Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Fagerik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagerik.
geri, en egendom, taxerad till 75,400
rdr rmt.
Fagerik, 1/4 mtl skatte uti
Konungsunds socken, Björkekinds härad af
Östergötlands län, uppbrändes af Ryssarne år
1719.
Fagersta och Sembla, jernbruk i
Westanfors socken af Westerås län;
tillägg: taxerades 1866 till 20,000 rdr,
Fagersta, 1/2 mtl frälse, och underlydande
hemman till 163,400 rdr. — Adress:
Köping.
Fagersta, bergsmanshammare uti
Thorsåkers socken och Gestrikland, med
en medeltillverkning åren 1859—1861 af
1,802 ctr stångjern.
Fagervik, sågverk uti Holms
kapelllag i Medelpad af Vester-Norrlands län,
omkring 5 mil från Sundsvall, med 2
enkla ramar, taxeras till 25,000 rdr;
tillhörande jordegendom 123/4 mål i byn
Fagervik, taxeras till 16,500 rdr; eges
af Skönviks aktiebolag.
Fagerås, gård uti Frykeruds socken
af Carlstads län, 1/32 mtl skatte, med
339 tld, deraf 95 åker, 37 äng och
205 skog; till gården hörer trädgård;
taxerades 1866 till 21,300 rdr.
Fageräng, ett halft mtl skatte, med
stark mineralhaltig källa, se art.
.Lekeryds socken af Jönköpings län.
Fagerön i Mälaren, med kummel,
se Kallmar socken af Uppsala län.
Fagras graf, se Grimethons socken
af Hallands län.
Faleby, f. d. öfverste-löjtn.-boställe
af 1 mtl, i Foss socken och Bohus län;
tillägg: årliga afkastningen uppgår till
öfver 600 t:r säd; på egorna ligger en
kulle, kallad Korsborg, se detta ord.
Falegården, se Dekarsön
(Supplementet).
Faleqvarna, fordom socken, nu
förenad med Slöta, i Wartofta härad af
Skaraborgs län, 41/2 mtl, taxerade till
122,900 rdr, 12 qvarnar, taxerade tlll
14,333 rdr.
Falkefloget, så benämnes en hög,
otillgånglig klippvägg på Oroust i
Göteborgs och Bohus län; den stupar strax
norr om Svansund i sjön och är
märkvärdig derföre, att den icke allmänna
Pilgrimsfalken (Falco peregrinus) talrikt
uppehåller sig här och häckar i de
oåtkomliga klyftorna af detta klippbrott.
Fallebo. 121
Bergarten är blandad gneis och
glimmerskiffer.
Falkenå, frälse-säteri uti Kräcklinge
socken af Örebro län; tillägg: taxerades
1866 med underlydande 11/9 frälse inom
socknen och 1/8 mtl inom Kumla, till
71,825 rdr, egare var G. G. D.
Montelius. Rättelse: 5 rad. uppifr. står:
Hacketorp, läs: Nacketorp.
Falkonröset, griftrör, beläget strax
söder om Tanums kyrka på Hoghems
moar i Bohus län, hållande 125 alnar
i omkrets och 9 alnar i höjd. I
detsamma har man funnit en massiv, men
illa arbetad guldring, samt stycken af
ett bronzkäril. I dess närhet bilda 11
uppresta stora stenar en rund krets af
9 stegs genomskärning. 2
Falköpings (f. d. Faluköping)
landsförsamling i Wartofta och Gudhems
härader af Skaraborgs län; 685 inbyggare;
taxeringsvärdet 512,052 rdr. Här äro
hemmanen Ballersten och Ranten,
hvartdera af 1/2 mtl krono, brukades före år
1762 af kommerserådet Jonas Alströmer
under säteriet Berga, sedan nämnda tid
af staden. Vid Ranten är post- och
jernvägsstation.
Falla, ett och ett halft mtl skatte
i Odestugu socken af Jönköpings län;
tillägg: åboerna här gjorde på
1600talet en föga krigisk bedrift, hvarom se
socknens artikel. En gård, Falla, 1
mtl skatte, är äfven belägen i
grannsocknen Malmbäck.
Fallebo, gård uti Döderhults socken,
Stranda härad och Kalmar län, 1/4 mil
från Oscarshamn, består af 1/2 mantal
skatte, tax. 1866 till 25,000 rdr; egare
konsul P. Deurell. Den är
anmärkningsvärd för en härstädes sedan år
1855 af nämnda dess egare, under
ledning af baijerske humleodlaren Matold
anlagd humlegård. På c:a 1 1/2 tld
utplanterades först omkring 19,000 st.
humlerötter. Fältet blef föregående höst
och vår, dike efter dike, uppgräfdt till
5 qvarters djup samt den öfra eller s. k.
matjorden ned- och alfven uppgräfd,
hvarefter en stark gödsling försiggick
och rötterna utlades, 3:ne vid hvarje
stångkupa, och dessa 4 fot från
hvarandra; på detta sätt placeras den bättre
matjorden i botten, hvilket är
nödvändigt, emedan humleroten skjuter ända
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
