Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Rakered ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 Rakered.
Rakered (Rakorydh, äfven Rakurö
på 1300-talet), fordom socken, se
Wikingstad.
Ramdala, socken uti Östra härad af
Blekinge län; 3,005 inb. Här föddes
år 1806 af fattiga föräldrar Andreas
Randel, som blef professor vid
musikaliska akademien i Stockholm, och
verkade i mer än 40 år för tonkonstens
utveckling. Bland hans omtyckta
folksånger må nämnas: »Lilla blomma blå».
Ramestenhall, ett stenberg, se
Österslöfs socken af Kristianstads län.
Ramhälls grufvor i Alunda socken
och Uppsala län.
Ramningshultet, Ramhultet,
kronopark i Stafby socken och Uppsala län,
med en egovidd af 7,161 qvadratref.
Ramnäs, f. d. Rampnæs, socken af
Westerås län; 2,315 inb.; under gårdar
står: Sand, läs: Sandtorp
Ramqvilla, socken i Jönköpings län;
2,020 (den 1 Jan. 1869) inb.
Ramsadal, fordom klädesfabrik i
Löfvestads socken af Malmöhus län.
Ramsbergs, socken af Örebro län;
4,450 inb. — Arealen 82,538 tld, deraf
4,360 odlad jord, 1,867 äng och 76,269
skog; utsädet 1,500 t:r säd (deraf 1,070
t:r hafra) och 2,350 t:r potates;
underhållna kreatur: 444 hästar, 72 oxar, 81
tjurar, 1,363 kor, m. fl. —
Sockenbibliothek inrättades 1859 medelst gåfva
af bruksegaren S. Heijkensköld;
låneafgiften är 50 öre om året för hvarje
låntagare, hvilkas antal varit 40. Af
donationer finnas: Läkarefonden, 12,000
rdr, af öfverste Heijkensköld; skolfonden,
7,500 rdr, af grosshandl. H. N. Beskow;
slöjdskolefonden, 2,000 rdr, af enkefru
A. C. Wikbom; undsättningsfonden, 8,335
rdr, till inköp af nödigt utsäde i svåra
år; samt en extra roteringskassa af 8,155
rdr. I sparbanken hade 1865: 144
delegare innestående 8,916 rdr. — Rättelse:
under gårdar står: Högernäs, Apviken,
läs: Hägernäs, Aspviken.
Ramsele (Rampnasil 1319), socken af
Vester-Norrlands län; arealen 1,319,802
qvadratref (eller omkring 240,000 tld);
22 19/917 mtl, bebodda af 2,150 inb.
Ramsjö, socken i Gefleborgs län;
760 inb.
Ramsjö stångjernshammare, se art.
Hvittinge socken af Westerås län.
Ramundeboda.
Ramsås, by, 2 mtl 3,5 seland, uti
Säbrå socken af Södra Ångermanland
och Vester-Norrlands län, har vattensåg
med 3 ramar.
Ramsåsa (f. d. Ramsos), socken i
Malmöhus län; 640 inb.
Ramundeboda, midt på Tiveden, i
nuvarande Bodarne socken af Örebro
län, vid Bäckdalsåns utlopp i
Bodarnesjön, har af ålder varit landamäre
mellan Svealand och Göta rike. Här gick
vägen fram mellan landet nordanskogs
och sunnanskogs; det vill här säga
mellan Nerike och Westergötland. Vägen
kunde dock ännu i Gustaf I:s tid
svårligen befaras på annat sätt än
ridandes eller gåendes. I Korsbacken,
öster om kyrkan utvisas en hednagraf
såsom jätten Hromunders, efter hvilken
stället fått namn. Troligen har här
funnits ett sälohus, hvarigenom resan öfver
skogen kunde fördelas i tvänne
dagsfärder. Stället blir ock genom konungarnes
eriksgata mera bekant. I konungabalken
af Upplandslagen heter det:
»Vestgöter ega möta vid Junabäck med grud
och gisslan och följa till Romundeboda.
Der skola Närikiar möta och följa
honom genom land sitt och så till
Uphogabro» etc. Midsommartiden år 1275
var Ramundaboda skådeplatsen för den
lättsinnige konung Waldemars hof, då
han uppehöll sig här under striden med
sina bröder Magnus och Erik. Under
artikeln Hofva är redan nämnt om
striden, der bondehären blef slagen af
hertigarne och huru Waldemar vid
underrättelsen om nederlaget förlorade all
besinning och flydde till Wärmland, han
lär dock ej stannat förrän i Norge. När
då konungens folk, som stod vid
Ramundeboda, fann sig öfvergifvet af
konungen, började det draga sig först
tillbaka, men ryckte sedan med sitt banér
och sina märken upp i Nerike, afbidande
der hertigen; någon strid blef dock icke
utaf, utan folket gick Magnus tillhanda,
heter det i en skildring härom. Under
medeltiden uppstod vid Ramundeboda
ett litet kloster för munkar af S:t
Antonii-orden. Tiden för dess uppkomst
kan ej närmare angifvas. Men om —
hvilket antages som sannolikt —
Kumblabo kloster, som omtalas i Elisif-visan,
är detsamma som Antoniterklostret
Ro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
