4 mtl, uti
Fridene socken af Skaraborgs län,
omkring 11/2 mil från Hjo; är köpt från
kronan 1644 af Bengt Borgeson, egdes
1715 af major Johan Gyllenstorms
arfvingar.
Djursledet, Norra, i Wäfversunda
socken af Östergötlands län, omkring
13/8 mil från Wadstena; här är en
helsokälla, använd med fördel mot gikt.
Djursta, gård, se Klosters socken af
Nyköpings län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
