Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Elfsborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elfsborg.
socken af Wärmlands län; se artikeln
Östanås.
Elfsborg, Gamla, Eluesborg, slott
vid Göta elf, på det ställe, som nu
kallas Klippan; tillägg: Det anses hafva år
1366 tillhört kon. Hakon Magnusson,
ehuru Waldemar på mötet i Aleholm
lät de Mecklenburgska hertigarne afträda
det för kon. Albrechts räkning till
Danmark. Under det följande decenniet
innehades det af en dansk adelsman Jak.
Mus, hvilken år 1377 till drottn.
Margaretha qvitterade den summa af 200
lödiga mark, hvarför det var pantsatt.
1419 var Hans Kröpelin höfvidsman
der. År 1455 uppgafs slottet af Gustaf
Olofsson till kon. Kristiern. Riddaren
och östgötalagmannen Erik Nypertz var
slottshöfvidsman här 1465.
a Elfsborg, Nya. Fästning; tillägg:
va en redogörelse öfver till Göteborgs
5 använda medel åren 1639
673 meddelas om Elfsborgs fästning
a att den, anlagd på fordna
Kyrkogårdsholmen, höll i mkrots 1,417 alnar,
hufvud- och hornverkets murar voro 13
till 11 verkfot tjocka, höjden från 16
till 32 verkfot, tornet öfver porten 35
verkfot bredt, 70 fot högre än klippan,
hvarpå det Står, med 5 batteribottnar ;
hamnen med god ankargrund höll 1/2
mil. — Nya Elfsborgs församling,
hörande till Lundby pastorat på Hisingen,
består af 150 personer utom garnisonen.
A, 1673 var kapellet ej uppfördt,
hvarom Kongl. resolutionen af den 29
Mars 1666 Formäler, utan hölls
gudstjensten under bar himmel eller på
nedersta batteribottnen åt Kärringberget
till, men klockor, kalk, m. m. voro
hitförda i förvar från Gamla Elfsborgs
kapell.
pifbr, kabdisockan i öfra delen af
Piteå socken af Norrbottens län, afdelad
1808 till en särskild församling, räknar
nu 2,175 inb.; tax.-värdet- 400,000 rdr.
Byar: A riktråsk. Byn, Granträsk, Mand
järf, Pålträsk m. fl poststation.
Elfsered, f. d. Elefzredh, Elfzridt,
socken i Kinds närad af Elfsborgs län;
620 inb.; tax. värdet 99,300 rdr.
Elfsjö, frälse-säteri uti Brännkyrka
socken; tillägg: det ligger 1/16 mil s. v.
från kyrkan, taxerades 1866 till 90,000
l
Elfvik. 109
rdr; på egorna är Elfsjö anhaltsstation
på statens vestra stambana.
Elfsjöhyttan, masugn uti Gåsborns
socken af Wärmlands län, med en
medeltillverkning 1859—1861 af 26,942
centner tackjern, 2,207 ctr gjutgods af
Pehrsbergs, Björnhöjde, Fagerbergs och
Långbans malmer, taxerades 1866 till
30,000 rdr, och Elfsjöhyttan, 3/8 mtl
skatte, til 45,000 rdr; tillhörde
Helleforss bruksegare.
Elfsnabben, hemman, se Nora
landsförsamling af Örebro län.
Elfstorp, by med flera välbyggda
gårdar, se Nora landsförsamling.
Elfstorp, jernverk i Grythytte
socken af Örebro län, omkring 41/4 mil
från Nora, är omnämndt under artiklarne
Kjerfvingeborn och Ullnäs, hvilka
brukssmiden äro hitflyttade, hvarefter
tillverkningen i medeltal 1859—1861 uppgått
till 16,678 ctr stångjern, 20,363 ctr
tackjern, 958 etr gjutgods af Högborns
och Finnbergs malmer; jernbruket och
masugnen voro 1865 tax. till 63,000
rdr, andra tillhörande verk, bestående af
4 qvarnar och Finnhytte masugn samt
underlydande jordesenom till 695,200
rdr rmt. ,
Elfsåker, f. d. Elzhagre, Elissagre,
socken i Fjärås härad af Hallands län;
1,260 inb.; tax.-värdet 346,400 rdr,
deraf 19,000 rdr för 2 qvarnar vid
Alafors. Af uppgifna arealen anses 1,615
tld vara odlad jord.
Elfvebacken (Elfarbakki), en holme,
äfven kallad Fästningsholmen, se art.
Bohus. Tillägg: Med anledning af
namnet anmärker Bruzewitz, kanhända vi
finna häri en lemning efter ordet »bagi»,
hinder, från hvilket Holmberg vill
härleda holmens andra namn, Bagaholm
(Elfar-bagi, elfhindret). Härifrån sker
öfverfarten med färja till Hisingen. Vid
islossningen är denna passage ganska
| farlig, till och med någon gång omöjlig.
Det lifsfarliga vid passagen här ökas
derjemte af ras, som tidtals ske från de
gamla borgruinerna ned mot färjan.
Lemningar efter en bro, som fanns här från
början af 1700-talet till 1783, finnas
ännu.
Elfvefjorden mellan ön Hisingen och
Inland i Bohus län.
Elfvik, gård af 1/4 mtl frälse, uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
