Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Falskog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 Falskog.
till 20 à 30 tum ned i jorden och från
djupet hemtar näring. Fältet måste
äfven vara väl och djupt afdikadt,
emedan plantan ingalunda fördrager
bottensyra. Den bäst passande jorden
anses vara svart- eller sandmylla på fast
botten, samt belägen i en sluttning mot
söder. — Det till humlegård afsedda
fältet var år 1858 af c:a 8 tlds vidd.
Kostnaden för dylik anläggning antages
uppgå till 1,560 rdr pr tld, dess
afkastning af 4,000 stänger till 1,500 65.
— Ifrån denna gård var den beryktade,
sig så kallande »doktor Roback», död
1867, som i Amerika förskaffade sig ett
föga hedrande rykte. Han kallades i sin
hembygd med det betecknande namnet
»Fallebo gök.»
Falskog, by, 21/4 mtl skatte, i
Rångedala socken, Åhs härad af Elfsborgs
län, med gästgifvaregård, kalcinerbruk,
helsobrunn och badhus.
Falsterbo, bruks- och landtegendom
i Hjortheds socken af Kalmar län; den
förra utgjordes 1865 af Falsterbo
stångjernssmedja med 1 smälthammare och 2
härdar, hvarvid tillverkades i medeltal
ären 1858—1861: 6,081 ctr stångjern;
den sednare af 1 mtl skatte med
mjöloch sågqvarnar, bränneri, Bolhults
masugn, underlydande 247/36 mtl, deribland
8 mtl säteri (Totebo, Mjöshult, Hjorted
och Blanka), allt inom samma socken,
samt 3/8 frälse i Gladhammars socken;
det hela tax. till 963,100 rdr; folkm.
c:a 1,350 personer.
Falu landsförsamling eller St.
Kopparbergs socken i Dalarne; 2,375 inb.;
jordbruksfastighet, eller 3,502 spannl. 8
snäsl. 5 bandl. taxeras till 1,411,500
xdr, annan fastighet till 510,500 rdr;
bevillningsafgift för inkomst 2,040 rdr.
Efter uppgifter till offie. statistik är
hemmantalet 56; den odlade jorden 3,415
tld; utsädet: 9,550 kubikfot säd och
3,980 d:o potates. I socknen är
helsobrunn.
Fannbyn, Fanbyn, gästgifvaregård i
Jämtland; skjutsar till Grimnäs i söder
11/4 mil, till Hälle i n. v. 21/8 mil, till
Boggsjö i n. o. 23/8 mil.
Fansjön i Brunskogs socken af Jösse
härad i Wärmland, afbördar sig i
Wärmelen. 8
Fantehule, ett trångt pass i
Örkel
Fardhem.
ljunga socken, Norra Åsbo härad och
Christianstads län, med historiskt minne;
se socknens artikel.
Fanthyttan, två frälse-säterier uti
Ramsbergs socken af Örebro län, deraf
det ena hör till Gammelbo och det
andra till Nyhammars bruksegendomar,
hvartdera taxeras till omkring 37,000
rdr rmt. ;
Farabol, 11/2 mtl skatte, uti
Jemshögs socken af Blekinge län, med
ruiner efter en byggnad.
Fardhem, f. d. Fardem, socken på
Gotland; 380 inbyggare;
jordbruksfastighet taxeras till 223,600 rdr, annan
fastighet till 17,800 rdr. Kyrkan skall
vara den tredje i ordningen uppförda
på Gotland och den första i
SöderTredingen. Prestgården här företedde
ett gästfritt, hederligt presthus från den
gamla goda tiden, under det Göran
Ekholtz, † 1793, och sonen, mag. Albr.
Ekholtz, född 1759, voro kyrkoherdar
från år 1767 till 1855 eller i
samfälda 88 år. Den sednare var en
omsorgsfull hushållare med många gårdsdelar
jemte prestbordet, stor ladugård,
utmärkta träd- och humiegårdar (hvilka
sednare något år kunde afkasta 600 rdr)
samt den gästfriaste och artigaste värd,
som gerna bjöd på allt hvad huset
förmådde och rikligt delade med sig åt
slägt, sockenboer, gamla tjenare och
behöfvande, härutinnan biträdd af
prostinnan, Ulrika Lalleria (* 1766, † 1842).
Hon hade ock såsom pigor hos sig
uppfostrat de flesta socknens bondhustrur
till dugliga husmödrar, och för många
af sina tjenare hade prostfolket gjort
bederliga bröllop. Öfver sina bönder
hade »kyrkherren» det inflytande, att
många, som rådfrågade honom i
rättstvister kunde få sina saker afgjorda på
hans kammare utan att behöfva komma
på tinget. Bland de flitiga besöken i
det gästfria huset var dock ett ej så
välkommet, nämligen Ryssarnes år 1808,
ehuru prostinnan ej ens för riksens
fiender kunde förneka sitt rykte att vara
den yppersta värdinna: och bordet stod
dukadt från morgon till qväll för vän
och fiende. Ett gladare besök var
kronprinsens år 1829, då han der täcktes
taga nattläger. Ännu högtidligare och
minnesvärdare var samma höge Herres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
