- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Supplement /
108

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Elfkarleby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108 Elfkarleby.

slägt allt intill denna dag.
Gästgifyaregårdens nuvarande egares namn är
imellertid J. P. Lindholm. Härifrån
skjutsas i n. v. till Lund 21/2 mil, i söder
till Mehede 1 1/2 mil, i s. o. till
Skärplinge 25/8 mil. — Två gårdar i
Elfkarleby skänktes till Julita kloster af kon.
Knut Eriksson. År 1565 skref konung
Erik XIV från Halmstad till regeringen
i Stockholm rörande skeppsbyggnad vid
Elfkarleby för flottans räkning. — Vid
Elfkarleby bro anmärktes af Zetterstedt
år 1832 följande växter, hörande till
ett sydligare klimat; och dem han högre
upp icke eller åtminstone högst sällan
funnit: .

Centaurea jacea et scabiosa, Filagomontana,

Hypericum qvadrangulare, Plantago lanceolata,
Bx/ra7 grånnlata, Carlina vulgaris, m. fl.

Elfkarleby, kungsgård och sågverk
uti samma socken af Uppsala län;
tilllägg: den förra med 105 tld åker, äng
och odling under cirkulationshruk, 41
tld äng, elfängar, som lemna i medeltal
200 ctr starrhö, 552 tld skog, indelad
till trakthuggning, m. m., är
utarrenderad emot 76 23/32 t:r Spannmål årligen
till den 14 Mars 1881, med optionsrätt
vid nyutarrendering enligt Kgl.
kammarkollegii kontrakt af den 31 Mars 1851.
Det på kungsgårdens mark uppförda
sågverket består af 4 dubbla sågramar och
3 dubbla cirkelkantsågar, som drifvas af
vatten från 27 fots fallhöjd, alltsammans
jemte tillhörande railyäg, dammar och
länser, om- och nybygdt år 1865.
Sågverket, med riklig yattentillgång, är
beräknadt att kunna årligen såga 100,000
à 120,000 timmer. Förvaringsmagasin
för sågtimret, rymmande 40 à 50,000
stockar, finnes straxt ofvanför sågen, och
ett annat ännu större 3/4 mil högre upp
i elfven. Det sågade virket föres på
railväg till Sandörns upplagsplats
nedanför sågverket och derifrån med
sågverkets pråmar och ångbåt till Skutskärs
hamn, belägen vid hafvet, en mil från
Sandörn. Till egendomen höra vidare
hemmanet Källartorp i Jerna socken af
Stora Kopparbergs län, om 145 snesl.,
41/2 tld åker och skog, 91/4 tld
odlingsmark och 218 tld skog, hvilket är
bebygdt för ståndspersoner, användes till
bostad för sågverkets ombud vid
timmerutdrifningen i Dalarne.
Afverknings
Elfsbacka.

fält till 23,353 tld skog i Öster- och
Vesterdalarne. Flottled i Dalelfven från
Thorsång till Eltkarleby omkring 16 mil,
ordnad under de sista fem åren med en
kostnad för det hela af närmare 200,000
rdr. Öfver åtskilliga broar, fisken och
stränder vid denna flottled har sågverket
genom kontrakter förvärfvat sig
dispositionsrätt. Hela detta betydande
sågverk inköptes 1868 af bolaget Möller
& Hagert och försåldes åter 1869 med
tillhörande skogar i Dalarne,
arrenderätten till Skutskärs hamn samt Långö
bruksegendom till handelshuset Astrup
& Sörensen. i

Elfkarleö, jembruk uti Elfkarleby
i af Uppsala län; tillägg:
tillverkningen har på sednare åren varit 36,420
etr tackjern, 12,045 ctr stångjern, 1,250
ctr stål. Vid egendomen finngs 5fven
tegelbruk och kalkugn.

Elfmyra, ångbåtsstation i Bollnäs
socken af Södra Helsingland i
Gefleborgs län, ankring 41/2 m wi från
Söderhamn. å

Elfros eller Elfos, socken i Hej
dalen, har namn af att en mindre
tvärelf eller större å infaller (os betyder i
äldre svenskan mynning) här i Lj usnan.
Folkmängd 630; tax.-värdet 185 100
Schubert omnämner i sin resa g 7
Sverige år 1818, att här funnos inga
väder-, blott vattenqvarnar, och d
voro försedda med tak och a
samt nödigt husgeråd, emedan folket
plägade tillbringa der längre tider om
året. Brödet af torkad granbark med
tillsats af agnar hade väl en något besk
men ej motbjudande smak. Kyrkan a
såg nämnda författare vara den ack.
faste af trä han sett, Från klockstapeln
erbjuder sig vacker utsigt öfver
Ljungans ängs- och buskstränder samt de
kringliggande skogsbergen.

Elfsbacka eller Elofsbacka, s.
i Nyeds härad af Wärmlands län; 1,295
inb.; arealen efter Hahr 0,501 qvadr.mil
fast mark (= 11,594 tld) och d 102
qvmil vatten. Jordbruksfastighet taxeras
till 427,000 rdr, annan fastighet, som
utgöres af Elfsbacka stångjernsbruk,
manufakturverk, gjuteri, såg och qram
taxeras till- 220,000 rdr.

Elfsbacka, jernverk uti rutnämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/supp/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free