Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Qvitsle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvitsle.
dels ock en enbladig såg, med brädgård
och railbana, afverkningsrätt å 5 större
skogsskiften, tillhörande byar i Mörsils
och Mattmars socknar, samt 37/144 mtl
Uppland inom Mörsils socken.
Qvitsle, by i Njurunda socken af
Vester-Norrlands län, 34,5 mål; här
finnes lemningar efter ett kapell, se
socknens artikel.
Qväggen, gård och masugn i
Bjurkärns socken af Örebro län; tillägg:
arealen är 8,767 qvadratref, deraf 739 åker,
604 äng, 7,413 skog; årliga utskylderna
660 rdr; tackjernstillverkningen har
uppgått 1855 till 5,517 skb och 1859 till
10,347 sk af malm från Persbergs
och Yna y e. filten m. fl. i Fernebo
socken, Åkergrufve-fälten m. fl. i Kroppa
socken af Filipstads bergslag;
transporten från grufvorna till hyttorna sker på
Kroppa- och Storfors-jernbanorna i
förening med kanaler och segelbara
vattackjernet forslas dels på axel
dels sjöledes på båtar af 180 skeppunds
Rahla. 247
drägtighet mellan hyttan och Sjöändans
lastageplats samt vidare på
Christinehamns-jernvägen tlll Christinehamns stad,
der det gemenligen afyttras. Af en tafla
i socknens kyrka upplyses man, att
Qväggen tillhört major Christoffer Eldh, död
här 1797, hans maka dog först 1830
äfvenledes här; trenne deras söner
stupade för fäderneslandet. — Enligt
sägnen skall de två första bebyggarne af
denna trakt varit tvänne grannar, den
ena i Qväggen och den andra i
Alkvettern. Imellan dessa, som båda vid
Tolåsbäcken (Tåbäcken) idkade fiske,
uppkom snart den gamla afunden och
spli
ten, hvaraf följden blef, att den ene,
benämnd Thol, af den andre försåtligen
mördades.
Qvänum (Qvædheem 1397, Qvenem
1428), socken i Skaraborgs län; 1,090 inb.
Qvättack, militiæ-boställe, nära
Wartofta station, se art. Näs socken i
Wartofta härad; bostället är det, som
omnämnes under art. Yllestad.
R.
Rackeby, f. d. Rakkaby, ett gam
malt folkungagods, var beläget på
Kållands ös nordvestra del. Det skänktes
år 1334 af kon. Magnus Eriksson till
nunnorna i Gudhem, hvarefter klostret
väl ditflyttades, men redan 1360 synas
nunnorna hafva återflyttat till Gudhem,
och gården blef redan i början af 15:de
seklet bortlejd, först år 1403 till
lagmannen Erik Erlandsson och derefter
till Jösse Mattisson, hvilken år 1430 var
fogde öfver »Kalden».
Radsjö masugn. se Stengårdshult s:n.
Rafvelsmark, komminister-boställe,
1/2 mtl, uti Grenna landsförsamling af
Jönköpings län, beläget i en dal, har
goda men inskränkta inegor. Byn,
innehållande 23/4 mtl sk., 1/2 kr., 1 1/4 fr.,
hade 1834: 140 tld åker, 127 tld äng
och betesmark, 1 1/4 mil högre upp i
socknen 130 tld skog. Till Westanå
fideikom
miss höra byns öfriga hemman, deraf 2 1/4
äro gjorda till en farm, som särskildt
bortarrenderas; på egorna finnes en för
trakten ovanlig ättekulle, se socknens art.
Raggarö, lastageplats hörande till
Börstils s:n, mellan Angskär och
Grisslehamn, med 10 fots vatten vid lastbryggan,
5 famnars djup på redden.
Ragunda, f. d. Rafundhe och
Rawunda, Ravun eller Raven (hvilken
benämning ännu ofta brukas af
sockenboerna sjelfva och sannolikt härleder sig
från lappska ordet Rave, häftigt
strömmande vatten), socken i Jämtlands läns
Norra fögderi; folkmängden har uppgått
till 2,695 personer. — Postexpedition.
Rahla, stor by, 4 mtl skatte och 1
mtl militiæ, uti Kumla socken af
Örebro län, 1/2 mil söder från kyrkan och
21/4 från Örebro stad, ligger invid
Sannaheds exercisplats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>