Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Eldsberga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eldsberga.
Eldsberga, f. d. Iilsbiergh,
Ighilsberg, socken i Tönnersjö härad af
Halmstads län; 1,515 inb.; taxeringsvärdet
1,000,600 rdr. Af uppgifna arealen
anses 4,620 tld vara odlad jord; utsädet
2,240 t:r säd och 500 d:o potates;
underhållna kreatur 295 hästar, 60 oxar,
18 tjurar, 600 kor, 550 får och 360
svin.
Eldsund, f. d. Eldasund. Tillägg:
med detta namn finnes äfven ett
ecklesiastikt boställe, 1 mtl, uti Strengnäs
landsförsamling af Selebo härad i
Södermanlands län; vid stället hafva ting
på 1400-talen blifvit hållna, hvaraf
häradet någon gång (1447) kalladós
Ellasunds hærad.
Eleonorelund, en bättre bebyggd
hemmansdel af Södra Elgereds by i
Bergsjö socken af Gefleborgs län, eges
under Strömbacka bruk.
Elfbro, masugn uti Warnums s:n af
Wärmlands län, uppförd i sednare åren
i stället för det numera raserade
stångjernsbruket; taxerades 1866 till 45,000
rdr och tillydande jordegendom till
100,000 rdr; adress: Kristinehamn.
Elfdal, f. d. Ekis, härad i
Wärmland. Ett helt mtl var 1867 i
medeltal taxeradt till 51,172 rdr.
Elfdalen eller Elfvedalen, socken i
Ofvan-Siljans fögderi af Stora
Kopparbergs län; 3,520 inb.; jordbruksfastighet
taxeras till 328,000 rdr, annan fastighet
till 110,005 rdr. Poststation.
Elfgärde, säteri uti Rasbo socken
af Uppsala lån; tillägg: har, med i
sambruk liggande 1/2 frälse Smörkjette, en
egovidd af 10,545 qv.ref, deraf 1,548
åker, 1,248 äng, 5,599 skog, och
utgjorde 1866 med andra underl, 2 mtl,
såg och qvarn, ett gods, taxeradt till
112,100 rdr. — Vid härvarande
tegelbruk tillverkas omkring 25,000 st. tak-,
6,000 st. murtegel och 10, 000 st.
dikesrör.
Elfhyttan, masugn i Nora socken
af Örebro län, med en medeltillverkning
åren 1859—1861 af 6,106 etr tackjern,
555 af bergsmän.
Elfkarleby, f. d. Aelvakarlaby, s:n
af Örbyhus härad i Uppsala län; 2,895
(2,765 år 1865) inb.; arealen 261, 350
qvadratref, deraf 9,633 åker, 48,762 äng,
159,056 skog, 21,940 vatten;
jordbr.
kommande.
Elfkarleby. 107
fastighet taxeras till 510,000 rdr, annan
fastighet till 220,300 rdr. — Vid
Harnäs bruk i denna socken har nyligen
anträffats en vattenrall (Rallus
aquati
cus), till museum uti Gefle lefvande
insänd. Denna sällsynta fågel, funnen
endast på några få ställen i Sverige och
aldrig tillförene här på orten, uppehåller
sig under vintern i mängd uti Italien.
Elfkarleby, stor by uti förutnämnda
socken, är fördelad i: Östanå på 19
n:r, 53/4 mtl skatte, 1 1/2 mtl frälse, i
42 brukningsdelar, 435 inb.; —
Westanå på 10 n:r, 6 mtl skatte, 1/2 mtl
komminister-boställe, 1 mtl frälse och
3/4 mtl kungsgård, i 17 brukningsdelar,
295 inb.; alltså tills. 15 1/2 mtl, bebodda
af 730 inb. — I den del af byn, som
kallas Westanå, är välbyggd
gästgifvaregård, 5/16 mtl; densamma har fått en
viss historisk märkvärdighet genom en
i och för sig väl obetydlig tilldragelse
uti Carl XI:s lif, men som dock torde
vara nog att karakterisera denne
konung. En gång färdades konungen
härifrån med en liten pigg och språksam
skjutsgosse bakom sig på hästryggen,
och roades han derunder af gossens
qvicka svar. Hände sig så, att de
kommo till en bäck, då konungen sporrade
hästen, hvarvid denne gjorde en sats
och gossen föll utaf midt i bäcken.
Konungen fortsatte sin ridt, låtsande sig
ej hafva märkt hvad som skett, tills
han omsider i en backe saktade farten
och upphanns af den våta gossen, som
arg yttrade sin förtrytsamhet att hafva
blifvit så illa bahandlad. »Jaja!» —
tillade gossen — »det tror jag; när
hvar och en får göra, som han vill, så
gör han, som han är karlen till!»
Konungen lät nu gossen sitta upp och
lugnade honom med löfte om sådan
upprättelse, att de nog skulle skiljas åt
som goda vänner. När de kommo fram
till gästgifvaregården, skref konungen åt
gossen ett gåfvobref på ett
kronohemman, den nuvarande gästgifvaregården,
det han skulle få såsom skatte till
evärdelig egendom för sig och sina
efterUnder sitt namn, »Carolus»,
»När hvar och en får göra
som han vill, så gör han, som han är
karln till.» Hemmanet säges hafva
varit ärftligt i den lyckliga skjutsgossens
skref han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
