Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Djurstorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djurstorp.
Djurstorp, gård, se Tingstads
socken af Östergötlands län.
Djurström eller Hultet, frälse-säteri
uti Wersås socken af Skaraborgs län;
tillägg: består af 1 1/2 mtl, taxeradt till
83,200 rdr.
Djursö, Djursjö, frälse-säteri af 13/4
mtl, uti S:t Annæ socken, Hammarkinds
härad af Östergötlands län; tillägg: med
underl. 87/8 mtl, taxerades det år 1866
till 225,800 rdr.
Djurö, kapellförsamling i Stockholms
län, 945 inbyggare; tax.-värdet 189,000
rdr rmt, deraf 14,500 rdr för statens
egendom.
Djurö, ö, hörande till Dagsbergs
socken af Östergötlands län, är
beskrifven under dess fordna namn Branäs;
här må tilläggas några underrättelser
(hemtade ur Dagligt Allehanda år 1861)
om den härstädes inrättade tekniska
fabrik för tillverkning af svafvelsyra,
kopparvitriol, s. k. Salzburger-vitriol,
jernvitriol, surt svafvelsyradt natron för
jordbruket m. m. Vid fabriken, anlagd år
1861 utmed stranden af Bråviken, 11/4
mil från staden Norrköping, tillverkades
då svafvelsyra uti 3:ne kamrar
tillsammans af 10,000 kubikfots rymd, och
ända till 800 7 kopparvitriol kunde
åstadkommas i dygnet. Genom sin
ovanliga renhet ansågs den raffinerade
kopparvitriolen särdeles väl till att förvara
trävirke mot röta. Numera är fabriken
(taxerad 1866 till 20,000 rdr) nedlagd;
utjorden Djurön, som deltager i
rotering för 1 mtl, taxerades med tegelbruk
till 71,300 rdr.
Djö, Diö, manufakturverk uti
Stenbrohults socken af Kronobergs län, nära
Elmhults jernvägsstation; tillägges:
medeltillverkningen för åren 1861—1863
uppgifves till 20 ctr spik, 3 ctr
redskapssmide, 17 ctr diverse manufaktur,
något tackjern har ej på flera år
tillverkats. Jernverket och Djö gård af 1/2
mtl skatte, med oljeslageri (dervid
tillverkades 135 ctr oljekakor, 1,500 k:r
linolja) och underlydande 11/2 mantal,
försåldes 1867 af redan uppgifna egare.
Docksta, lastageplats uti Wibyggerå
socken af Norra ugermaniand i
VesterNorrlands län, omkring 7 mil norr om
Hernösand, med 10 fots vatten vid
lastbryggan, 21 fots djup i hamnen;
huf
Dopkällan. 95
vudexport är finsågade bräder och
plankor. I byn Docksta, 1 mtl 9 sel., med
6 brukare, 12 hushåll, äro flera
välbyggda gårdar, 1 tullmjölqvarn. Här
föddes år 1644 Göran Wallin, konun
garne Carl XI:s och XII:s hofpredikant,
han var son till den under socknens
artikel nämnde gästgifvaren och farfader
till adliga ätten Wallenstråles stamfader.
Dohlby, ett mantal frälse-säteri uti
Hultsjö socken af Jönköpings län, var
1866 taxeradt till 16,000 rdr; se vidare
art. Dollby.
Dohnafors, jernbruk i Askersunds
s:n af Örebro län; tillägges: här
tillverkades i medeltel åren 1859—61: 2,458
ctr stångjern; en, år 1862, här
privilegierad masugn, synes än icke vara
uppförd.
Domarebacken, se art. Linderås s:n
af Jönköpinps län, sid. 444, sp. 2.
Domarehällarne eller Lundboaberg,
nära Lundby, gammalt tingsställe uti
Tortuna socken af Westmanland.
Dommaryd, 11/4 mantal skatte, uti
Berga socken af Sunnerbo härad i Kro
nobergs län, omkring 63/4 mil från
Wexiö, är Bruzeliernas stamort; äfvenledes
föddes här hofkamrer Joh. Bergendorff,
stiftaren af Bergendorffska stipendiet, på
500 rdr bco, för studerande vid Lunds
universitet, födda inom Wexiö stift, med
företräde för dem, som äro födda inom
Berga socken.
Domnarf, sågverk uti Stora
Kopparbergs län.
Domsjö, lastageplats och ångsåg uti
Själevads socken af Norra
Ångermanlands fögderi i Vester-Norrlands län,
nära Örnsköldsvik; den förra med 7 à
10 fots vatten vid lastbryggan, 5
famnars djup hamn; den sednare, med 2
ramar, taxeras till 35,000 rdr; se
vidare under Mo sågverk och jernbruk.
Domsjö bys hemmantal och areal
uppgifvas under Själevads socken.
Domsmo, tingsställe på 1400-talet uti
Kinds härad af Elfsborgs län.
Domsten, fiskläge i Alrums socken
af Malmöhus län, med nära 200 inb.
Donsö, fiskläge i Göteborgs
skärgård; der finnas 10 större och 6
mindre båtar, 100 fiskare; se Styrsö s:n.
Dopkällan, se Klöfvedals s:n af
Göteborgs och Bohus län, sid. 202, sp. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
