Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Ekhult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekhult.
Ulfsson Sparre, tillföll derefter hans måg,
riddar Sten Thuresson Bjelke och
beboddes vid medlet af 15:de seklet af
dennes son Knut Stensson, som skref
sig riddare på Ekholmen. Efter
reduktionsdomen vid kon. Carl XI:s besök
hos sin fasters man, gretve Magnus De
la Gardie, skall denne icke kunnat dölja
sin förtrytelse öfver förläningarnes
indragning, utan utfarit i bittra ord, så
att konungen, som väntat se honom
ödmjukad och bönfallande, slutligen
utbrast: »Veten I icke, att jag har magt
till att gifva Ekholmen en ryttare eller
två till att utreda?» Jol svarade grefve
Magnus. »Hvarföre icke elfva? — Det
skall ock blifva elfva» — svarade
konungen vred. Ekholmen blef berustadt,
men grefven fick njuta inkomsterna deraf.
Se tillägget till 3:e band.
Ekhult, sätesgård uti Björsäters s:n
af Bankekinds härad i Östergötlands län;
tillägg: Den beboddes i början af 15:e
seklet at riksrådet och riddaren Sten
Bosson af den slägt, som sedan kallat
sig Natt och Dag. Fru Märta i Ekholt
omtalas 1411. Egare år 1867 var
gen.direktör M. Huss. Ekhult med
tegelbruk, ångsåg och underlydande 1/4 mtl
frälse taxerades sistn. är till 129,500
rdr; arealen uppgifves till 1,185 1/2 tld,
deraf c:a 200 åker. 5
Ekilla, ett mtl frälse-säteri, uti
Öfver-Grans socken af Uppsala län, med
en egovidd af 749 qvadratref, deraf 167
åker, 93 äng.
Eklanda, by i Siene socken,
Kullings härad af Elfsborgs län, omkring
15/8 mil från Alingsås, 1 3/8 mtl skatte,
1/4 frälse, 6 brukare, med gästgifveri; se
socknens artikel sid. 68, sp. 2.
Eklundshof, exercisplats och
värdshus uti Bondkyrko socken af Uppsala
län, 1/8 mil frän staden Uppsala.
Eklången, egendom uti Ärila
socken, Öster-Rekarne härad af
Södermanlands län, utgöres af 1 mtl, hvars
egovidd uppgifves till 1,213 tld, deraf 238
åker, 25 äng; taxeras till 45,500 rdr.
Eknaholm, sätesgård uti Tjureda s:n,
Norrvidinge härad af Kronobergs län,
vid Helga sjö; tillägg: den egdes år
1413 af Nisse Pedersson och år 1438
af Nils Nilsson Guse.
Eknäs, gård uti Boo kapellsocken
106
Eldmörjan.
af Stockholms län, 1/4 mil vester om
kyrkan, består af 1/8 mtl frälse, utbrutet
från Björknäs; taxeras till 29,000 rdr.
Eknö, ö, hörande till Länna socken,
Frötuna skeppslag af Stockholms län, 2
mil öster om kyrkan; är satt till 2 mtl
frälse, med qvarn och såg, häraf kallas
M 2 äfven Furusund.
Ekolsund eller Ekholmssund,
sätesgård uti Husby-Sjutolft socken, Trögds
härad af Uppsala län; tillägg: Vid
arfskifte 1373 efter riddar Magnus
Knutsson tillföll gården riddaren och riksrådet
Finvid Finvidsson, och egdes under förra
hälften af 1400-talet af dennes
dotterson riddar Bengt Jönsson (Oxenstjerna),
fader till erkebiskop Jöns och riddar
David Bengtssöner.
Ekolsund, poststation i
Husby-Sjutolfts socken af Uppsala län, omkring
1 1/2 mil från Uppsala.
Ekshärad, socken i Elfdals härad af
Wärmlands län; 6,860 inb.;
jordbruksfastighet taxeras till 1,396,400 rdr,
annan fastighet till 100,700 rdr.
Ekstad eller Ejsta, Ejgstad, socken
på Gotland; 670 inb.; jordbruksfastighet
taxeras till 389,400 a annan fastighet
till 24,300 rdr.
Eldgarn, ö och kronoäng, hörande
till Färentuna socken af Stockholms län,
norr om Svartsjölandet, omkr. 33/4 mil
från Stockholm; tax. till 30,000 rdr.
Här förekomma några hällar af en
medelgrof Diabas, der fältspatsmassan är
den öfvervägande beståndsdelen,
bestående af grönhvit labrador, sparsamt
blandad med mindre korn af en annan
ljusröd fältspatsart,
Eldhusön i Wenjanssjön i Dalarne,
uppodlades i början af 1840-talet af
dåvarande pastorsadjunkten i Wenjan,
Is. Wesström, hvilken der äfven
uppförde boningshus och foderlada;
odlingarne äro sedermera icke obetydligt
utvidgade af nuvarande egaren, prosten
M. Erlandsson; ön framalstrar, oaktadt
kölden, såvida den icke är för sträng,
både gurkor och turkiska bönor.
Eldmörjan, sjö på Hunneberg vid
Wenersborg; sänktes 1854, medelst
anslag af skogsplanteringskassan,
hvarigenom c:a 1,300 tld mark erhöllos för
skogsväxt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
